Advanced

Strafflindring - kompensation eller verktyg? - Strafflindringsgrunderna och deras förhållande till kronvittnen.

Jörnroth, Peter LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Vid påföljdsreformen 1989 infördes strafflindringsgrunder, stadgade i Brottsbalken 29 kap. 5 §, och med beaktande av dessa tar domstolen hänsyn till den tilltalades personliga förhållande och omständigheter som tillkommit efter brottet, så kallade billighetsskäl. En av omständigheterna att beakta är om den tilltalade frivilligt angivet sig.

Ett kronvittne är en tilltalad person vilken avslöjar och medverkar till att andra brottslingar utreds och åtalas. Högsta domstolen fastslog i bilsprängarmålet, NJA 2009 s. 599 att kronvittnen kan erhålla strafflindring, dock beaktas endast de negativa effekterna den tilltalade, på grund av avslöjanden, eventuellt utstår. Högsta domstolen tog klart avstånd från en systematisk användning, av de... (More)
Vid påföljdsreformen 1989 infördes strafflindringsgrunder, stadgade i Brottsbalken 29 kap. 5 §, och med beaktande av dessa tar domstolen hänsyn till den tilltalades personliga förhållande och omständigheter som tillkommit efter brottet, så kallade billighetsskäl. En av omständigheterna att beakta är om den tilltalade frivilligt angivet sig.

Ett kronvittne är en tilltalad person vilken avslöjar och medverkar till att andra brottslingar utreds och åtalas. Högsta domstolen fastslog i bilsprängarmålet, NJA 2009 s. 599 att kronvittnen kan erhålla strafflindring, dock beaktas endast de negativa effekterna den tilltalade, på grund av avslöjanden, eventuellt utstår. Högsta domstolen tog klart avstånd från en systematisk användning, av de brottsbekämpande myndigheterna, för att förmå misstänkta att ange andra, ett så kallat kronvittnessystem.

Den 1 april 2015 uppdaterade billighetsskälen. Den väsentligaste förändringen var att strafflindringsgrunden ovan utvidgades till att även beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Regeringen preciserar att bestämmelsen endast avser det egna brottet och inte uppgifter från kronvittnen. Utvidgningen har motiverats av flera anledningar men det finns goda argument för uppsatsens slutsats, att grundmotivet till utvidgningen var effektivare brottsutredning.

Det svenska systemet för påföljdsbestämningen bygger på principen om att straff ska bestämmas utifrån brottslighetens svårhet och straffet ska vara en rättvis reaktion. Utgångspunkten är proportionalitetsprincipen, ekvivalens och humanitet. Före uppdateringen grundades billighetsskälen sägas av humanitetsskäl, likt en kompensation. Att den utvidgade strafflindringsgrunden främst motiverats av effektivitetsskäl, likt ett verktyg, är nytt och har förändrat svensk rättsordnings förhållande till kronvittnen genom att vara ett första principiellt steg mot ett kronvittnessystem. (Less)
Popular Abstract
During the penal code reform of 1989, clemency pleas were introduced. Penal code chapter 29 § 5, mandates that the court will take into account the defendant’s personal conditions and circumstances following the violation, known as equitable grounds. For example, the court would take into account if a defendant voluntarily turned him- or herself in to authorities.

A crown witness is a defendant that reveals other persons violations. The Swedish Supreme Court concluded in precedent NJA 2009 s. 599 that a crown witness could receive clemency, however, only for potentially negative consequences that could occur after a revelation. The Supreme Court clearly rejected a systematic use of clemency to induce suspects to expose others for... (More)
During the penal code reform of 1989, clemency pleas were introduced. Penal code chapter 29 § 5, mandates that the court will take into account the defendant’s personal conditions and circumstances following the violation, known as equitable grounds. For example, the court would take into account if a defendant voluntarily turned him- or herself in to authorities.

A crown witness is a defendant that reveals other persons violations. The Swedish Supreme Court concluded in precedent NJA 2009 s. 599 that a crown witness could receive clemency, however, only for potentially negative consequences that could occur after a revelation. The Supreme Court clearly rejected a systematic use of clemency to induce suspects to expose others for benefits.

Equitable grounds laws were revised on 1 April 2015. The most notable change is the expansion of plea stipulations of which the court will now consider if the defendant has been helpful during the investigation of a violation. The revised law further defines that the information provided needs to be of significance to the proceedings. The legislature also decrees that only information regarding the defendant’s own violation will be taken into account. The main goal of these revisions is to achieve a higher level of efficiency during criminal investigations.

The Swedish system for determination penalty is based upon the principle that penalty would be decided according to the severity of the offence and that the penalty should be a fair response based on proportionality, equivalence and humanity. Prior to the law’s revision, equitable grounds was primarily based solely on the principle of humanity. With efficiency improvements as a key motivator, the Swedish legal system has now taken a significant step towards a systematic use of crown witnesses. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jörnroth, Peter LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Straffrätt, strafflindringsgrund, billighetsskäl
language
Swedish
id
5431593
date added to LUP
2015-07-03 15:48:08
date last changed
2015-07-03 15:48:08
@misc{5431593,
  abstract     = {Vid påföljdsreformen 1989 infördes strafflindringsgrunder, stadgade i Brottsbalken 29 kap. 5 §, och med beaktande av dessa tar domstolen hänsyn till den tilltalades personliga förhållande och omständigheter som tillkommit efter brottet, så kallade billighetsskäl. En av omständigheterna att beakta är om den tilltalade frivilligt angivet sig.

Ett kronvittne är en tilltalad person vilken avslöjar och medverkar till att andra brottslingar utreds och åtalas. Högsta domstolen fastslog i bilsprängarmålet, NJA 2009 s. 599 att kronvittnen kan erhålla strafflindring, dock beaktas endast de negativa effekterna den tilltalade, på grund av avslöjanden, eventuellt utstår. Högsta domstolen tog klart avstånd från en systematisk användning, av de brottsbekämpande myndigheterna, för att förmå misstänkta att ange andra, ett så kallat kronvittnessystem.

Den 1 april 2015 uppdaterade billighetsskälen. Den väsentligaste förändringen var att strafflindringsgrunden ovan utvidgades till att även beakta om den tilltalade lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Regeringen preciserar att bestämmelsen endast avser det egna brottet och inte uppgifter från kronvittnen. Utvidgningen har motiverats av flera anledningar men det finns goda argument för uppsatsens slutsats, att grundmotivet till utvidgningen var effektivare brottsutredning.

Det svenska systemet för påföljdsbestämningen bygger på principen om att straff ska bestämmas utifrån brottslighetens svårhet och straffet ska vara en rättvis reaktion. Utgångspunkten är proportionalitetsprincipen, ekvivalens och humanitet. Före uppdateringen grundades billighetsskälen sägas av humanitetsskäl, likt en kompensation. Att den utvidgade strafflindringsgrunden främst motiverats av effektivitetsskäl, likt ett verktyg, är nytt och har förändrat svensk rättsordnings förhållande till kronvittnen genom att vara ett första principiellt steg mot ett kronvittnessystem.},
  author       = {Jörnroth, Peter},
  keyword      = {Straffrätt,strafflindringsgrund,billighetsskäl},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Strafflindring - kompensation eller verktyg? - Strafflindringsgrunderna och deras förhållande till kronvittnen.},
  year         = {2015},
}