Målet Hirvonen - Skatteförmågeprincipen, källskatter och valmöjligheter
(2015) LAGF03 20151Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- De flesta skattesystem beaktar skattebetalares skatteförmåga, främst genom olika avdrag. När en individ får inkomster från ett land men bor i ett annat uppkommer frågan vilket land som ska ta hänsyn till skatteförmågan. Det traditionella svaret, hemviststaten, har förändrats något genom EU-rätten, som innebär att källstaten i vissa fall måste beakta skatteförmågan hos individer som är bosatta utomlands. Ett svenskt mål, C-632/13 Hirvonen, angående skatteförmåga och avdrag är nu uppe för prövning hos EU-domstolen. I Sverige medges utomlands bosatta inte avdrag, eftersom de beskattas enligt en särskild källskatt, SINK. Den som vill ha avdrag kan dock enligt 4 § SINK välja att beskattas enligt den vanliga inkomstskattelagen. I målet Hirvonen... (More)
- De flesta skattesystem beaktar skattebetalares skatteförmåga, främst genom olika avdrag. När en individ får inkomster från ett land men bor i ett annat uppkommer frågan vilket land som ska ta hänsyn till skatteförmågan. Det traditionella svaret, hemviststaten, har förändrats något genom EU-rätten, som innebär att källstaten i vissa fall måste beakta skatteförmågan hos individer som är bosatta utomlands. Ett svenskt mål, C-632/13 Hirvonen, angående skatteförmåga och avdrag är nu uppe för prövning hos EU-domstolen. I Sverige medges utomlands bosatta inte avdrag, eftersom de beskattas enligt en särskild källskatt, SINK. Den som vill ha avdrag kan dock enligt 4 § SINK välja att beskattas enligt den vanliga inkomstskattelagen. I målet Hirvonen har en individ bosatt utomlands nekats ränteavdrag då hon beskattats enligt SINK, med hänvisning till valmöjligheten i 4 §. Frågan som HFD ställt till EU-domstolen är huruvida detta är förenligt med EU-rätten eller om den svenska lagstiftningen begränsar den fria rörligheten. Förevarande uppsats försöker med rättsvetenskaplig metod besvara den frågan, och också vilka följder EU-domstolens dom i Hirvonen kan förväntas få. Den rättsligt mest intressanta aspekten av Hirvonen är prövningen av valmöjligheten att beskattas som bosatta skattebetalare. För att besvara frågorna undersöks skatteförmågeprincipen, som är grunden för att avdrag ges, den svenska rätt som prövas i målet och den relevanta EU-rätten. Särskilt viktig är praxis från EU-domstolen, som också värderas och kritiseras. Uppsatsens slutsats är att den svenska lagstiftningen sannolikt är oförenlig med EU-rätten och att vissa förändringar i lagstiftningen är nödvändiga. (Less)
- Popular Abstract
- Most tax systems take into account the taxpayer’s ability to pay tax, primarily by allowing deductions. When an individual receives income from one state but lives in another, the question is raised which state should consider the ability to pay. The traditional answer, the home state, has been altered by EU law, which states that sometimes the source state take the ability to pay of non-residents into account. A Swedish case, C-632/13 Hirvonen, concerning the question of ability to pay and deductions is now being tried in the European Court of Justice (ECJ). The Swedish system means that taxpayers living abroad are denied deductions, instead being taxed by a withholding tax, SINK. However, they may receive deductions if they opt for... (More)
- Most tax systems take into account the taxpayer’s ability to pay tax, primarily by allowing deductions. When an individual receives income from one state but lives in another, the question is raised which state should consider the ability to pay. The traditional answer, the home state, has been altered by EU law, which states that sometimes the source state take the ability to pay of non-residents into account. A Swedish case, C-632/13 Hirvonen, concerning the question of ability to pay and deductions is now being tried in the European Court of Justice (ECJ). The Swedish system means that taxpayers living abroad are denied deductions, instead being taxed by a withholding tax, SINK. However, they may receive deductions if they opt for residence taxation through the normal income tax law, IL. In the case Hirvonen, a non-resident taxpayer was denied a deduction for interest payments, since she was taxed by SINK and had not opted for IL. The question from the Swedish Supreme Administrative Court is whether the Swedish system is in line with EU law, or if it impedes free movement within the common market. The most original legal aspect of Hirvonen is the assessment of the significance of the option to be taxed as a resident. This essay attempts to answer the Swedish court’s question and explores possible consequences of the judgement in Hirvonen. To do so, the principle of ability to pay is described, since it is the basis of allowing deductions. The Swedish system is further explained, as well as the relevant EU law. Importantly, case law from the ECJ is examined, evaluated and criticized. The result of the essay is that Swedish law is likely not in line with EU-law, and will have to be altered as a result of the judgement in Hirvonen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5431171
- author
- Wahlund, Axel LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- SINK, EU-rätt, skatterätt, skatteförmågeprincipen, källskatt, valmöjlighet, assimiliationsmöjlighet, förhandsavgörande, ränteavdrag
- language
- Swedish
- id
- 5431171
- date added to LUP
- 2015-07-06 10:48:31
- date last changed
- 2015-07-06 10:48:31
@misc{5431171,
abstract = {{De flesta skattesystem beaktar skattebetalares skatteförmåga, främst genom olika avdrag. När en individ får inkomster från ett land men bor i ett annat uppkommer frågan vilket land som ska ta hänsyn till skatteförmågan. Det traditionella svaret, hemviststaten, har förändrats något genom EU-rätten, som innebär att källstaten i vissa fall måste beakta skatteförmågan hos individer som är bosatta utomlands. Ett svenskt mål, C-632/13 Hirvonen, angående skatteförmåga och avdrag är nu uppe för prövning hos EU-domstolen. I Sverige medges utomlands bosatta inte avdrag, eftersom de beskattas enligt en särskild källskatt, SINK. Den som vill ha avdrag kan dock enligt 4 § SINK välja att beskattas enligt den vanliga inkomstskattelagen. I målet Hirvonen har en individ bosatt utomlands nekats ränteavdrag då hon beskattats enligt SINK, med hänvisning till valmöjligheten i 4 §. Frågan som HFD ställt till EU-domstolen är huruvida detta är förenligt med EU-rätten eller om den svenska lagstiftningen begränsar den fria rörligheten. Förevarande uppsats försöker med rättsvetenskaplig metod besvara den frågan, och också vilka följder EU-domstolens dom i Hirvonen kan förväntas få. Den rättsligt mest intressanta aspekten av Hirvonen är prövningen av valmöjligheten att beskattas som bosatta skattebetalare. För att besvara frågorna undersöks skatteförmågeprincipen, som är grunden för att avdrag ges, den svenska rätt som prövas i målet och den relevanta EU-rätten. Särskilt viktig är praxis från EU-domstolen, som också värderas och kritiseras. Uppsatsens slutsats är att den svenska lagstiftningen sannolikt är oförenlig med EU-rätten och att vissa förändringar i lagstiftningen är nödvändiga.}},
author = {{Wahlund, Axel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Målet Hirvonen - Skatteförmågeprincipen, källskatter och valmöjligheter}},
year = {{2015}},
}