Advanced

Mobbad på jobbet - arbetsgivarens ansvar?

Ivarsson, Johanna LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Den 3 mars 2015 kom hovrättens dom i fallet om Lars som tagit sitt liv efter upprepade konflikter med sin närmaste arbetsledare. Lars upplevde sig vara mobbad av sin överordnade och hamnade i en djup depression.
I målet prövades om arbetsgivaren gjort sig skyldig till vållande av annans död genom att inte ha följt arbetsmiljörättens regler. De åtalade cheferna fälldes i tingsrätten men friades i hovrätten. Fallet om Lars väckte mitt intresse att utreda arbetsgivarens arbetsmiljörättsliga ansvar för att motverka och avstyra kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att utreda arbetsgivarens arbetsmiljöansvar har gällande lagstiftning på området granskats tillsammans med förarbeten, offentliga utredningar samt juridisk och... (More)
Den 3 mars 2015 kom hovrättens dom i fallet om Lars som tagit sitt liv efter upprepade konflikter med sin närmaste arbetsledare. Lars upplevde sig vara mobbad av sin överordnade och hamnade i en djup depression.
I målet prövades om arbetsgivaren gjort sig skyldig till vållande av annans död genom att inte ha följt arbetsmiljörättens regler. De åtalade cheferna fälldes i tingsrätten men friades i hovrätten. Fallet om Lars väckte mitt intresse att utreda arbetsgivarens arbetsmiljörättsliga ansvar för att motverka och avstyra kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att utreda arbetsgivarens arbetsmiljöansvar har gällande lagstiftning på området granskats tillsammans med förarbeten, offentliga utredningar samt juridisk och arbetsmiljörättslig doktrin.

Arbetsmiljörätten har ett starkt fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Trots det pekar aktuell statistik på att fall med arbetstagare som drabbas av sjukdom där orsaken anges vara problem i relationen med arbetskamrater eller överordnade stadigt ökar.
Arbetet med uppsatsen har med anledning av det även haft till syfte utreda riskerna med att den kränkande särbehandling som förekommer på våra arbetsplatser i många fall beror på brister i arbetsgivarens arbetsmiljöarbete, men där arbetstagaren trots dessa brister är den som i många fall får bära de yttersta konsekvenserna, med sjukdom och eventuell uppsägning som följd.

Den arbetstagare som utsätts för kränkande särbehandling drabbas ofta av någon form av psykisk sjukdom. I uppsatsen presenteras ett antal rättsfall där arbetstagare vill få sin sjukdom klassificerad som arbetsskada. Rättsfallen har granskats för att utreda vilka omständigheter domstolen lägger vikt vid i sin bedömning om sjukdomen ska klassificeras som en arbetsskada eller inte. Resultatet visar att det är oerhört svårt för en arbetstagare som drabbats av sjukdom att få den klassificerad som en arbetsskada orsakad av kränkande särbehandling. Utredningen som arbetstagaren måste frambringa i målet är omfattande och några andra orsaker än just förhållandena på arbetsplatsen bör inte visat sig vara en bidragande orsak till den psykiska sjukdomen.

Arbetsmiljöforskning visar att grogrunden för uppkomsten av kränkande särbehandling ofta står att finna i brister i exempelvis arbetsorganisation och ledarskap. Då arbetsmiljöarbetet med den psykosociala arbetsmiljön inte bedrivs på avsett sätt, antingen på grund av bristande kunskap eller bristande resurser, finns en stor risk att den utsatte arbetstagaren får bära de yttersta konsekvenserna av att arbetsgivaren inte följer arbetsmiljörättens regler, för att komma till rätta med den kränkande särbehandling som förekommer på våra arbetsplatser runt om i landet. (Less)
Popular Abstract
On March 3rd 2015 the Court of Appeal ruling came in the case of Lars who took his own life after repeated conflicts with his immediate supervisor at work. Lars had experienced himself to have been bullied by his superiors and ended up in a deep depression.
The case was tried to confirm whether the employer was guilty of negligent manslaughter by failing to comply with health and safety regulations.
The accused managers were convicted in the district court, but was later acquitted in the Court of Appeal.
The case of Lars sparked my interest to investigate the employer's work environment liability with regard to countering and deterring victimization in the workplace. To investigate the employer's occupational responsibilities, relevant... (More)
On March 3rd 2015 the Court of Appeal ruling came in the case of Lars who took his own life after repeated conflicts with his immediate supervisor at work. Lars had experienced himself to have been bullied by his superiors and ended up in a deep depression.
The case was tried to confirm whether the employer was guilty of negligent manslaughter by failing to comply with health and safety regulations.
The accused managers were convicted in the district court, but was later acquitted in the Court of Appeal.
The case of Lars sparked my interest to investigate the employer's work environment liability with regard to countering and deterring victimization in the workplace. To investigate the employer's occupational responsibilities, relevant legislation has been examined together with the preparatory work, public inquiries, general legal and labour law doctrine.

