Att återinföra tillräknelighet - En analys av förslaget i SOU 2012:17
(2015) LAGF03 20151Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Den straffrättsliga regleringen av psykiskt störda lagöverträdare har varierat genom åren. Innan BrB trädde ikraft 1965 prövade domstolen psykiskt störda lagöverträdares tillräknelighet, men i samband med en omfattande straffrättsreform utmönstrades kravet på tillräknelighet. Sedan BrB trädde ikraft har straffrätten förändrats och flera utredningar om att återinföra tillräknelighet har publicerats. Den senaste utredningen tillkom 2012 men inte heller den ledde till att ett krav på tillräknelighet för straffansvar återinfördes.
Den här uppsatsen utreder vad som föranlett att inställningen till kravet på tillräknelighet förändrats över tid. Mycket tyder på att förändringarna är ett resultat av att synen på straffet förändrats. När BrB... (More) - Den straffrättsliga regleringen av psykiskt störda lagöverträdare har varierat genom åren. Innan BrB trädde ikraft 1965 prövade domstolen psykiskt störda lagöverträdares tillräknelighet, men i samband med en omfattande straffrättsreform utmönstrades kravet på tillräknelighet. Sedan BrB trädde ikraft har straffrätten förändrats och flera utredningar om att återinföra tillräknelighet har publicerats. Den senaste utredningen tillkom 2012 men inte heller den ledde till att ett krav på tillräknelighet för straffansvar återinfördes.
Den här uppsatsen utreder vad som föranlett att inställningen till kravet på tillräknelighet förändrats över tid. Mycket tyder på att förändringarna är ett resultat av att synen på straffet förändrats. När BrB trädde ikraft var straffets funktion framför allt att vårda brottslingen, medan dagens straffrättsdebatt beskriver straffet som ett sätt att tillskriva brottslingen skuld och klander.
Vidare presenterar uppsatsen hur argumentationen kring tillräknelighet ser ut, och vilka för- och nackdelar förslaget om att återinföra tillräknelighet har. De argument som åberopas för ett återinförande av tillräknelighet är bl.a. att det är orättfärdigt att hålla personer som saknar förståelse eller kontroll över sitt handlande straffrättsligt ansvariga. De argument som åberopas mot att återinföra tillräknelighet är t.ex. att särbehandlingen av psykiskt störda bidrar till att de stigmatiseras.
Slutligen analyseras argumentationen om tillräknelighetslärans för- och nackdelar samt förslaget om att återinföra tillräknelighet som utredarna presenterade i SOU 2012:17. Syftet är att försöka utreda om argumentationen eller förslaget innehåller några brister eller betänkligheter. I slutsatsen konstateras att ett möjligt problem med förslaget i SOU 2012:17 är att utredarna agerat på uppdrag av ett förhållandevis snävt direktiv, vilket eventuellt bidragit till att förslagets svagheter inte utretts tillräckligt.
Den här uppsatsen utreder vad som föranlett att inställningen till kravet på tillräknelighet förändrats över tid. Mycket tyder på att förändringarna är ett resultat av att synen på straffet förändrats. När BrB trädde ikraft var straffets funktion framför allt att vårda brottslingen, medan dagens straffrättsdebatt beskriver straffet som ett sätt att tillskriva brottslingen skuld och klander.
Vidare presenterar uppsatsen hur argumentationen kring tillräknelighet ser ut, och vilka för- och nackdelar förslaget om att återinföra tillräknelighet har. De argument som åberopas för ett återinförande av tillräknelighet är bl.a. att det är orättfärdigt att hålla personer som saknar förståelse eller kontroll över sitt handlande straffrättsligt ansvariga. De argument som åberopas mot att återinföra tillräknelighet är t.ex. att särbehandlingen av psykiskt störda bidrar till att de stigmatiseras.
Slutligen analyseras argumentationen om tillräknelighetslärans för- och nackdelar samt förslaget om att återinföra tillräknelighet som utredarna presenterade i SOU 2012:17. Syftet är att försöka utreda om argumentationen eller förslaget innehåller några brister eller betänkligheter. I slutsatsen konstateras att ett möjligt problem med förslaget i SOU 2012:17 är att utredarna agerat på uppdrag av ett förhållandevis snävt direktiv, vilket eventuellt bidragit till att förslagets svagheter inte utretts tillräckligt. (Less) - Popular Abstract
- The regulations of mentally ill offenders in criminal law have varied over the years. Before BrB came into effect in 1965, the Swedish law reviewed mentally ill offenders’ mental condition to try whether insanity defence was applicable. However in connection with an extensive reformation of Swedish criminal law, insanity defence was discarded. Since BrB came into effect, criminal law has been modified on multiple occasions and several investigations regarding the reintroduction of insanity defence have been published. None of the investigations, including the most recent from 2012, lead to a reintroduction of insanity defence in criminal law.
This thesis examines what has brought about the variations in attitudes to insanity defence. A... (More) - The regulations of mentally ill offenders in criminal law have varied over the years. Before BrB came into effect in 1965, the Swedish law reviewed mentally ill offenders’ mental condition to try whether insanity defence was applicable. However in connection with an extensive reformation of Swedish criminal law, insanity defence was discarded. Since BrB came into effect, criminal law has been modified on multiple occasions and several investigations regarding the reintroduction of insanity defence have been published. None of the investigations, including the most recent from 2012, lead to a reintroduction of insanity defence in criminal law.
This thesis examines what has brought about the variations in attitudes to insanity defence. A lot indicates that the changes are results of shifting views of the penalty’s function. When BrB came into effect the penal function was essentially to attend to the offender’s medical needs. Today’s criminal law debate, however, rather describes the penalty as a way to attribute the offender guilt and blame.
