Advanced

Det asylsökande barnet - med fokus på åldersbedömningen i asylprocessen

Sunar, Bella LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande har rätt till uppehållstillstånd då dem har asylskäl i den svenska rätten. Uppehållstillstånd kan även beviljas när det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Ensamkommande flyktingbarn som flyr från krig eller förföljelse i hemlandet möts i Sverige av en asylprocess där åldern är viktig för prövningen av uppehållstillstånd. Syftet med min uppsats är att undersöka och utreda om åldersbedömningar genomförs på rätt sätt, hur bevismedlen värderas samt om Sverige uppfyller sina skyldigheter vad gäller barnperspektivet då åldersbedömningar görs för ensamkommande flyktingbarn. En utlänning ska, för inresa i Sverige, styrka sin identitet med ett pass. Detta enligt 2 kap 1... (More)
Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande har rätt till uppehållstillstånd då dem har asylskäl i den svenska rätten. Uppehållstillstånd kan även beviljas när det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Ensamkommande flyktingbarn som flyr från krig eller förföljelse i hemlandet möts i Sverige av en asylprocess där åldern är viktig för prövningen av uppehållstillstånd. Syftet med min uppsats är att undersöka och utreda om åldersbedömningar genomförs på rätt sätt, hur bevismedlen värderas samt om Sverige uppfyller sina skyldigheter vad gäller barnperspektivet då åldersbedömningar görs för ensamkommande flyktingbarn. En utlänning ska, för inresa i Sverige, styrka sin identitet med ett pass. Detta enligt 2 kap 1 § utlänningslagen (2005:716). Då utlänningen saknar pass och är asylsökande flykting måste den göra sin identitet sannolik på annat sätt. För att göra sin identitet sannolik får den sökande åberopa valfria handlingar och uppgifter enligt principen om fri bevisföring i 35 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740). Dessutom kan identiteten göras sannolik enligt bevislättnadsregeln Benefit of doubt.

En del av identiteten som ska göras sannolik utgörs av den sökandes ålder. Migrationsverket handlägger asylärenden och är även den myndighet som under ansökningsprocessen gör åldersbedömningar genom utredande samtal och medicinska åldersbedömningar. En åldersbedömning blir väsentlig på grund av att ärendet, då den sökande bedöms vara barn, ska utredas med beaktande av förmånligheten som just barn har i asylprocessen. Barnets asylprocess ska handläggas ur ett barnperspektiv och barnets bästa ska beaktas och sättas i främsta rummet. Sverige har dock kritiserats, både vad gäller uppfyllandet av dessa skyldigheter och metoderna för genomförandet av åldersbedömningar. Principen om barnets bästa är viktig för barnlagstiftningen och finns både i svensk och internationell rätt. Principen kommer till uttryck i FN:s barnkonvention, artikel 3, där det stadgas att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn och därigenom även i asylprocessen. Ett problem är dock att barnets bästa inte är lätt att definiera.

I mitt arbete har jag tillämpat den rättsdogmatiska metoden med ett interkritiskt perspektiv. Uppsatsen inleds med en redogörelse för definitioner och begrepp samt övergripande för hur asylprocessen går till. Därefter redogörs för åldersbedömningen, bevismedlens värde, barnperspektivets relevans samt domstolsavgöranden. Uppsatsen avslutas med en analys och slutsatser kring mina frågeställningar. Några generella slutsatser kan dras av det som framkommit under arbetets gång. En av dessa är att det blir problematiskt att följa principen om barnets bästa i asylprocessen eftersom begreppet är svårdefinierat. Därmed behövs ett förtydligande i gällande rätt för att barnperspektivet ska kunna efterlevas optimalt. (Less)
Popular Abstract
Refugees, persons eligible for subsidiary protection and persons otherwise in need of protection have the right to residence permit when they have grounds for asylum in the Swedish law. A residence permit may also be granted for an asylum seeker with exceptionally distressing circumstances. Unaccompanied children who are fleeing war or persecution in the native country meet in Sweden an asylum process where the age is important for the legal examination of residence permit. The purpose with my thesis is to examine and investigate if age assessments are being made in the right way, how the evidence are valued and whether Sweden fulfills its obligations regarding the child´s perspective when age assessments are made for unaccompanied refugee... (More)
Refugees, persons eligible for subsidiary protection and persons otherwise in need of protection have the right to residence permit when they have grounds for asylum in the Swedish law. A residence permit may also be granted for an asylum seeker with exceptionally distressing circumstances. Unaccompanied children who are fleeing war or persecution in the native country meet in Sweden an asylum process where the age is important for the legal examination of residence permit. The purpose with my thesis is to examine and investigate if age assessments are being made in the right way, how the evidence are valued and whether Sweden fulfills its obligations regarding the child´s perspective when age assessments are made for unaccompanied refugee children. A foreigner shall, for entry into Sweden, prove its identity with a passport. This according to the 2nd chapter 1 § in the Swedish Aliens Act (2005:716). When the foreigner has no passport and is an asylum seeking refugee, he must clarify his identity otherwise. To clarify his identity, the asylum seeker can refer to optional documents and records according to the principle of free production of evidence in 35th chapter 1 § Code of Judicial Procedure (1942:740). Additionally, the identity may be clarified according to the principle Benefit of doubt.