Despite the fact that health and safety regulations within the legislation has a strong focus on preventive measures to ensure a healthy work environment. Recent statistics show that employees suffering from illnesses, stated to be caused by problems in relationships with colleagues or superiors, is steadily increasing.
The work of this thesis has, for this reason, also been aimed at investigating if there is a risk that the workplace victimization that is taking place in our workplaces is due to deficiencies in the work environment but where the employee, despite of the employers shortcomings, ultimately carry the consequences with illness and possible dismissal as a result.

The workers who are subjected to victimization often suffer from some form of mental illness. In this essay a number of court cases are presented where the workers would get their illness classified as an occupational injury. These legal cases were reviewed to investigate the circumstances in which the Court attaches importance in its assessment of whether the disease should be classified as an occupational injury or not. The result shows that it is extremely difficult for employees affected by such illness to get it classified as an occupational injury caused by victimization in the workplace. The investigation, which the employee must produce, and present at the proceedings is extensive and some other reason than conditions in the workplace should not be proven to be a contributing factor to the mental illness.

Work Environment Research shows that the breeding ground for the emergence of victimization often can be found in deficiencies in, for example, work organization and leadership. If the work environment requirements including psychosocial measures is not carried out as intended, either because of lack of knowledge or lack of resources it poses a significant risk that the exposed worker must bear the ultimate consequences of the employers failure to comply with health and safety regulations, in order to deal with the victimization occurring in our workplaces around the country. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ivarsson, Johanna LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
arbetsrätt, arbetsmiljö, kränkande särbehandling
language
Swedish
id
5426621
date added to LUP
2015-07-03 15:25:53
date last changed
2015-07-03 15:25:53
@misc{5426621,
  abstract     = {Den 3 mars 2015 kom hovrättens dom i fallet om Lars som tagit sitt liv efter upprepade konflikter med sin närmaste arbetsledare. Lars upplevde sig vara mobbad av sin överordnade och hamnade i en djup depression. 
I målet prövades om arbetsgivaren gjort sig skyldig till vållande av annans död genom att inte ha följt arbetsmiljörättens regler. De åtalade cheferna fälldes i tingsrätten men friades i hovrätten. Fallet om Lars väckte mitt intresse att utreda arbetsgivarens arbetsmiljörättsliga ansvar för att motverka och avstyra kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att utreda arbetsgivarens arbetsmiljöansvar har gällande lagstiftning på området granskats tillsammans med förarbeten, offentliga utredningar samt juridisk och arbetsmiljörättslig doktrin. 

Arbetsmiljörätten har ett starkt fokus på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Trots det pekar aktuell statistik på att fall med arbetstagare som drabbas av sjukdom där orsaken anges vara problem i relationen med arbetskamrater eller överordnade stadigt ökar. 
Arbetet med uppsatsen har med anledning av det även haft till syfte utreda riskerna med att den kränkande särbehandling som förekommer på våra arbetsplatser i många fall beror på brister i arbetsgivarens arbetsmiljöarbete, men där arbetstagaren trots dessa brister är den som i många fall får bära de yttersta konsekvenserna, med sjukdom och eventuell uppsägning som följd.

Den arbetstagare som utsätts för kränkande särbehandling drabbas ofta av någon form av psykisk sjukdom. I uppsatsen presenteras ett antal rättsfall där arbetstagare vill få sin sjukdom klassificerad som arbetsskada. Rättsfallen har granskats för att utreda vilka omständigheter domstolen lägger vikt vid i sin bedömning om sjukdomen ska klassificeras som en arbetsskada eller inte. Resultatet visar att det är oerhört svårt för en arbetstagare som drabbats av sjukdom att få den klassificerad som en arbetsskada orsakad av kränkande särbehandling. Utredningen som arbetstagaren måste frambringa i målet är omfattande och några andra orsaker än just förhållandena på arbetsplatsen bör inte visat sig vara en bidragande orsak till den psykiska sjukdomen.

Arbetsmiljöforskning visar att grogrunden för uppkomsten av kränkande särbehandling ofta står att finna i brister i exempelvis arbetsorganisation och ledarskap. Då arbetsmiljöarbetet med den psykosociala arbetsmiljön inte bedrivs på avsett sätt, antingen på grund av bristande kunskap eller bristande resurser, finns en stor risk att den utsatte arbetstagaren får bära de yttersta konsekvenserna av att arbetsgivaren inte följer arbetsmiljörättens regler, för att komma till rätta med den kränkande särbehandling som förekommer på våra arbetsplatser runt om i landet.},
  author       = {Ivarsson, Johanna},
  keyword      = {arbetsrätt,arbetsmiljö,kränkande särbehandling},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Mobbad på jobbet - arbetsgivarens ansvar?},
  year         = {2015},
}