Advanced

Användningen av förarbeten i rättstillämpningen - En studie av förarbeten ur ett maktdelnings- och demokratiperspektiv

Traung, Olof LU (2015) LAGF03 20151
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den svenska rättsordningen är unik i det att lagförarbeten tillmäts osedvanligt stor vikt i rättstillämpningen. Dessa har gått från att endast vara arbetsmaterial i lagstiftningsprocessen till att utgöra en viktig rättskälla i rättstillämpningen. Den svenska lagstiftningstekniken producerar kortfattade och allmänt hållna lagtexter. För att finna lagens sanna innehåll är domare och andra rättstillämpare ofta nödsakade att se till rättskällorna. Bland dessa intar förarbeten en särställning, i det att de anses ge uttryck för lagstiftarens intentioner med lagstiftningen. Detta förhållande använder sig lagstiftaren av för att meddela ytterligare direktiv genom förarbetena. Den abstrakta lagtexten kompletteras på detta sätt med konkreta... (More)
Den svenska rättsordningen är unik i det att lagförarbeten tillmäts osedvanligt stor vikt i rättstillämpningen. Dessa har gått från att endast vara arbetsmaterial i lagstiftningsprocessen till att utgöra en viktig rättskälla i rättstillämpningen. Den svenska lagstiftningstekniken producerar kortfattade och allmänt hållna lagtexter. För att finna lagens sanna innehåll är domare och andra rättstillämpare ofta nödsakade att se till rättskällorna. Bland dessa intar förarbeten en särställning, i det att de anses ge uttryck för lagstiftarens intentioner med lagstiftningen. Detta förhållande använder sig lagstiftaren av för att meddela ytterligare direktiv genom förarbetena. Den abstrakta lagtexten kompletteras på detta sätt med konkreta tillämpningsanvisningar i förarbetena. Frågan är om denna ordning är berättigad ur ett maktdelnings- och demokratiperspektiv.

Maktdelningsläran förordar en klar uppdelning av den statliga makten i lagstiftande, verkställande och dömande grenar. Att domstolarna förlitar sig på förarbeten i lagtolkningen för att utröna lagens egentliga mening ger upphov till vissa betänkligheter ur ett maktdelningsperspektiv, då gränserna mellan lagstiftande och dömande makt suddas ut. Även den verkställande makten är delaktig i lagstiftningsprocessen och framtagandet av förarbeten, vilket ytterligare rubbar balansen. Det svenska statsskicket grundar sig på principen om folksuveränitet, uttryckt genom majoritetsstyre och parlamentarism. Traditionellt sett har maktdelning betraktats som oförenlig med dessa principer, inte minst av de svenska domstolarna. Dessa präglas av en långtgående lojalitet gentemot lagstiftaren, vilket återspeglas i deras följsamhet till förarbetsuttalanden.

Inställningen till maktdelning beror i hög grad på hur man definierar demokrati. Det finns dock goda grunder för att tänka om den nuvarande inställningen. Maktdelning skyddar mot en koncentration och missbruk av makten, vilket är ett intresse som är värt att beakta i ett demokratiskt statsskick. Ifall maktdelning anses vara något eftersträvansvärt behöver dock förarbetenas rättsliga ställning undergå en förändring, antingen genom en ändring i förhållningssättet till dessa i domstolarna, eller en ändring av den svenska lagstiftningstekniken. (Less)
Popular Abstract
The Swedish judicial system is unique in that an unusual amount of importance is attributed to preparatory works. These have evolved from just being a law in progress to constituting one of the major sources of law in the application of such. The Swedish legislative technique tends to produce concise and general rules of law. In order to find the true meaning of the law, judges and other legal practitioners are often compelled to consult lesser sources of law. Among these, preparatory works are of a special standing, as they are considered to be an expression of the legislators intentions regarding the law in question. This state of affairs is exploited by the legislator in order to issue further directives, beyond the formal statutes. In... (More)
The Swedish judicial system is unique in that an unusual amount of importance is attributed to preparatory works. These have evolved from just being a law in progress to constituting one of the major sources of law in the application of such. The Swedish legislative technique tends to produce concise and general rules of law. In order to find the true meaning of the law, judges and other legal practitioners are often compelled to consult lesser sources of law. Among these, preparatory works are of a special standing, as they are considered to be an expression of the legislators intentions regarding the law in question. This state of affairs is exploited by the legislator in order to issue further directives, beyond the formal statutes. In this way, the abstract legislative text is complemented by concrete rules regarding its application in the preparatory works. The question is if this order is justified, seen from a perspective of separation of powers and democracy.

