Advanced

Diskursens ordning - Konspirationsteorier om 9/11 i ljuset av den svenska USA-bilden

Johansson, Thomas LU (2015) ILHK01 20151
Division of History of Ideas and Sciences
Abstract (Swedish)
Den hegemoniska diskurs i Sverige som betonar USA:s moraliska och politiska särställning analyseras. USA blev på 1900-talet demokratins beskyddare. I Sverige förstärktes bilden av den mediala populärkultur som strömmade över Atlanten. Den svenska diskursen idealiserar USA -- vi kritiserar måhända amerikansk utrikespolitik, men litar likafullt på landets goda vilja. En effekt av diskursen är att svensk media utesluter konspirationsteorier. I uppsatsen granskas hur de konspirationsteorier som rör terrorattentaten i USA 2001 behandlats i två reportage av TV4:s Kalla fakta och i SVT:s Debatt. Analysen visar vilka diskursiva mekanismer som leder till att konspirationsteorier exkluderas i Sverige.

Två nya teoretiska förutsättningar föreslås... (More)
Den hegemoniska diskurs i Sverige som betonar USA:s moraliska och politiska särställning analyseras. USA blev på 1900-talet demokratins beskyddare. I Sverige förstärktes bilden av den mediala populärkultur som strömmade över Atlanten. Den svenska diskursen idealiserar USA -- vi kritiserar måhända amerikansk utrikespolitik, men litar likafullt på landets goda vilja. En effekt av diskursen är att svensk media utesluter konspirationsteorier. I uppsatsen granskas hur de konspirationsteorier som rör terrorattentaten i USA 2001 behandlats i två reportage av TV4:s Kalla fakta och i SVT:s Debatt. Analysen visar vilka diskursiva mekanismer som leder till att konspirationsteorier exkluderas i Sverige.

Två nya teoretiska förutsättningar föreslås till Foucaults diskursanalys. För det första är vetenskapen inte den främsta diskursproducenten. Istället är det media och populärkultur som formar diskursen. För det andra är diskursens syfte inte nödvändigtvis att definiera sanning. Istället syftar den till att humanisera sig själv och dehumanisera sina motståndare.

Tre nya begrepp som utvecklar Foucaults teori introduceras och används i analysen för att visa hur den hegemoniska diskursen konkret utövar sin makt och utesluter motdiskurser. Stråmanisering beskriver hur meningsmotståndare bemöts med tystnad, tvingas inta mer extrema positioner för att höras och först då besvaras med sakliga argument. Ironisering redogör för diskursers metod att kringgå samtalsregler och konventioner genom att säga en sak och mena en annan. Kontrastering visar hur diskurser kan dra nytta av varandra. Utan att uppgå i varandra kan två diskurser närma sig och ge varandra ny diskursiv styrka. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Thomas LU
supervisor
organization
course
ILHK01 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Diskurs, Diskursanalys, 9/11, Konspirationsteorier, Stråmanisering, Ironisering, Kontrastering, Debatt, Kalla fakta, Den svenska USA-bilden, Rysskräck
language
Swedish
id
5432512
date added to LUP
2016-02-16 13:00:54
date last changed
2016-02-16 13:00:54
@misc{5432512,
  abstract     = {Den hegemoniska diskurs i Sverige som betonar USA:s moraliska och politiska särställning analyseras. USA blev på 1900-talet demokratins beskyddare. I Sverige förstärktes bilden av den mediala populärkultur som strömmade över Atlanten. Den svenska diskursen idealiserar USA -- vi kritiserar måhända amerikansk utrikespolitik, men litar likafullt på landets goda vilja. En effekt av diskursen är att svensk media utesluter konspirationsteorier. I uppsatsen granskas hur de konspirationsteorier som rör terrorattentaten i USA 2001 behandlats i två reportage av TV4:s Kalla fakta och i SVT:s Debatt. Analysen visar vilka diskursiva mekanismer som leder till att konspirationsteorier exkluderas i Sverige. 

Två nya teoretiska förutsättningar föreslås till Foucaults diskursanalys. För det första är vetenskapen inte den främsta diskursproducenten. Istället är det media och populärkultur som formar diskursen. För det andra är diskursens syfte inte nödvändigtvis att definiera sanning. Istället syftar den till att humanisera sig själv och dehumanisera sina motståndare.

Tre nya begrepp som utvecklar Foucaults teori introduceras och används i analysen för att visa hur den hegemoniska diskursen konkret utövar sin makt och utesluter motdiskurser. Stråmanisering beskriver hur meningsmotståndare bemöts med tystnad, tvingas inta mer extrema positioner för att höras och först då besvaras med sakliga argument. Ironisering redogör för diskursers metod att kringgå samtalsregler och konventioner genom att säga en sak och mena en annan. Kontrastering visar hur diskurser kan dra nytta av varandra. Utan att uppgå i varandra kan två diskurser närma sig och ge varandra ny diskursiv styrka.},
  author       = {Johansson, Thomas},
  keyword      = {Diskurs,Diskursanalys,9/11,Konspirationsteorier,Stråmanisering,Ironisering,Kontrastering,Debatt,Kalla fakta,Den svenska USA-bilden,Rysskräck},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Diskursens ordning - Konspirationsteorier om 9/11 i ljuset av den svenska USA-bilden},
  year         = {2015},
}