Är risken nödvändig att beakta? En studie av restriktioner vid häktning och risken för falska erkännanden som följer därav
(2015) LAGF03 20151Faculty of Law
Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna uppsats är att undersöka om falska erkännanden kan vara en följd av de psykiska påfrestningar som kan uppstå när en häktad åläggs restriktioner. Uppsatsen vill även svara på om risken för falska erkännanden beaktas när olika förslag till lösningar för att komma till rätta med den höga restriktionsanvändningen diskuteras.
Sverige har under de senaste decennierna fått återkommande kritik för en hög användning av restriktioner vid häktning. 70 % av de häktade åläggs restriktioner. 75 % av de häktade med restriktioner får mindre än två timmar med isoleringsbrytande åtgärder per dag och den svenska användningen av restriktioner vid häktning har därför kallats isolering. Forskning som har gjorts visar att de psykologiska... (More) - Syftet med denna uppsats är att undersöka om falska erkännanden kan vara en följd av de psykiska påfrestningar som kan uppstå när en häktad åläggs restriktioner. Uppsatsen vill även svara på om risken för falska erkännanden beaktas när olika förslag till lösningar för att komma till rätta med den höga restriktionsanvändningen diskuteras.
Sverige har under de senaste decennierna fått återkommande kritik för en hög användning av restriktioner vid häktning. 70 % av de häktade åläggs restriktioner. 75 % av de häktade med restriktioner får mindre än två timmar med isoleringsbrytande åtgärder per dag och den svenska användningen av restriktioner vid häktning har därför kallats isolering. Forskning som har gjorts visar att de psykologiska effekterna av isolering är omfattande och kan leda till att den misstänkte får svårt att tillvara ta sin rätt under processen. Vissa har även menat att de psykiska påfrestningarna som följer av restriktioner vid häktning kan leda till att den misstänkte väljer att erkänna brott för att ta sig ur situationen, så kallade falska medgörliga erkännanden.
Som en följd av den internationella kritiken har förslag till lagändringar lagts fram för att komma till rätta med problemen, bland annat i SOU och i en rapport som åklagarmyndigheten utgav i januari 2014. Förslagen har exempelvis förespråkat att förhör som görs tidigt under förundersökningen ska få ett högre bevisvärde och att ett erkännande ska leda till strafflindring.
I min analys argumenterar jag för att förslagen kan leda till en minskad restriktionsanvändning men att det saknas en diskussion kring risken för falska erkännanden. Analysen uppmärksammar även att fler aktörer som är inblandade med häktning och restriktioner borde se över vad som kan göras för att minska restriktionsanvändningen. (Less) - Popular Abstract
- The aim of this essay is to investigate if mental strain which is a result of solitary confinement may lead to false confession. The essay’s aim is also to investigate whether the risk of false confessions is taken into consideration in the process of finding legislative solutions to the problem with high use of restrictions.
During the last decades, Sweden has received repeated criticism for the high use of restrictions. 70 % of the remand prisoners impose restrictions. 75 % of those gets less than two hours of social contact or time outside the cell per day. Therefore, the Swedish use of restrictions in remand prisons has been called solitary confinement. Research shows that the psychological effects of isolation is extensive and... (More) - The aim of this essay is to investigate if mental strain which is a result of solitary confinement may lead to false confession. The essay’s aim is also to investigate whether the risk of false confessions is taken into consideration in the process of finding legislative solutions to the problem with high use of restrictions.
During the last decades, Sweden has received repeated criticism for the high use of restrictions. 70 % of the remand prisoners impose restrictions. 75 % of those gets less than two hours of social contact or time outside the cell per day. Therefore, the Swedish use of restrictions in remand prisons has been called solitary confinement. Research shows that the psychological effects of isolation is extensive and could lead to difficulties for the suspect to defend his or hers rights during the process. Some researchers has also meant that the trauma resulting from the restrictions in remand prisons could lead to suspects choosing to admit crimes to evade the situation, so called false compliant confessions.
As a result of the international criticism, proposals for legislative changes have been suggested to deal with the problems. This has been done in the state’s public inquiries and in a report of the prosecutors’ office in January 2014. For example, the proposals has argued that the interrogations made early in process should get a higher evidential value and that recognition should lead to reduction. In the analysis of my essay, I argue that the proposals can lead to a reduction in the use of restrictions but I do find that there is no discussion about the risk of false confessions. The analysis also draws attention to that other operators, who deals with detention and restrictions, should investigate what they can do to reduce the use of restrictions. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5431134
- author
- Boeryd, Emma LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- straffrätt, processrätt, restriktioner vid häktning, falska erkännanden
- language
- Swedish
- id
- 5431134
- date added to LUP
- 2015-07-03 14:56:44
- date last changed
- 2015-07-03 14:56:44
@misc{5431134,
abstract = {{Syftet med denna uppsats är att undersöka om falska erkännanden kan vara en följd av de psykiska påfrestningar som kan uppstå när en häktad åläggs restriktioner. Uppsatsen vill även svara på om risken för falska erkännanden beaktas när olika förslag till lösningar för att komma till rätta med den höga restriktionsanvändningen diskuteras.
Sverige har under de senaste decennierna fått återkommande kritik för en hög användning av restriktioner vid häktning. 70 % av de häktade åläggs restriktioner. 75 % av de häktade med restriktioner får mindre än två timmar med isoleringsbrytande åtgärder per dag och den svenska användningen av restriktioner vid häktning har därför kallats isolering. Forskning som har gjorts visar att de psykologiska effekterna av isolering är omfattande och kan leda till att den misstänkte får svårt att tillvara ta sin rätt under processen. Vissa har även menat att de psykiska påfrestningarna som följer av restriktioner vid häktning kan leda till att den misstänkte väljer att erkänna brott för att ta sig ur situationen, så kallade falska medgörliga erkännanden.
Som en följd av den internationella kritiken har förslag till lagändringar lagts fram för att komma till rätta med problemen, bland annat i SOU och i en rapport som åklagarmyndigheten utgav i januari 2014. Förslagen har exempelvis förespråkat att förhör som görs tidigt under förundersökningen ska få ett högre bevisvärde och att ett erkännande ska leda till strafflindring.
I min analys argumenterar jag för att förslagen kan leda till en minskad restriktionsanvändning men att det saknas en diskussion kring risken för falska erkännanden. Analysen uppmärksammar även att fler aktörer som är inblandade med häktning och restriktioner borde se över vad som kan göras för att minska restriktionsanvändningen.}},
author = {{Boeryd, Emma}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Är risken nödvändig att beakta? En studie av restriktioner vid häktning och risken för falska erkännanden som följer därav}},
year = {{2015}},
}