Advanced

Ramavtalsinstitutet under luppen - En utredning med fokus på regelverkets betydelse ur ett konkurrensperspektiv

Granholm, Camilla LU (2015) JURM02 20151
Department of Law
Abstract
Swedish legislation on public procurement is based on EU-directives. The basic idea behind the public procurement directives is to protect the freedoms derived from the regulation of the internal market and to contribute to effective competition in which contracting authorities from different Member States should be able to compete for public contracts on equal terms.

A contracting authority that can not determine the volume and timing of future acquisitions of supplies, services or works can conclude framework agreements in accordance with the rules of public procurement. In Sweden it is possible to settle three different types of framework agreements. The first is an agreement with one supplier where all conditions for the award of... (More)
Swedish legislation on public procurement is based on EU-directives. The basic idea behind the public procurement directives is to protect the freedoms derived from the regulation of the internal market and to contribute to effective competition in which contracting authorities from different Member States should be able to compete for public contracts on equal terms.

A contracting authority that can not determine the volume and timing of future acquisitions of supplies, services or works can conclude framework agreements in accordance with the rules of public procurement. In Sweden it is possible to settle three different types of framework agreements. The first is an agreement with one supplier where all conditions for the award of contracts are set, the second is a framework agreement with several suppliers in which all of the conditions for the award of the contract is established and the third is a framework agreement with several suppliers in which the award is made on the basis of a renewed competition.

Framework agreements may as a main rule only run for a period of four years if there are no special reasons related to the subject of the contract. The absence of relevant case law from the ECJ means that the legal situation may be interpreted on the basis of national judicial decisions.

The new Public Procurement Directive, which comes into force 2016 is, regarding the framework agreements provisions, in particular intended to clarify various aspects of the legislation. Among other things, new rules regulating permissible and impermissible changes to contracts and framework agreements. A possibility to both award contracts by the application of the terms in the agreement and by renewed competition, based on a multi-provider framework agreement in which all the terms are laid down, is also introduced.

The conclusion after examining the legal situation is that there is a need for more precedents regarding the allowed duration of framework agreements. The Swedish administrative courts should generally adopt a more open mind when it comes to request for preliminary rulings from the ECJ. It also deems necessary to further clarify certain aspects of the legal framework, for an example regarding the definite difference between framework agreements and regular procurement contracts. If contracting authorities and economic operators do not understand the available legal framework and how to use it may cause undesirable restrictions of competition. (Less)
Abstract (Swedish)
Svensk lagstiftning om offentlig upphandling bygger på EU-direktiv. Grundtanken bakom upphandlingsdirektiven är att värna om de friheter som följer av den inre marknadens reglering och att bidra till en effektiv konkurrens där upphandlande myndigheter från olika medlemsländer ska kunna tävla om offentliga kontrakt på lika villkor.

En upphandlande myndighet som på förhand har svårt att bestämma volym och tidpunkt för framtida anskaffningar av varor, tjänster eller byggentreprenader kan sluta ramavtal i enlighet med reglerna om offentlig upphandling. I Sverige går det att sluta tre olika typer av ramavtal. Den första typen är ramavtal med en leverantör där samtliga villkor för tilldelning av kontrakt är fastställda, den andra typen är... (More)
Svensk lagstiftning om offentlig upphandling bygger på EU-direktiv. Grundtanken bakom upphandlingsdirektiven är att värna om de friheter som följer av den inre marknadens reglering och att bidra till en effektiv konkurrens där upphandlande myndigheter från olika medlemsländer ska kunna tävla om offentliga kontrakt på lika villkor.

En upphandlande myndighet som på förhand har svårt att bestämma volym och tidpunkt för framtida anskaffningar av varor, tjänster eller byggentreprenader kan sluta ramavtal i enlighet med reglerna om offentlig upphandling. I Sverige går det att sluta tre olika typer av ramavtal. Den första typen är ramavtal med en leverantör där samtliga villkor för tilldelning av kontrakt är fastställda, den andra typen är ramavtal med flera leverantörer där samtliga villkor för tilldelning av kontrakt är fastställda och den tredje typen är ramavtal med flera leverantörer där tilldelning av kontrakt sker genom en förnyad konkurrensutsättning.

