Skandinaviska perspektiv på rasism - en studie av den danska och svenska efterlevnaden av den Internationella Konventionen om avskaffande av alla former av Rasdiskriminerings artikel 4 (a) och (b)
(2015) LAGM01 20151Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Danmark och Sverige tillträdde den Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) 1971, i båda fallen utan reservationer i förhållande till artikel 4. Innebörden av detta är att staterna är bundna av de skyldigheter som ICERD artikel 4 stadgar, vilket innefattar att förbjuda all spridning av idéer som grundar sig på rasöverlägsenhet eller rashat, uppmaning till rasdiskriminering, såväl som allt våld och uppmaning till våld riktat mot grupper av personer baserat på deras hudfärg eller etniska ursprung, samt stöd till rasistiska aktiviteter, samt förbjuda och förklara olagliga alla organisationer, och alla form av organiserad och annan propagandaaktivitet som främjar eller uppmanar till... (More)
- Danmark och Sverige tillträdde den Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) 1971, i båda fallen utan reservationer i förhållande till artikel 4. Innebörden av detta är att staterna är bundna av de skyldigheter som ICERD artikel 4 stadgar, vilket innefattar att förbjuda all spridning av idéer som grundar sig på rasöverlägsenhet eller rashat, uppmaning till rasdiskriminering, såväl som allt våld och uppmaning till våld riktat mot grupper av personer baserat på deras hudfärg eller etniska ursprung, samt stöd till rasistiska aktiviteter, samt förbjuda och förklara olagliga alla organisationer, och alla form av organiserad och annan propagandaaktivitet som främjar eller uppmanar till rasdiskriminering.
Vid implementeringsprocesserna argumenterade både Sverige och Danmark för att det inte rådde några större problem med rasism i det egna samhället och att det inte fanns någon grund för materiella bestämmelser som kriminaliserade rasistiska organisationer. Dock valde båda staterna att utvidga sina nationella bestämmelser angående spridning av rasistiska idéer till att omfatta det som krävdes av artikel 4 (a). Efter tillträdet har både Sverige och Danmark fått kritik för sin hållning till artikel 4, Sverige för att inte ha kriminaliserat rasistiska organisationer och Danmark främst för att få anmälda brott leder till åtal. Sverige har använt sig av flera argument för att försvara sin hållning medan Danmark har vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med sina problem. Både Danmark och Sverige har tolkat konventionen som en skyldighet att införa nödvändiga åtgärder för att motverka rasdiskriminering, men att lagstiftning som utgör ett direkt förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana inte måste införas. Enligt de båda länderna är den nationella lagstiftningen tillräcklig för at uppnå de krav som uppställs genom artikel 4 och att man enbart genom nödvändigt åtgärder ska bekämpa rasdiskriminering. Internationell rätt gör gällande att det krävs materiella lagar som kriminaliserar spridandet av idéer baserade på rasöverlägsenhet eller rashat, uppmaning eller främjande av rasdiskriminering, våld eller uppmaning till våld baserat på ras, hudfärg, härkomst eller etnisk eller nationell tillhörighet samt förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådan verksamhet för att agera konformt med artikel 4. Min studie har visat att varken Sverige eller Danmark lever upp till sin egen tolkning av artikeln eller till vad internationell rätt gör gällande, eftersom de båda staterna vägrar kriminalisera rasistiska organisationer och deltagandet i sådana, samt för den bristfälliga hanteringen av fall av brottslighet med rasistiska förtecken. (Less) - Popular Abstract
- Denmark and Sweden joined the International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination (ICERD) in 1971, in both cases without any reservations in relation to Article 4. The implication of this is that both states are bound by the obligations of ICERD Article 4, which comprises the prohibition of dissemination of ideas based on racial superiority or hatred, incitement to racial discrimination, as well as all acts of violence and incitement to violence against groups of people based on their skin color or ethnic origin, and support to racist activities and to prohibit and declare illegal all organizations, and any form of organized and other propaganda activities that promote or incite racial discrimination.
At the... (More) - Denmark and Sweden joined the International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination (ICERD) in 1971, in both cases without any reservations in relation to Article 4. The implication of this is that both states are bound by the obligations of ICERD Article 4, which comprises the prohibition of dissemination of ideas based on racial superiority or hatred, incitement to racial discrimination, as well as all acts of violence and incitement to violence against groups of people based on their skin color or ethnic origin, and support to racist activities and to prohibit and declare illegal all organizations, and any form of organized and other propaganda activities that promote or incite racial discrimination.