A part of the identity to be clarified consists of the applicant´s age. The Swedish Migration Board is dealing with asylum cases and is also the authority which during the application process does age assessments by investigating talks and medical age assessments. An age assessment becomes essential because the case, when the applicant is assessed as a child, shall then be investigated taking into account the benefit that children have in the asylum process. The asylum process of the child shall be handled with the child´s perspective and the best interest of the child shall be considered and put in a primary consideration. Sweden has been criticized regarding both the fulfillment of these obligations and the methods for the implementation of age assessments. The principle of the best interests of the child is essential for the legislation of children and is expressed in both Swedish and international legislation. The principle is being expressed in the UNCRC, article 3, where it is stipulated that the child´s best interest must be a primary consideration in all matters affecting the child and thereby also in the asylum process. One issue is that the child´s best interests are not easy to define.

I have applied the right dogmatic method with an inter-critical perspective in my paper. The essay begins with a description of definitions and concepts and an overall explanation of how the asylum process is done. Then a description of the age assessment, the value of the evidence, the relevance of the child`s perspective and court decisions follows. The essay concludes with an analysis and conclusions regarding my questions. Some general conclusions can be drawn from the outcome of the paper. One of these is that it becomes problematic to follow the principle of the best interests of the child in the asylum process because the concept is difficult to define. Therefore, a clarification is needed in the current law so the child´s perspective can be performed optimally. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sunar, Bella LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Rättsvetenskap, Migrationsrätt, Ensamkommande flyktingbarn, Asylsökande flyktingbarn
language
Swedish
id
5426416
date added to LUP
2015-07-06 10:34:52
date last changed
2015-07-06 10:34:52
@misc{5426416,
  abstract     = {Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande har rätt till uppehållstillstånd då dem har asylskäl i den svenska rätten. Uppehållstillstånd kan även beviljas när det föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Ensamkommande flyktingbarn som flyr från krig eller förföljelse i hemlandet möts i Sverige av en asylprocess där åldern är viktig för prövningen av uppehållstillstånd. Syftet med min uppsats är att undersöka och utreda om åldersbedömningar genomförs på rätt sätt, hur bevismedlen värderas samt om Sverige uppfyller sina skyldigheter vad gäller barnperspektivet då åldersbedömningar görs för ensamkommande flyktingbarn. En utlänning ska, för inresa i Sverige, styrka sin identitet med ett pass. Detta enligt 2 kap 1 § utlänningslagen (2005:716). Då utlänningen saknar pass och är asylsökande flykting måste den göra sin identitet sannolik på annat sätt. För att göra sin identitet sannolik får den sökande åberopa valfria handlingar och uppgifter enligt principen om fri bevisföring i 35 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740). Dessutom kan identiteten göras sannolik enligt bevislättnadsregeln Benefit of doubt. 

En del av identiteten som ska göras sannolik utgörs av den sökandes ålder. Migrationsverket handlägger asylärenden och är även den myndighet som under ansökningsprocessen gör åldersbedömningar genom utredande samtal och medicinska åldersbedömningar. En åldersbedömning blir väsentlig på grund av att ärendet, då den sökande bedöms vara barn, ska utredas med beaktande av förmånligheten som just barn har i asylprocessen. Barnets asylprocess ska handläggas ur ett barnperspektiv och barnets bästa ska beaktas och sättas i främsta rummet. Sverige har dock kritiserats, både vad gäller uppfyllandet av dessa skyldigheter och metoderna för genomförandet av åldersbedömningar. Principen om barnets bästa är viktig för barnlagstiftningen och finns både i svensk och internationell rätt. Principen kommer till uttryck i FN:s barnkonvention, artikel 3, där det stadgas att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla frågor som rör barn och därigenom även i asylprocessen. Ett problem är dock att barnets bästa inte är lätt att definiera.
 
I mitt arbete har jag tillämpat den rättsdogmatiska metoden med ett interkritiskt perspektiv. Uppsatsen inleds med en redogörelse för definitioner och begrepp samt övergripande för hur asylprocessen går till. Därefter redogörs för åldersbedömningen, bevismedlens värde, barnperspektivets relevans samt domstolsavgöranden. Uppsatsen avslutas med en analys och slutsatser kring mina frågeställningar. Några generella slutsatser kan dras av det som framkommit under arbetets gång. En av dessa är att det blir problematiskt att följa principen om barnets bästa i asylprocessen eftersom begreppet är svårdefinierat. Därmed behövs ett förtydligande i gällande rätt för att barnperspektivet ska kunna efterlevas optimalt.},
  author       = {Sunar, Bella},
  keyword      = {Rättsvetenskap,Migrationsrätt,Ensamkommande flyktingbarn,Asylsökande flyktingbarn},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Det asylsökande barnet - med fokus på åldersbedömningen i asylprocessen},
  year         = {2015},
}