Advanced

Uppsåtets nedre gräns - En diskussion om uppsåtsbegreppet

Scholander, Carl LU (2015) LAGF03 20151
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Uppsatsen diskuterar HDs senaste praxis gällande uppsåtets nedre gräns. Syftet med uppsatsen är att belysa hur förändringen i praxis har påverkat hur vi definierar och ser på uppsåtets nedre gräns.

Den svenska straffrätten bygger på skuldprincipen. Det vill säga att en person inte kan dömas för straffrättsligt ansvar om denne inte begått en klandervärd gärning. Ansvaret bygger på dels en objektiv, och dels en subjektiv del. Den objektiva delen innefattar de olika straffbuden, det vill säga kravet på brottsbeskrivningsenlighet. Den subjektiva delen innefattar den enskildes personliga ansvar. I svensk rätt uttrycks detta via uppsåt och oaktsamhet.

I Brottsbalken krävs det som regel uppsåt för att en gärning ska anses vara klandervärd.... (More)
Uppsatsen diskuterar HDs senaste praxis gällande uppsåtets nedre gräns. Syftet med uppsatsen är att belysa hur förändringen i praxis har påverkat hur vi definierar och ser på uppsåtets nedre gräns.

Den svenska straffrätten bygger på skuldprincipen. Det vill säga att en person inte kan dömas för straffrättsligt ansvar om denne inte begått en klandervärd gärning. Ansvaret bygger på dels en objektiv, och dels en subjektiv del. Den objektiva delen innefattar de olika straffbuden, det vill säga kravet på brottsbeskrivningsenlighet. Den subjektiva delen innefattar den enskildes personliga ansvar. I svensk rätt uttrycks detta via uppsåt och oaktsamhet.

I Brottsbalken krävs det som regel uppsåt för att en gärning ska anses vara klandervärd. Endast när det är särskilt föreskrivet kan ansvar i förhållande till gärningar begångna under oaktsamhet komma ifråga när det kommer till straffrättsligt ansvar. Uppsåt är således en väldigt viktig aspekt i den svenska straffrätten. Varpå uppsåtets nedre gränsdragning är intressant att kartlägga.

Via det uppmärksammade HIV-fallet, NJA 2004 s. 176, introducerades likgiltighetsuppsåtet i svensk straffrätt. Dessförinnan hade det hypotetiskt eventuella uppsåt varit den dominerande nedre gränsen för uppsåtet.

Likgiltighetsuppsåtet baseras på gärningsmannens attityd till gärningen, alltså ett viljeteoretiskt resonemang. Gärningen är begången med uppsåt om gärningsmannen är likgiltig inför att risken förverkligas, trots att han är medveten om riskens förverkligande (Less)
Popular Abstract
This essay will discuss the latest case law regarding the borderline between intent and negligence. The purpose of this essay is to shed light on how the change in case law has affected and how we define and look upon the borderline between intent and negligence.

The swedish penal legal system is built upon the principle of guilt. Which means that a person can not be sentenced to penal responsibility if they have not comitted a wrongful act. The responsibility is built upon a objective, and a subjective part. The objective part includes the different penal rules. The subjective part includes the personal responsibility. In swedish penal law, this is represented by intent and negligence.

In Brottsbalken it normally requires intent... (More)
This essay will discuss the latest case law regarding the borderline between intent and negligence. The purpose of this essay is to shed light on how the change in case law has affected and how we define and look upon the borderline between intent and negligence.

The swedish penal legal system is built upon the principle of guilt. Which means that a person can not be sentenced to penal responsibility if they have not comitted a wrongful act. The responsibility is built upon a objective, and a subjective part. The objective part includes the different penal rules. The subjective part includes the personal responsibility. In swedish penal law, this is represented by intent and negligence.

In Brottsbalken it normally requires intent in order for an act to be considered blameworthy. Only when there are certain rules implied can negligence lead to penal responsbility. Hence intent is very prominent in swedish penal law. This is why the borderline between intent and negligence is intresting to explore.

In the widely acknowledged HIV-case, NJA 2004 s. 176, the new intent of indifference was introduced in swedish penal law. Before that the hypophetical eventual intent was the dominating borderline between intent and negligence.

The intent of indifference is based around the offenders attitude towards the comitted act. A form of intent based around an theoretical idea of a persons will. The act is comitted with intent if the offender is indifferent towards the realization of the effect of the act, in spite of the offender being aware of the realization of the act. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Scholander, Carl LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
straffrätt, uppsåt
language
Swedish
id
5431636
date added to LUP
2015-07-06 10:13:49
date last changed
2015-07-06 10:13:49
@misc{5431636,
  abstract     = {Uppsatsen diskuterar HDs senaste praxis gällande uppsåtets nedre gräns. Syftet med uppsatsen är att belysa hur förändringen i praxis har påverkat hur vi definierar och ser på uppsåtets nedre gräns.

Den svenska straffrätten bygger på skuldprincipen. Det vill säga att en person inte kan dömas för straffrättsligt ansvar om denne inte begått en klandervärd gärning. Ansvaret bygger på dels en objektiv, och dels en subjektiv del. Den objektiva delen innefattar de olika straffbuden, det vill säga kravet på brottsbeskrivningsenlighet. Den subjektiva delen innefattar den enskildes personliga ansvar. I svensk rätt uttrycks detta via uppsåt och oaktsamhet. 

I Brottsbalken krävs det som regel uppsåt för att en gärning ska anses vara klandervärd. Endast när det är särskilt föreskrivet kan ansvar i förhållande till gärningar begångna under oaktsamhet komma ifråga när det kommer till straffrättsligt ansvar. Uppsåt är således en väldigt viktig aspekt i den svenska straffrätten. Varpå uppsåtets nedre gränsdragning är intressant att kartlägga. 

Via det uppmärksammade HIV-fallet, NJA 2004 s. 176, introducerades likgiltighetsuppsåtet i svensk straffrätt. Dessförinnan hade det hypotetiskt eventuella uppsåt varit den dominerande nedre gränsen för uppsåtet. 

Likgiltighetsuppsåtet baseras på gärningsmannens attityd till gärningen, alltså ett viljeteoretiskt resonemang. Gärningen är begången med uppsåt om gärningsmannen är likgiltig inför att risken förverkligas, trots att han är medveten om riskens förverkligande},
  author       = {Scholander, Carl},
  keyword      = {straffrätt,uppsåt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Uppsåtets nedre gräns - En diskussion om uppsåtsbegreppet},
  year         = {2015},
}