Advanced

Sexualitet och trovärdighet - Om trovärdighetsbedömningen av sexuell läggning i den svenska asylprocessen

Pettersson, Sara LU (2015) LAGM01 20151
Department of Law
Abstract
To assess the credibility of information given in an oral statement is a challenging subject. To assess the credibility of someone’s claimed sexual orientation is even more demanding. Nonetheless, migration courts are put in a position where they are required to master these challenges. For an asylum application to be successful claimants must show that their fear of persecution is based on a convention ground. Actual or perceived sexual orientation can be one of those grounds. The courts are consequently required to draw conclusions on whether the claimant has made it “likely” that he or she has a certain sexual orientation or that he or she is perceived to have a certain sexual orientation. However, it has proved difficult for the asylum... (More)
To assess the credibility of information given in an oral statement is a challenging subject. To assess the credibility of someone’s claimed sexual orientation is even more demanding. Nonetheless, migration courts are put in a position where they are required to master these challenges. For an asylum application to be successful claimants must show that their fear of persecution is based on a convention ground. Actual or perceived sexual orientation can be one of those grounds. The courts are consequently required to draw conclusions on whether the claimant has made it “likely” that he or she has a certain sexual orientation or that he or she is perceived to have a certain sexual orientation. However, it has proved difficult for the asylum seeker to acquire evidence to prove this claim. As a result, the credibility assessment will in most cases be based solely on the applicant’s oral statement. In these situations, it is of utmost importance that the courts do not base its assessments on prejudice or stereotypes. To keep this from happening decision makers need to maintain an objective approach where conclusions are drawn from objective experience and reasoned knowledge. Guidelines have also been provided. General guidelines are available for credibility assessments within the asylum system, and special guidelines have been developed for the investigation of sexual orientations. According to these guidelines the assessment of credibility in sexual orientation claims needs to be undertaken in an individualized and sensitive way where exploring elements around the applicant’s personal perceptions, feelings and experiences of difference, stigma and shame are deemed more likely to help the decision maker ascertain the applicant’s sexual orientation rather than a focus on sexual practices.

This paper shows that the Swedish migration courts take greater account of the applicant's sexual identity than sexual practice when assessing the credibility of a claimed sexuality. However, the focus on sexual identity has not proved unproblematic. The outcomes of this paper show that it seems to be a tendency of the migration courts to assume that there are certain qualities that one can expect in a sexual orientation claim. Yet, research shows that these finding lack empirical support. In fact, there is little empirical support to show that it is objectively possible to determine someone's sexual identity. It is therefore questioned if the evidentiary assessments are in compliance with the rule of law. Additionally, it appears that there are dangers attached to an excessive focus on the “authenticity” of someone’s sexual orientation. Such a focus may overlook the main theme in refugee determinations, which is the question of well-founded fear of persecution. It is suggested that greater attention should be aimed at assessing the main theme of well-founded fear of persecution. To do so, greater attention should be aimed at investigating perceived sexual orientation, or perceived associations with those who challenge heteronormativity, rather than assessing the “authenticity” of someone’s sexuality. (Less)
Abstract (Swedish)
Att bedöma trovärdigheten i en muntlig utsaga är en svår uppgift. Att bedöma trovärdigheten i en åberopad sexuell läggning är en ännu svårare uppgift. Migrationsdomstolarna är trots detta satta i en position där de är tvungna att behärska dessa utmaningar. I asylrättsliga ärenden där sexuell läggning åberopas som flyktinggrund är domstolen nämligen tvungen att ta ställning till hur sannolikt det är att en asylsökande faktiskt tillhör, eller i sitt hemland bedöms tillhöra, en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. För att uppfylla kraven för flyktingstatus måste en asylsökande nämligen göra en kategoritillhörighet sannolik. Hur en asylsökande på ett konkret sätt ska kunna göra sin sexuella läggning sannolik har... (More)
Att bedöma trovärdigheten i en muntlig utsaga är en svår uppgift. Att bedöma trovärdigheten i en åberopad sexuell läggning är en ännu svårare uppgift. Migrationsdomstolarna är trots detta satta i en position där de är tvungna att behärska dessa utmaningar. I asylrättsliga ärenden där sexuell läggning åberopas som flyktinggrund är domstolen nämligen tvungen att ta ställning till hur sannolikt det är att en asylsökande faktiskt tillhör, eller i sitt hemland bedöms tillhöra, en grupp som riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. För att uppfylla kraven för flyktingstatus måste en asylsökande nämligen göra en kategoritillhörighet sannolik. Hur en asylsökande på ett konkret sätt ska kunna göra sin sexuella läggning sannolik har dock visat sig vara problematiskt. I ärenden där sexuell läggning åberopas utgör därför den sökandes utsaga ofta den enda bevisningen. För domstolstolens del är det i en sådan situation viktigt att bedömningen av utsagan inte baseras på fördomar och stereotyper. För att undvika att så sker måste domstolen upprätthålla en objektiv bevisvärderingsmetod där den bland annat använder sig av allmänna eller särskilda erfarenhetssatser. Till domstolens hjälp har också utvecklats generella riktlinjer för bedömning av trovärdighet samt särskilda riktlinjer anpassade för utredning av sexuell läggning. Riktlinjerna särskilt utvecklade för utredning av sexuell läggning föreskriver bland annat att trovärdighetsbedömningar på detta område måste genomföras på ett individuellt och hänsynsfullt sätt där fokus ska ligga vid att undersöka omständigheter kring sökandens personliga uppfattning, känslor och upplevelser av olikhet, stigma och skam mer än fokus på sexuella aktiviteter.

