Lagstiftaren och begreppet könsidentitet - En kritisk diskursanalys av förarbeten till lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall
(2015) LAGF03 20151Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Den rättsliga könstillhörigheten påverkar en rad olika rättsområden. Tidigt 1970-tal fanns inga möjligheter för den enskilde att korrigera sitt juridiska kön. Könstillhörighetskorrigering möjliggjordes först när könstillhörighetslagen trädde i kraft, 1972. Vilka krav som uppställs för att ändra fastställd könstillhörighet har varierat över tiden. Vad som varit konstant är att individen ska bryta presumtionen av könstillhörighet som följer av folkbokföringen.
I arbetet används två metoder. Inledningsvis används den rättsdogmatiska metoden för att fastställa gällande rätt. Därefter görs en kritisk diskursanalys av de förarbeten som föregått könstillhörighetslagen. Det är uppsatsens syfte att belysa lagstiftarens uppfattning om begreppet... (More) - Den rättsliga könstillhörigheten påverkar en rad olika rättsområden. Tidigt 1970-tal fanns inga möjligheter för den enskilde att korrigera sitt juridiska kön. Könstillhörighetskorrigering möjliggjordes först när könstillhörighetslagen trädde i kraft, 1972. Vilka krav som uppställs för att ändra fastställd könstillhörighet har varierat över tiden. Vad som varit konstant är att individen ska bryta presumtionen av könstillhörighet som följer av folkbokföringen.
I arbetet används två metoder. Inledningsvis används den rättsdogmatiska metoden för att fastställa gällande rätt. Därefter görs en kritisk diskursanalys av de förarbeten som föregått könstillhörighetslagen. Det är uppsatsens syfte att belysa lagstiftarens uppfattning om begreppet könsidentitet.
Ett queerteoretiskt perspektiv anläggs på materialet, vilket ger möjlighet att undersöka lagstiftarens språkbruk. Genom att lägga fokus på lagstiftarens resonemang kan en bild av densammes uppfattning om könsidentitet utläsas. Denna uppfattning kan således användas för att ge en förklaring till den omfattande process som föregår en könstillhörighetskorrigering. Det framträder en rädsla å lagstiftarens sida för icke-heterosexuell reproduktion och komplicerade familjeförhållanden. Det, i kombination med den juridiska delens nära relation till den medicinska, verkar oroa lagstiftaren.
Genom att analysera de centrala argument där lagstiftarens uppfattning om begreppet könsidentitet i förhållande till transsexualism framkommer belyses det heteronormativas betydelse i det svenska samhället. Lag görs i en heteronormativ kontext. (Less) - Popular Abstract
- Many section of Swedish law is affected by legal gender. Up until the early 1970’s there was no possibility to correct ones legal gender. Legal gender reassignment first became possible through könstillhörighetslagen, 1972. This section of law made it possible to undergo legal gender assignment if specific demands were met by the applicant. Though the demands have changed over time, the presumption of one’s legal gender as the correct one has to be disproven has remained.
The essay is composed of two different methods. Firstly, the legal method is used to define established law. Secondly, the method of critical discourse is used to analyse the Swedish Government Official Reports (SOU) and preparatory work considering... (More) - Many section of Swedish law is affected by legal gender. Up until the early 1970’s there was no possibility to correct ones legal gender. Legal gender reassignment first became possible through könstillhörighetslagen, 1972. This section of law made it possible to undergo legal gender assignment if specific demands were met by the applicant. Though the demands have changed over time, the presumption of one’s legal gender as the correct one has to be disproven has remained.
The essay is composed of two different methods. Firstly, the legal method is used to define established law. Secondly, the method of critical discourse is used to analyse the Swedish Government Official Reports (SOU) and preparatory work considering könstillhörighetslagen. By doing so, it is this essay’s aim to illustrate the legislator’s view of gender identity.
A queer theory perspective is used while analysing the material, which gives the possibility to closely examine the use of language by the legislator. In queer theory, it is the understanding that language creates reality. By focusing on the reasoning made by the legislator an understanding of the legislator’s notion of gender identity in relation to transsexuality re-emerge. By using this view of gender identity, a possible explanation of why the need of an extremely vast process of legal gender assignment can be presented. A fear of any reproduction other than the heterosexual and a concern of complicating family law is underlying the reasoning made by the legislator. That, in combination with the process of correcting legal gender close relation, though indirect as it is, with the medical part of the process, seems to cause the legislator concerns.
Through analysing the crucial arguments that is presented by the Swedish legislator considering legal gender reassignment, this essay means to show that not even law escape the heteronormativity that is affecting all of Swedish society. Law is thus made in a context that is heteronormative. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5431561
- author
- Andersson, Sofia LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20151
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Socialrätt, fastställande av könstillhörighet, könstillhörighetskorrigering, könsidentitet
- language
- Swedish
- id
- 5431561
- date added to LUP
- 2015-07-03 15:06:20
- date last changed
- 2015-07-03 15:06:20
@misc{5431561,
abstract = {{Den rättsliga könstillhörigheten påverkar en rad olika rättsområden. Tidigt 1970-tal fanns inga möjligheter för den enskilde att korrigera sitt juridiska kön. Könstillhörighetskorrigering möjliggjordes först när könstillhörighetslagen trädde i kraft, 1972. Vilka krav som uppställs för att ändra fastställd könstillhörighet har varierat över tiden. Vad som varit konstant är att individen ska bryta presumtionen av könstillhörighet som följer av folkbokföringen.
I arbetet används två metoder. Inledningsvis används den rättsdogmatiska metoden för att fastställa gällande rätt. Därefter görs en kritisk diskursanalys av de förarbeten som föregått könstillhörighetslagen. Det är uppsatsens syfte att belysa lagstiftarens uppfattning om begreppet könsidentitet.
Ett queerteoretiskt perspektiv anläggs på materialet, vilket ger möjlighet att undersöka lagstiftarens språkbruk. Genom att lägga fokus på lagstiftarens resonemang kan en bild av densammes uppfattning om könsidentitet utläsas. Denna uppfattning kan således användas för att ge en förklaring till den omfattande process som föregår en könstillhörighetskorrigering. Det framträder en rädsla å lagstiftarens sida för icke-heterosexuell reproduktion och komplicerade familjeförhållanden. Det, i kombination med den juridiska delens nära relation till den medicinska, verkar oroa lagstiftaren.
Genom att analysera de centrala argument där lagstiftarens uppfattning om begreppet könsidentitet i förhållande till transsexualism framkommer belyses det heteronormativas betydelse i det svenska samhället. Lag görs i en heteronormativ kontext.}},
author = {{Andersson, Sofia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Lagstiftaren och begreppet könsidentitet - En kritisk diskursanalys av förarbeten till lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall}},
year = {{2015}},
}