Advanced

Kollektivavtal och kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling

Sönnerdahl, Elin LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Upphandling av offentliga kontrakt är av stor ekonomisk betydelse och beräknas i Sverige uppgå till drygt 600 miljarder kronor. Den offentliga upphandlingen används dessutom i allt större utsträckning för att uppnå samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska mål.
Nya EU direktiv på upphandlingsområdet ska underlätta för upphandlande myndigheter att i större omfattning beakta arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling. Sverige har inte ännu implementerat de nya direktiven och är ett av få länder inom EU som tillämpar en arbetsmarknadsmodell utan allmänna, centrala kollektivavtal och lagstadgade minimilöner. Att formulera krav som kan hänföras till kollektivavtal, inom den rättsliga ramen, innebär därmed en utmaning för... (More)
Upphandling av offentliga kontrakt är av stor ekonomisk betydelse och beräknas i Sverige uppgå till drygt 600 miljarder kronor. Den offentliga upphandlingen används dessutom i allt större utsträckning för att uppnå samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska mål.
Nya EU direktiv på upphandlingsområdet ska underlätta för upphandlande myndigheter att i större omfattning beakta arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling. Sverige har inte ännu implementerat de nya direktiven och är ett av få länder inom EU som tillämpar en arbetsmarknadsmodell utan allmänna, centrala kollektivavtal och lagstadgade minimilöner. Att formulera krav som kan hänföras till kollektivavtal, inom den rättsliga ramen, innebär därmed en utmaning för upphandlande myndigheter i Sverige.
Focus i uppsatsen ligger på att utreda vilka möjligheter svenska upphandlande myndigheter har att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsenliga villkor i offentliga upphandlingar då fullgörandet av kontraktet ska ske i Sverige. I dagsläget är det i princip inte möjligt att ställa krav på att en leverantör ska vara bunden av ett svenskt kollektivavtal. Sådana krav har hittills i praxis ansetts utgöra ett hinder för den fria rörligheten samt ett brott mot de allmänna EU-rättsliga principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet. Det skulle till och med kunna anses utgöra ett brott mot den negativa föreningsfrihet som följer av EKMR. Däremot förefaller det möjligt att ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor i form av särskilda kontraktsvillkor. Förutsättningen är att de är utformade på ett tydligt, proportionerligt och icke-diskriminerande sätt och att de är kontrollerbara.
I upphandlingar som omfattas av utstationeringsreglerna är upphandlande myndigheter, ytterligare begränsade genom att sådana kollektivavtalsenliga villkor inte får sträcka sig längre än de nivåer som anges centrala kollektivavtal eller i utstationeringsdirektivets hårda kärna.
Vad gäller upphandlingar som inte omfattas av EU-direktiven så har medlemsstaterna i praktiken lämnats ett större handlingsutrymme att utforma lagstiftningen efter nationella behov. I Sverige har lagstiftaren hittills valt att i princip implementera direktivets bestämmelser även i de nationella bestämmelserna vilket lett till att handlingsutrymmet inte utnyttjats fullt ut. Det återstår att se hur de nya lagarna kommer att utformas och vilken effekt de kan ha för möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsvillkor vid offentlig upphandling. (Less)
Popular Abstract
Purchases bound by public procurement rules is estimated to exceed 600 billion SEK. Public procurement is also increasingly used as a means for achieving socio-economical and labour market policy targets.
New procurement directives adopted by the EU in 2014 are intended to facilitate a higher regard for labour law by the contracting authorities. These new directives have yet to be implemented in Sweden, which is one of only a few countries within the EU to apply a labour market model which does not comprise central and generally applied collective agreements or statutory minimum wages. This poses a challenge for Swedish contracting authorities when formulating terms, attributable to collective agreements, within the legal framework.
... (More)
Purchases bound by public procurement rules is estimated to exceed 600 billion SEK. Public procurement is also increasingly used as a means for achieving socio-economical and labour market policy targets.
New procurement directives adopted by the EU in 2014 are intended to facilitate a higher regard for labour law by the contracting authorities. These new directives have yet to be implemented in Sweden, which is one of only a few countries within the EU to apply a labour market model which does not comprise central and generally applied collective agreements or statutory minimum wages. This poses a challenge for Swedish contracting authorities when formulating terms, attributable to collective agreements, within the legal framework.