I detta arbete har framkommit att de svenska migrationsdomstolarna vid trovärdighetsbedömningarna också tar större hänsyn till den sökandes sexuella identitet än till sexuell praktik. Utredningen har dock visat att detta fokus vid sexuell identitet inte är helt oproblematiskt. Av arbetet har framkommit att det tycks finnas en tendens hos migrationsdomstolarna att utgå ifrån att det finns vissa kvaliteter som man kan förvänta sig i ett mål där sexuell läggning åberopas, trots att det saknas empiriskt stöd för en sådan utgångspunkt. Det har också visat sig att det finns litet empiriskt stöd för att det på ett objektivt sätt är möjligt att fastställa någons sexuella läggning. Det ifrågasätts därför om de bevisvärderingar som genomförs kan vara rättssäkra. Därtill har framkommit att det finns en fara med att ett alltför stort fokus läggs vid att bedöma ”genuiniteten” i en sexuell läggning då en sådan utgångspunkt kan förbise huvudtemat i flyktingärenden, som är välgrundad fruktan för förföljelse. För att undkomma denna problematik föreslås att ett större fokus vid bevisvärderingen ska riktas mot huvudtemat välgrundad fruktan för förföljelse. För detta krävs att ett större fokus också rikas mot att utreda frågor om tillskriven sexuell läggning, alternativt tillskriven normöverskidande identitet, snarare än att bedöma "äktheten" i någons sexuella läggning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Pettersson, Sara LU
supervisor
organization
alternative title
Sexuality and Credibility – On credibility assessments of sexual orientations in the Swedish asylum process
course
LAGM01 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Folkrätt:Förvaltningsrätt:Processrätt:Migrationsrätt:Migration law
language
Swedish
id
5432501
date added to LUP
2015-06-17 13:02:56
date last changed
2015-06-18 14:04:24
@misc{5432501,
  abstract     = {To assess the credibility of information given in an oral statement is a challenging subject. To assess the credibility of someone’s claimed sexual orientation is even more demanding. Nonetheless, migration courts are put in a position where they are required to master these challenges. For an asylum application to be successful claimants must show that their fear of persecution is based on a convention ground. Actual or perceived sexual orientation can be one of those grounds. The courts are consequently required to draw conclusions on whether the claimant has made it “likely” that he or she has a certain sexual orientation or that he or she is perceived to have a certain sexual orientation. However, it has proved difficult for the asylum seeker to acquire evidence to prove this claim. As a result, the credibility assessment will in most cases be based solely on the applicant’s oral statement. In these situations, it is of utmost importance that the courts do not base its assessments on prejudice or stereotypes. To keep this from happening decision makers need to maintain an objective approach where conclusions are drawn from objective experience and reasoned knowledge. Guidelines have also been provided. General guidelines are available for credibility assessments within the asylum system, and special guidelines have been developed for the investigation of sexual orientations. According to these guidelines the assessment of credibility in sexual orientation claims needs to be undertaken in an individualized and sensitive way where exploring elements around the applicant’s personal perceptions, feelings and experiences of difference, stigma and shame are deemed more likely to help the decision maker ascertain the applicant’s sexual orientation rather than a focus on sexual practices. 

This paper shows that the Swedish migration courts take greater account of the applicant's sexual identity than sexual practice when assessing the credibility of a claimed sexuality. However, the focus on sexual identity has not proved unproblematic. The outcomes of this paper show that it seems to be a tendency of the migration courts to assume that there are certain qualities that one can expect in a sexual orientation claim. Yet, research shows that these finding lack empirical support. In fact, there is little empirical support to show that it is objectively possible to determine someone's sexual identity. It is therefore questioned if the evidentiary assessments are in compliance with the rule of law. Additionally, it appears that there are dangers attached to an excessive focus on the “authenticity” of someone’s sexual orientation. Such a focus may overlook the main theme in refugee determinations, which is the question of well-founded fear of persecution. It is suggested that greater attention should be aimed at assessing the main theme of well-founded fear of persecution. To do so, greater attention should be aimed at investigating perceived sexual orientation, or perceived associations with those who challenge heteronormativity, rather than assessing the “authenticity” of someone’s sexuality.},
  author       = {Pettersson, Sara},
  keyword      = {Folkrätt:Förvaltningsrätt:Processrätt:Migrationsrätt:Migration law},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sexualitet och trovärdighet - Om trovärdighetsbedömningen av sexuell läggning i den svenska asylprocessen},
  year         = {2015},
}