Advanced

Innovationsupphandlingar - Offentlig upphandling som innovationsinstrument

Krackhardt, Maximilian LU (2015) LAGM01 20151
Department of Law
Abstract
The background to Public Procurement of Innovation (PPI) is a Procuring Agency’s active promotion of innovative solutions. PPI consists of the following parts: The Agency firstly formulates a need for an innovative solution to a certain problem. The agency then develops the innovative idea through a structured development process and, lastly, purchases the developed solution in order to both meet its’ own needs meanwhile furthering innovations as a whole. PPI thus has three main phases, the preparatory phase, the innovation phase and purchasing phase. This thesis investigates and discusses the varying legal questions and problems about the phases’ relation both to Swedish as well as European Procurement Law and their interrelation with... (More)
The background to Public Procurement of Innovation (PPI) is a Procuring Agency’s active promotion of innovative solutions. PPI consists of the following parts: The Agency firstly formulates a need for an innovative solution to a certain problem. The agency then develops the innovative idea through a structured development process and, lastly, purchases the developed solution in order to both meet its’ own needs meanwhile furthering innovations as a whole. PPI thus has three main phases, the preparatory phase, the innovation phase and purchasing phase. This thesis investigates and discusses the varying legal questions and problems about the phases’ relation both to Swedish as well as European Procurement Law and their interrelation with each other.

Especially the innovative phase has been highlighted as a possibility to promote innovations in public procurement, mostly through the concept of precommercial procurement. This concept mainly comes from a proposal from the European Commission in 2007, which also led to a Swedish proposal for a law on precommercial procurement, which however was not drafted into law. Such a procurement process can be held either within the purview of the regulations or outside of this purview, using the so-called R&D – exclusion in the directives and national law. Especially the latter method has been highlighted by the EC. During the process the agency can then choose a number of market actors with which it then will execute the actual developmental work in competition with each other.

After the innovative phase the agency must administer the results of the precommercial procurement, which includes both issues of IPR as well as a following procurement process for the actual purchase of the innovative goods or services, the purchase phase. It being a commercial procurement the process will have to follow the regulations, its’ structure is therefore similar to a more classical procurement process, albeit with certain special aspects singular for innovative procurement. These special aspects are what this thesis focuses on in the later parts about the purchase phase.

Furthermore, the division into innovation and purchase phase was rather unknown to regulators until recently. Therefore are today’s legal parameters not suited for innovation, though there is positive change on the horizon. One possible solution lies in the introduction of new procedure: “The Innovation Partnership” in the new EU-directives of 2014. The introduction of this procedure does not only confirm the renewed interest in innovation and procurement but also provides new approaches that can further the legal development of the issue. At the same time it is submitted in this work that the procedure is not without its faults and problems, it therefore remains to be seen how well it uses its’ potential for a positive legal impact. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Grundtanken med innovationsupphandling är att en upphandlande myndighet aktivt främjar nya lösningar. Konceptet består av följande delar: Först identifierar en upphandlande myndighet ett behov av en innovativ lösning. Därefter bedriver den upphandlande myndigheten ett strukturerat utvecklingsarbete för att utveckla en eller flera innovativa idéer som framstår som lösningar och köper slutligen in den utvecklade lösningen för att tillgodose sitt behov. Processen bygger alltså på tre huvudsakliga faser, förarbetsfas, innovationsfas och inköpsfas. Uppsatsen utreder och diskuterar de olika rättsliga olika frågorna som fasernas förhållande till både svensk och europeisk lagstiftning och deras inbördes förhållande ger upphov till.

Framförallt... (More)
Grundtanken med innovationsupphandling är att en upphandlande myndighet aktivt främjar nya lösningar. Konceptet består av följande delar: Först identifierar en upphandlande myndighet ett behov av en innovativ lösning. Därefter bedriver den upphandlande myndigheten ett strukturerat utvecklingsarbete för att utveckla en eller flera innovativa idéer som framstår som lösningar och köper slutligen in den utvecklade lösningen för att tillgodose sitt behov. Processen bygger alltså på tre huvudsakliga faser, förarbetsfas, innovationsfas och inköpsfas. Uppsatsen utreder och diskuterar de olika rättsliga olika frågorna som fasernas förhållande till både svensk och europeisk lagstiftning och deras inbördes förhållande ger upphov till.

Framförallt arbetet i innovationsfasen har framhävts som ett sätt att främja innovationer vid offentlig upphandling, med hjälp av så kallad förkommersiell upphandling. Denna bygger på ett förslag från EU-kommissionen år 2007 och ledde bl.a. till ett svensk lagförslag kring förkommersiell upphandling år 2010, som dock inte infördes. Myndigheten kan enligt konceptet välja att bedriva en utvecklande upphandling antingen inom ramen för lagstiftningen eller, genom FoU-undantaget, utanför densamma. Särskilt det senare lyftes fram i kommissionens förslag. Under processen ska sedan ett visst antal leverantörer av utvecklingsarbetet väljas som i konkurrens bedriver arbetet. Den förkommersiella upphandlingens förhållande till resterande lagstiftning är dock inte helt klarlagd, i uppsatsen första delar utreds och analyseras detta förhållande av denna anledning.