The main focus of this essay is to investigate the possibility for the Swedish contracting authorities to set requirements for collective agreements or terms attributable to such agreements when procuring public contracts to be carried out in Sweden. In the current legal situation it seems nigh on impossible to require suppliers to be bound by Swedish collective agreements. Such a requirement has in court practice been considered to constitute a breach of the EU general principles of free movement, equality, non-discrimination, transparency and proportionality. I could even constitute a breach of the negative freedom of association provided in the ECHR. I does, however, appear possible to require suppliers to accept to comply with specific contract terms, corresponding to such terms set out in collective agreements. Providing that such terms are formulated in a clear, proportionate and non-discriminatory manner and that compliance with the terms is possible to verify.
In procurement contracts covered by Directive 96/71/EC concerning posting of workers, the contracting authority, in the absence of central and generally applied collective agreements, is further limited to the requirements set out in the hard core of the directive.
With regard to procurement contracts not bound by the EU directives a scope has been left with the legislator to within their discretion adapt the national provisions to specific national requirements. So far the Swedish legislator has chosen to implement the wording of the directive in the national legislation, not fully utilizing this discretion.
It remains to be seen which model will be used in the implementation of the new directives and what effect it will have on the possibility to require collective agreements or collective agreement conditions in public procurement. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sönnerdahl, Elin LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
arbetsrätt, EU-rätt, Offentlig upphandling, kollektivavtal, kollektivavtalsvillkor
language
Swedish
id
5426620
date added to LUP
2015-07-06 10:33:49
date last changed
2015-07-06 10:33:49
@misc{5426620,
  abstract     = {Upphandling av offentliga kontrakt är av stor ekonomisk betydelse och beräknas i Sverige uppgå till drygt 600 miljarder kronor. Den offentliga upphandlingen används dessutom i allt större utsträckning för att uppnå samhällsekonomiska och arbetsmarknadspolitiska mål. 
Nya EU direktiv på upphandlingsområdet ska underlätta för upphandlande myndigheter att i större omfattning beakta arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling. Sverige har inte ännu implementerat de nya direktiven och är ett av få länder inom EU som tillämpar en arbetsmarknadsmodell utan allmänna, centrala kollektivavtal och lagstadgade minimilöner. Att formulera krav som kan hänföras till kollektivavtal, inom den rättsliga ramen, innebär därmed en utmaning för upphandlande myndigheter i Sverige. 
Focus i uppsatsen ligger på att utreda vilka möjligheter svenska upphandlande myndigheter har att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsenliga villkor i offentliga upphandlingar då fullgörandet av kontraktet ska ske i Sverige. I dagsläget är det i princip inte möjligt att ställa krav på att en leverantör ska vara bunden av ett svenskt kollektivavtal. Sådana krav har hittills i praxis ansetts utgöra ett hinder för den fria rörligheten samt ett brott mot de allmänna EU-rättsliga principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet. Det skulle till och med kunna anses utgöra ett brott mot den negativa föreningsfrihet som följer av EKMR. Däremot förefaller det möjligt att ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor i form av särskilda kontraktsvillkor. Förutsättningen är att de är utformade på ett tydligt, proportionerligt och icke-diskriminerande sätt och att de är kontrollerbara. 
I upphandlingar som omfattas av utstationeringsreglerna är upphandlande myndigheter, ytterligare begränsade genom att sådana kollektivavtalsenliga villkor inte får sträcka sig längre än de nivåer som anges centrala kollektivavtal eller i utstationeringsdirektivets hårda kärna.
Vad gäller upphandlingar som inte omfattas av EU-direktiven så har medlemsstaterna i praktiken lämnats ett större handlingsutrymme att utforma lagstiftningen efter nationella behov. I Sverige har lagstiftaren hittills valt att i princip implementera direktivets bestämmelser även i de nationella bestämmelserna vilket lett till att handlingsutrymmet inte utnyttjats fullt ut. Det återstår att se hur de nya lagarna kommer att utformas och vilken effekt de kan ha för möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsvillkor vid offentlig upphandling.},
  author       = {Sönnerdahl, Elin},
  keyword      = {arbetsrätt,EU-rätt,Offentlig upphandling,kollektivavtal,kollektivavtalsvillkor},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kollektivavtal och kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling},
  year         = {2015},
}