Further, the thesis presents the argumentation regarding insanity defence, as well as what advantages and disadvantages of a reintroduction of insanity defence. The arguments invoked pro a reintroduction are e.g. that it is unjust to hold individuals who lack understanding or control over their actions accountable in criminal law. The arguments invoked against a reintroduction are e.g. that special treatment contributes to the stigmatisation of mentally ill.
Finally, the argumentation regarding the advantages and disadvantages of a reintroduction of insanity defence is analysed, as is the proposal of a reintroduction presented by the investigators in SOU 2012:17. The aim is to attempt to identify any shortcomings or doubts present in the argumentation and the proposal. The conclusion of the study is that a possible problem of the proposal in SOU 2012:17 is that the investigators acted based on a relatively narrow commission. This could possibly have contributed to an inadequate investigation of the proposal’s weaknesses.
This thesis examines what has brought about the variations in attitudes to insanity defence. A lot indicates that the changes are results of shifting views of the penalty’s function. When BrB came into effect the penal function was essentially to attend to the offender’s medical needs. Today’s criminal law debate, however, rather describes the penalty as a way to attribute the offender guilt and blame.
Further, the thesis presents the argumentation regarding insanity defence, as well as what advantages and disadvantages of a reintroduction of insanity defence. The arguments invoked pro a reintroduction are e.g. that it is unjust to hold individuals who lack understanding or control over their actions accountable in criminal law. The arguments invoked against a reintroduction are e.g. that special treatment contributes to the stigmatisation of mentally diseased.
Finally, the argumentation regarding the advantages and disadvantages of a reintroduction of insanity defence is analysed, as is the proposal of a reintroduction presented by the investigators in SOU 2012:17. The aim is to attempt to identify any shortcomings or doubts present in the argumentation and the proposal. The conclusion of the study is that a possible problem of the proposal in SOU 2012:17 is that the investigators acted based on a relatively narrow commission. This could possibly have contributed to an inadequate investigation of the proposal’s weaknesses. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5431348
- author
- Barrebo, Hanna LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 5431348
- date added to LUP
- 2015-07-03 14:58:41
- date last changed
- 2015-07-03 14:58:41
@misc{5431348,
abstract = {{Den straffrättsliga regleringen av psykiskt störda lagöverträdare har varierat genom åren. Innan BrB trädde ikraft 1965 prövade domstolen psykiskt störda lagöverträdares tillräknelighet, men i samband med en omfattande straffrättsreform utmönstrades kravet på tillräknelighet. Sedan BrB trädde ikraft har straffrätten förändrats och flera utredningar om att återinföra tillräknelighet har publicerats. Den senaste utredningen tillkom 2012 men inte heller den ledde till att ett krav på tillräknelighet för straffansvar återinfördes.
Den här uppsatsen utreder vad som föranlett att inställningen till kravet på tillräknelighet förändrats över tid. Mycket tyder på att förändringarna är ett resultat av att synen på straffet förändrats. När BrB trädde ikraft var straffets funktion framför allt att vårda brottslingen, medan dagens straffrättsdebatt beskriver straffet som ett sätt att tillskriva brottslingen skuld och klander.
Vidare presenterar uppsatsen hur argumentationen kring tillräknelighet ser ut, och vilka för- och nackdelar förslaget om att återinföra tillräknelighet har. De argument som åberopas för ett återinförande av tillräknelighet är bl.a. att det är orättfärdigt att hålla personer som saknar förståelse eller kontroll över sitt handlande straffrättsligt ansvariga. De argument som åberopas mot att återinföra tillräknelighet är t.ex. att särbehandlingen av psykiskt störda bidrar till att de stigmatiseras.
Slutligen analyseras argumentationen om tillräknelighetslärans för- och nackdelar samt förslaget om att återinföra tillräknelighet som utredarna presenterade i SOU 2012:17. Syftet är att försöka utreda om argumentationen eller förslaget innehåller några brister eller betänkligheter. I slutsatsen konstateras att ett möjligt problem med förslaget i SOU 2012:17 är att utredarna agerat på uppdrag av ett förhållandevis snävt direktiv, vilket eventuellt bidragit till att förslagets svagheter inte utretts tillräckligt.
Den här uppsatsen utreder vad som föranlett att inställningen till kravet på tillräknelighet förändrats över tid. Mycket tyder på att förändringarna är ett resultat av att synen på straffet förändrats. När BrB trädde ikraft var straffets funktion framför allt att vårda brottslingen, medan dagens straffrättsdebatt beskriver straffet som ett sätt att tillskriva brottslingen skuld och klander.
Vidare presenterar uppsatsen hur argumentationen kring tillräknelighet ser ut, och vilka för- och nackdelar förslaget om att återinföra tillräknelighet har. De argument som åberopas för ett återinförande av tillräknelighet är bl.a. att det är orättfärdigt att hålla personer som saknar förståelse eller kontroll över sitt handlande straffrättsligt ansvariga. De argument som åberopas mot att återinföra tillräknelighet är t.ex. att särbehandlingen av psykiskt störda bidrar till att de stigmatiseras.
Slutligen analyseras argumentationen om tillräknelighetslärans för- och nackdelar samt förslaget om att återinföra tillräknelighet som utredarna presenterade i SOU 2012:17. Syftet är att försöka utreda om argumentationen eller förslaget innehåller några brister eller betänkligheter. I slutsatsen konstateras att ett möjligt problem med förslaget i SOU 2012:17 är att utredarna agerat på uppdrag av ett förhållandevis snävt direktiv, vilket eventuellt bidragit till att förslagets svagheter inte utretts tillräckligt.}},
author = {{Barrebo, Hanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att återinföra tillräknelighet - En analys av förslaget i SOU 2012:17}},
year = {{2015}},
}