Efter innovationsfasens avslutande är sedan frågan hur resultaten av den förkommersiella upphandlingen ska handhas, vilket gäller både immateriella rättigheter men även frågan om utformning och planering av en påföljande inköpsfas. Denna fas faller i egenskap av upphandling av en kommersiell vara helt inom tillämpningsområdet för LOU och skiljer sig från en ”klassisk” upphandling inte genom sin struktur utan genom sina annorlunda förtecken. Det är dessa förtecken som ger inköpsfasen i en innovations-upphandling sina särdrag och dessa särdrag är vad uppsatsen fokuserar på i denna del.

Fram till nyligen var dock indelningen i innovationsfas och inköpsfas i stort okänt för lagstiftningen. Därför är lagstiftningen inte anpassad för innovationer, även om rättsläget i skrivande stund förändras åt ett positivt håll. Framförallt utvecklas nu för första gången juridiska mekanismer som ska underlätta innovations-upphandlingar och lösa åtminstone en del av dem frågor och problem som dagens lagstiftning innehåller. En möjlig lösning är införande av det nya förfarandet innovationspartnerskap i de nya EU-direktiven från 2014. Förfarandets införande bekräftar inte bara det förnya intresset för innovationer och upphandling utan innebär också vissa nya ansatser som kan driva rättsutvecklingen framåt. Samtidigt framgår det dock av arbetet att partnerskapet inte är utan sina brister och problem och det återstår att se om dess potential kan förverkligas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Krackhardt, Maximilian LU
supervisor
organization
alternative title
Innovationprocurement - Public Procurement as an instrument for innovation
course
LAGM01 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Innovationsvänlig upphandling, Direktiv 2014/24, PCP, Förvaltningsrätt, administrative law, innovationsprocesser, innovationspartnerskap, innovationer, Lagen om offentlig upphandling, LOU, Innovationsupphandlingar, Innovationsupphandling, PPI, förkommersiell upphandling, Upphandling av innovation, Förmögenhetsrätt
language
Swedish
id
5431283
date added to LUP
2015-06-08 13:59:17
date last changed
2015-06-08 13:59:17
@misc{5431283,
  abstract     = {The background to Public Procurement of Innovation (PPI) is a Procuring Agency’s active promotion of innovative solutions. PPI consists of the following parts: The Agency firstly formulates a need for an innovative solution to a certain problem. The agency then develops the innovative idea through a structured development process and, lastly, purchases the developed solution in order to both meet its’ own needs meanwhile furthering innovations as a whole. PPI thus has three main phases, the preparatory phase, the innovation phase and purchasing phase. This thesis investigates and discusses the varying legal questions and problems about the phases’ relation both to Swedish as well as European Procurement Law and their interrelation with each other.

Especially the innovative phase has been highlighted as a possibility to promote innovations in public procurement, mostly through the concept of precommercial procurement. This concept mainly comes from a proposal from the European Commission in 2007, which also led to a Swedish proposal for a law on precommercial procurement, which however was not drafted into law. Such a procurement process can be held either within the purview of the regulations or outside of this purview, using the so-called R&D – exclusion in the directives and national law. Especially the latter method has been highlighted by the EC. During the process the agency can then choose a number of market actors with which it then will execute the actual developmental work in competition with each other.

After the innovative phase the agency must administer the results of the precommercial procurement, which includes both issues of IPR as well as a following procurement process for the actual purchase of the innovative goods or services, the purchase phase. It being a commercial procurement the process will have to follow the regulations, its’ structure is therefore similar to a more classical procurement process, albeit with certain special aspects singular for innovative procurement. These special aspects are what this thesis focuses on in the later parts about the purchase phase.

Furthermore, the division into innovation and purchase phase was rather unknown to regulators until recently. Therefore are today’s legal parameters not suited for innovation, though there is positive change on the horizon. One possible solution lies in the introduction of new procedure: “The Innovation Partnership” in the new EU-directives of 2014. The introduction of this procedure does not only confirm the renewed interest in innovation and procurement but also provides new approaches that can further the legal development of the issue. At the same time it is submitted in this work that the procedure is not without its faults and problems, it therefore remains to be seen how well it uses its’ potential for a positive legal impact.},
  author       = {Krackhardt, Maximilian},
  keyword      = {Innovationsvänlig upphandling,Direktiv 2014/24,PCP,Förvaltningsrätt,administrative law,innovationsprocesser,innovationspartnerskap,innovationer,Lagen om offentlig upphandling,LOU,Innovationsupphandlingar,Innovationsupphandling,PPI,förkommersiell upphandling,Upphandling av innovation,Förmögenhetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Innovationsupphandlingar - Offentlig upphandling som innovationsinstrument},
  year         = {2015},
}