At the implementing processes both Sweden and Denmark argued that there wasn´t any major problems with racism in the community and that there was no basis for substantive provisions that criminalized racist organizations. However, the two states chose to expand their national regulations regarding the dissemination of racist ideas to include what was required by Article 4 (a). After the accession both Sweden and Denmark has been criticized for their approach to article 4, Sweden for not having criminalized racist organizations and Denmark mainly for the low number of prosecution relating to the high number of complaints of hatecrimes. Sweden has used several arguments to defend their position while Denmark has taken several measures to deal with their problems. Both Denmark and Sweden have interpreted the Convention as an obligation to adopt the necessary measures to combat racial discrimination, but that legislation representing a direct ban on racist organizations and the participation in such does not need to be introduced. According to both countries, national legislation is sufficient at achieving the requirements set by Article 4, to eliminate racial discrimination. International law argue that article 4 of ICERD requires substantive laws criminalizing dissemination of ideas based on racial superiority or hatred, solicitation or promotion of racial discrimination, violence or incitement to violence based on race, color, descent or ethnic or national origin and the prohibition of racist organizations and participation in such activities to act in conformity with Article 4. My study has shown that neither Sweden nor Denmark lives up to its own interpretation of the article or to what international law claims, because of the fact that the two States refuse to criminalize racist organizations and the participation in such and for the inadequate handling of cases of crime with racist overtones. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5431548
- author
- Bornefjäll, Terese
- supervisor
- organization
- alternative title
- Scandinavian perspectives on racism - a study of the Danish and Swedish enforcement of the Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination, Article 4 (a) and (b)
- course
- LAGM01 20151
- year
- 2015
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- folkrätt
- language
- Swedish
- additional info
- terese5@live.com
070-3029997
840617-2943
Datum för uppsatsseminarium: 29 maj 2015 - id
- 5431548
- date added to LUP
- 2015-10-29 17:18:39
- date last changed
- 2015-10-29 17:18:39
@misc{5431548,
abstract = {{Danmark och Sverige tillträdde den Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) 1971, i båda fallen utan reservationer i förhållande till artikel 4. Innebörden av detta är att staterna är bundna av de skyldigheter som ICERD artikel 4 stadgar, vilket innefattar att förbjuda all spridning av idéer som grundar sig på rasöverlägsenhet eller rashat, uppmaning till rasdiskriminering, såväl som allt våld och uppmaning till våld riktat mot grupper av personer baserat på deras hudfärg eller etniska ursprung, samt stöd till rasistiska aktiviteter, samt förbjuda och förklara olagliga alla organisationer, och alla form av organiserad och annan propagandaaktivitet som främjar eller uppmanar till rasdiskriminering.
Vid implementeringsprocesserna argumenterade både Sverige och Danmark för att det inte rådde några större problem med rasism i det egna samhället och att det inte fanns någon grund för materiella bestämmelser som kriminaliserade rasistiska organisationer. Dock valde båda staterna att utvidga sina nationella bestämmelser angående spridning av rasistiska idéer till att omfatta det som krävdes av artikel 4 (a). Efter tillträdet har både Sverige och Danmark fått kritik för sin hållning till artikel 4, Sverige för att inte ha kriminaliserat rasistiska organisationer och Danmark främst för att få anmälda brott leder till åtal. Sverige har använt sig av flera argument för att försvara sin hållning medan Danmark har vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med sina problem. Både Danmark och Sverige har tolkat konventionen som en skyldighet att införa nödvändiga åtgärder för att motverka rasdiskriminering, men att lagstiftning som utgör ett direkt förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana inte måste införas. Enligt de båda länderna är den nationella lagstiftningen tillräcklig för at uppnå de krav som uppställs genom artikel 4 och att man enbart genom nödvändigt åtgärder ska bekämpa rasdiskriminering. Internationell rätt gör gällande att det krävs materiella lagar som kriminaliserar spridandet av idéer baserade på rasöverlägsenhet eller rashat, uppmaning eller främjande av rasdiskriminering, våld eller uppmaning till våld baserat på ras, hudfärg, härkomst eller etnisk eller nationell tillhörighet samt förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådan verksamhet för att agera konformt med artikel 4. Min studie har visat att varken Sverige eller Danmark lever upp till sin egen tolkning av artikeln eller till vad internationell rätt gör gällande, eftersom de båda staterna vägrar kriminalisera rasistiska organisationer och deltagandet i sådana, samt för den bristfälliga hanteringen av fall av brottslighet med rasistiska förtecken.}},
author = {{Bornefjäll, Terese}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Skandinaviska perspektiv på rasism - en studie av den danska och svenska efterlevnaden av den Internationella Konventionen om avskaffande av alla former av Rasdiskriminerings artikel 4 (a) och (b)}},
year = {{2015}},
}