Papperslös, invandrare eller bara illegal? Ett kritiskt perspektiv på sociala kategorier i polisiär verksamhet

Abstract (Swedish)

Studien berör användningen av sociala kategorier i polisiär och statlig verksamhet, och visar att social kategorisering leder till en rad problematiska konsekvenser. Efter uppmärksammandet av polisens så kallade Romregister uppstod en debatt om polisens arbetsmetoder och huruvida fördomar förekom inom den polisiära organisationen. Polisiära och statliga insatser som riktar sig mot en särskild grupp av människor är emellertid en konsekvens av att dessa människor kategoriserats, exkluderats och stigmatiserats som grupp. När polisens operationella insatser riktas mot denna grupp bekräftas allmänhetens fördomar om gruppens kriminella beteenden. En fördom förvandlas lätt till en sanning, och enkla sanningar medför enkla lösningar. Det blir svårare för dessa människor att få arbete, de segregeras i särskilda bostadsområden och de tvingas in i ogynnsamma levnadsmönster. Det blir nu enklare för polisen att kontrollera dessa människor och de blir därmed överrepresenterade i brottsstatistiken. Ungdomar slussas in i kriminella kretsar, vilket leder till att levnadsförhållandena cementeras i strukturella mönster. En ond cirkel är skapad.

Studien visar vidare hur användning av sociala kategorier i statlig och polisiär verksamhet kan innebära vissa diskriminerande åtgärder. Poliser är påverkade av den struktur som de befinner sig i och de normer som utvecklats för deras yrkesroll. Att arbeta mot fördomar och utifrån fördomar är därför en oförenlig kombination. Studien visar att lagens teori inte alltid är detsamma som lagens praktik – vilket är fundamentalt för polisens förtroende och legitimitet.

Studien presenterar vidare en analys av varför vanliga människor kan förmås att begå onda handlingar i särskilda situationer. Det vill säga hur yttre orsaker påverkar människor att agera efter vilken roll de har i en viss situation. Detta visar på risken med att avhumanisera en socialt skapad fiende och vad människor kan göra när en sådan fiende berövas sin mänskliga status. Avhumanisering har historiskt sett lett till fruktansvärda konsekvenser, och denna studie erbjuder en teoretisk metod för att analysera hur detta kan ske.

Studien erbjuder vidare en tolkningsmetod för att analysera nutida kriminalpolitiska samhällstendenser. Genom att analysera den samhällsutveckling som skedde före Förintelsens utbrott och jämföra med vissa nutida tendenser synliggörs i studien vissa annars svårupptäckta utvecklingstendenser. Kategorisering och identifiering av människor är således en förutsättning för polisiärt och statligt tvång.

Studiens huvudsakliga syfte är att synliggöra samhällskonsekvenserna av social kategorisering. Genom att kritiskt granska verkligheten kan samhällsfenomen förklaras och analyseras. Strukturella mönster skapar normer i samhället, och människor agerar då efter vad de lärt sig vara rätt och fel i en given situation. Sambandet mellan strukturer, normer, kontexter och aktörskap är således essentiellt för att kunna analysera faran med sociala kategorier. Ett kritiskt perspektiv är därför nödvändigt för att illustrera riskerna med en kategoriserande kriminalpolitisk retorik. En retorik som blir allt oftare förekommande i dagens debatt.

Abstract

This thesis discusses the use of stereotypes and social categories in the police force. The study illustrates how stereotypes inevitably lead to several problematic consequences. Following the uncovering of the so called ”Romani-register”, a debate occurred whether stereotypes existed in the Swedish police force. Targeted police efforts and government initiatives are however a consequence of the categorization, exclusion and stigmatization of certain groups of people. When the state and the police are targeting a certain group, stereotypes of the group tend to legitimize the targeting efforts. A prejudice can easily be transformed into a fact, and simple facts allows for simple solutions. Stereotypes held by the public then become verified by crime statistics. It becomes harder for these people to find work, they are concentrated to specific residential areas and are forced into unfavorable social patterns. Juveniles are channeled into criminal social contexts, which consolidate the living conditions into social patterns. A self-perpetuating circle is created.

The study aims to illustrate how the use of social categories in state and police activities can result in discriminatory measures. Police officers are affected by the context in which they operate and the norms that govern their specific role. To work against stereotypes and on the basis of stereotypes therefore becomes an incomputable combination. The study shows that the law on the books does not always correlate not always correlate with the law in action – which undermines the ability of the police to maintain trust and legitimacy in society.

Furthermore, this study presents a theoretical tool to analyze how ordinary people can be persuaded to carry out horrible deeds in certain situations. The study illustrates how external social forces can persuade people to act in certain ways. The study illustrates the risks in dehumanizing a socially constructed enemy, and shows what persons are able to do to others when they are denied their status as humans. History shows that dehumanization has resulted in horrible consequences, this study provides a way to analyze the social process behind such deeds.

The study offers an interpretive method to analyze contemporary tendencies in crime policy. By analyzing the social development in Germany before the Holocaust in conjunction with contemporary social events, the study illustrates some tendencies that otherwise might be difficult to detect. Group categorization is a necessity for state coercion and a first step in a chain of destruction.

The main purpose of this study is to illuminate the social impacts of social categorization and group identification. Through a critical perspective, reality can be interpreted, analyzed and explained. Structural patterns create norms in a society and people act upon the norms that are present in a specific context. It is essential to understand the connection between structures, norms, contexts and performers in order to analyze the hazards with stereotypes in state and police activity. A critical perspective is therefore necessary in order to depict the risk with a categorizing criminal policy debate – a rhetoric that is more and more present in the current public debate.

• author: Lundin, Love
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Undocumented, immigrant or just illegal? A critical perspective on the use of social categories in police activities
• course: LAGM01 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: straffrätt, rättssociologi, kriminalpolitik, kriminalvetenskap, kriminologi, polisregister, social kategori, rättssäkerhet, likhet inför lagen, fördomar inom poliskåren, diskriminering, EKMR, Vi och De, riktade polisiära insatser, mos maiorum, reva, papperslösa, illegala invandrare, dirskursiv makt, avhumanisering, förintelsen, polismakt, våldsspiral, rättsstat, institutionell makt
• language: Swedish
• id: 5431511
• date added to LUP: 2015-06-11 20:30:09
• date last changed: 2015-06-11 20:30:09