According to the theory of separation of powers, the powers of the state should be divided between the legislative, executive and judicial branches. The adherence of the courts to preparatory works raises several misgivings, seen from this perspective, as the lines between the legislative and judicial branches are blurred. The executive branch is also involved in the legislative process, which serves to further upset the balance. The Swedish form of government is founded upon the principle of popular sovereignty, expressed through majority rule and parliamentary government. Traditionally, the theory of separation of powers has been perceived to be incompatible with these principles, not least by the Swedish courts of law. These are characterised by a far-reaching loyalty towards the legislative, which is mirrored in their adherence to preparatory works.

The attitude towards the theory of separation of powers to a high degree depends upon how one defines democracy. However, there are good reasons to rethink the current attitude. A separation of powers serves as a safeguard towards a concentration and abuse of power, which is an interest worth consideration in any democracy. However, if one is of the opinion that a separation of powers is desirable, the current status of preparaory works needs to be rethought, either through a change of attitude in the courts of law, or a change in the Swedish legal technique. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Traung, Olof LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Allmän rättslära, rättsvetenskap
language
Swedish
id
5431637
date added to LUP
2015-07-06 10:33:25
date last changed
2015-07-06 10:33:25
@misc{5431637,
  abstract     = {Den svenska rättsordningen är unik i det att lagförarbeten tillmäts osedvanligt stor vikt i rättstillämpningen. Dessa har gått från att endast vara arbetsmaterial i lagstiftningsprocessen till att utgöra en viktig rättskälla i rättstillämpningen. Den svenska lagstiftningstekniken producerar kortfattade och allmänt hållna lagtexter. För att finna lagens sanna innehåll är domare och andra rättstillämpare ofta nödsakade att se till rättskällorna. Bland dessa intar förarbeten en särställning, i det att de anses ge uttryck för lagstiftarens intentioner med lagstiftningen. Detta förhållande använder sig lagstiftaren av för att meddela ytterligare direktiv genom förarbetena. Den abstrakta lagtexten kompletteras på detta sätt med konkreta tillämpningsanvisningar i förarbetena. Frågan är om denna ordning är berättigad ur ett maktdelnings- och demokratiperspektiv.

Maktdelningsläran förordar en klar uppdelning av den statliga makten i lagstiftande, verkställande och dömande grenar. Att domstolarna förlitar sig på förarbeten i lagtolkningen för att utröna lagens egentliga mening ger upphov till vissa betänkligheter ur ett maktdelningsperspektiv, då gränserna mellan lagstiftande och dömande makt suddas ut. Även den verkställande makten är delaktig i lagstiftningsprocessen och framtagandet av förarbeten, vilket ytterligare rubbar balansen. Det svenska statsskicket grundar sig på principen om folksuveränitet, uttryckt genom majoritetsstyre och parlamentarism. Traditionellt sett har maktdelning betraktats som oförenlig med dessa principer, inte minst av de svenska domstolarna. Dessa präglas av en långtgående lojalitet gentemot lagstiftaren, vilket återspeglas i deras följsamhet till förarbetsuttalanden. 

Inställningen till maktdelning beror i hög grad på hur man definierar demokrati. Det finns dock goda grunder för att tänka om den nuvarande inställningen. Maktdelning skyddar mot en koncentration och missbruk av makten, vilket är ett intresse som är värt att beakta i ett demokratiskt statsskick. Ifall maktdelning anses vara något eftersträvansvärt behöver dock förarbetenas rättsliga ställning undergå en förändring, antingen genom en ändring i förhållningssättet till dessa i domstolarna, eller en ändring av den svenska lagstiftningstekniken.},
  author       = {Traung, Olof},
  keyword      = {Allmän rättslära,rättsvetenskap},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Användningen av förarbeten i rättstillämpningen - En studie av förarbeten ur ett maktdelnings- och demokratiperspektiv},
  year         = {2015},
}