Ramavtal får som huvudregel endast löpa under en tid av fyra år, om det inte finns särskilda skäl kopplade till föremålet för upphandlingen. Avsaknaden av relevant rättspraxis från EU-domstolen gör att rättsläget får tolkas utifrån nationella domstolsavgöranden.

Det nya upphandlingsdirektivet, som träder i kraft 2016, syftar, avseende ramavtalsbestämmelserna, framför allt till att förtydliga och klargöra olika aspekter av gällande rätt. Bland annat införs helt nya bestämmelser som på ett omfattande sätt reglerar tillåtna och otillåtna ändringar av kontrakt och ramavtal. Det införs även en möjlighet att, på grundval av ramavtal med flera leverantörer där samtliga villkor är fastställda, tilldela enskilda kontrakt, både med tillämpning av villkoren i avtalet och genom förnyad konkurrensutsättning.

Efter att ha utrett rättsläget kan det konstateras att det finns behov av fler vägledande avgöranden avseende tillåten löptid för ramavtal. Svenska domstolar bör enligt min mening i allmänhet inta en mer öppen inställning till att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen. Vidare anser jag även att det är nödvändigt att ytterligare förtydliga vissa aspekter av regelverket, exempelvis vad gäller den reella skillnaden mellan ramavtal och vanliga upphandlingskontrakt. Om ramavtalsslutande parter inte förstår sig på det tillgängliga regelverket och hur det ska användas kan det medföra inte önskvärda konkurrensbegränsningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Granholm, Camilla LU
supervisor
organization
alternative title
Framework agreements under the microscope - A study focusing on the importance of the regulation from a competition perspective
course
JURM02 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
kontraktstid, förnyad konkurrensutsättning, tilldelning av kontrakt, fyraårsregeln, avtalstid, löptid, ramavtal, offentlig upphandling, LOU, EU-rätt
language
Swedish
id
5432521
date added to LUP
2015-06-22 13:12:17
date last changed
2015-09-01 04:13:07
@misc{5432521,
  abstract     = {Swedish legislation on public procurement is based on EU-directives. The basic idea behind the public procurement directives is to protect the freedoms derived from the regulation of the internal market and to contribute to effective competition in which contracting authorities from different Member States should be able to compete for public contracts on equal terms.

A contracting authority that can not determine the volume and timing of future acquisitions of supplies, services or works can conclude framework agreements in accordance with the rules of public procurement. In Sweden it is possible to settle three different types of framework agreements. The first is an agreement with one supplier where all conditions for the award of contracts are set, the second is a framework agreement with several suppliers in which all of the conditions for the award of the contract is established and the third is a framework agreement with several suppliers in which the award is made on the basis of a renewed competition.

Framework agreements may as a main rule only run for a period of four years if there are no special reasons related to the subject of the contract. The absence of relevant case law from the ECJ means that the legal situation may be interpreted on the basis of national judicial decisions.

The new Public Procurement Directive, which comes into force 2016 is, regarding the framework agreements provisions, in particular intended to clarify various aspects of the legislation. Among other things, new rules regulating permissible and impermissible changes to contracts and framework agreements. A possibility to both award contracts by the application of the terms in the agreement and by renewed competition, based on a multi-provider framework agreement in which all the terms are laid down, is also introduced.

The conclusion after examining the legal situation is that there is a need for more precedents regarding the allowed duration of framework agreements. The Swedish administrative courts should generally adopt a more open mind when it comes to request for preliminary rulings from the ECJ. It also deems necessary to further clarify certain aspects of the legal framework, for an example regarding the definite difference between framework agreements and regular procurement contracts. If contracting authorities and economic operators do not understand the available legal framework and how to use it may cause undesirable restrictions of competition.},
  author       = {Granholm, Camilla},
  keyword      = {kontraktstid,förnyad konkurrensutsättning,tilldelning av kontrakt,fyraårsregeln,avtalstid,löptid,ramavtal,offentlig upphandling,LOU,EU-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Ramavtalsinstitutet under luppen - En utredning med fokus på regelverkets betydelse ur ett konkurrensperspektiv},
  year         = {2015},
}