Reserveringsmöjligheter för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag - Är företagsfond en lämplig ersättning?

Abstract

Swedish company taxation is based on a principle implying that the fiscal year is closed, which means that the calculation of a company’s result shall be limited to that period of time. For long, there have been possibilities to make deviations from this principle through loss equalization between years. Such a possibility means that a loss arising one fiscal year after calculating the taxable income, may be set off against profits relating to other fiscal years. The legislature has always wanted to keep some form of open-balancing, which was approached by introducing ‘periodiseringsfonden’ which were the first explicit rules regarding loss carry back.

Over the years the fiscal possibilities of provisions have succeeded each other and the incentives to the changes is separated. Since mid 1900s one of the central aims have been to increase neutrality between on one hand the taxation rules for sole traders as well as for trading partners, on the other hand rules applied for limited liability company. Meanwhile many of these adaptions entail complex regulations, which thereby is criticized for that reason.

According to todays regulation sole traders and partners in trading companies have a possibility to set off assets through six different funds. The inquiry, which this thesis describes and analyses, aims to propose simplifications regarding today’s taxation rules for this group of traders. The inquiry suggests that a new provision possibility – ‘företagsfond’ – is introduced to replace five of the six current funds. ‘Företagsfonden’ is suggested to be constructed in a way that implicates that profits which is set off can’t be taken out for personal consumption. It is also proposed that ‘företagsfonden’ should not be limited in time nor be taxed. However, the investigators believe that the fund should bear interest.

The inquiry has been criticized for not adequately investigate and analyse the consequences of the proposal. Further it is asserted that the proposition indeed means a major simplification in some regards, but it generally will be at the expense of neutrality. The inquiry, in similarity to previous changes in taxation rules for sole traders and partners in trading companies, stand before a tug of war between neutrality and simplification.

This thesis concludes that the inquiry that is covered, not sufficiently has analysed the possible implications of the proposed changes. It can clearly be inferred that a simplification in many cases must be at the expense neutrality, but for this to be accepted the effects must be further investigated.

Abstract (Swedish)

Inom svensk företagsbeskattning gäller principen om beskattningsårets slutenhet, vilken innebär att beräkningen av ett företags resultat som utgångspunkt ska avgränsas till den perioden. Det har länge funnits möjlighet att göra avsteg från principen genom förlustutjämning mellan år. En sådan möjlighet innebär att en förlust som uppkommer vid beräkning av den skattepliktiga inkomsten ett år får räknas av mot vinster hänförliga till andra år. Från lagstiftarens sida har det alltid varit önskvärt att bibehålla någon form av öppen resultatutjämning, vilket närmades genom införandet av periodiseringsfonden som var de första uttryckliga reglerna avseende förlustutjämning bakåt.

Genom åren har de skattemässiga reserveringsmöjligheterna avlöst varandra och incitamenten till ändringarna har skilts sig åt. Sedan mitten på 1900-talet har ett genomgående syfte varit att öka neutraliteten mellan å ena sidan beskattningsreglerna för enskilda näringsidkare samt delägare i handelsbolag, å andra sidan reglerna gällande för aktiebolag. Samtidigt har flera av dessa anpassningar medfört komplexa regelverk som därmed har kritiserats av den anledningen.

Enligt nuvarande reglering har enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag möjlighet att sätta av medel genom sex olika sorters fonder. Utredningen, som förevarande uppsats redogör för och analyserar, syftar till att föreslå förenklingar avseende nuvarande beskattningssystem för just denna grupp företagare. Förslaget innebär att en ny reserveringsmöjlighet – företagsfond – införs och ersätter fem av de sex tidigare fonderna. Företagsfonden föreslås vara konstruerad på så sätt att de vinstmedel som kan sättas av inte kan tas ut för privat konsumtion. Vidare föreslås att företagsfonden inte ska begränsas i tiden och inte heller beskattas. Däremot anser utredningen att fonden ska räntebeläggas.

Utredningen har kritiserats för att inte i tillräcklig mån ha utrett och analyserat konsekvenserna av förslaget. Vidare framhålls att förslaget visserligen innebär en stor förenkling i vissa avseenden, men att överlag blir på bekostnad av neutraliteten. Utredningen, i likhet med tidigare ändringar av beskattningsregler för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag, står inför en dragkamp mellan neutralitet och förenkling.

Genom uppsatsen dras slutsatsen att den utredning som berörs, inte i tillräcklig utsträckning har analyserat eventuella konsekvenser av de föreslagna ändringarna. Det kan tydligt utläsas att en förenkling i många fall måste ske på bekostnad av neutralitet, men för att det sagda ska kunna accepteras måste effekterna utredas ytterligare.

• author: Lundius, Jeanette
• supervisor: Mats Tjernberg
• organization: Department of Law
• alternative title: Tax allocation alternatives for sole traders and partners in trading companies - Is 'företagsfond' an adequate compensation?
• course: LAGM01 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Företagsbeskattning, Periodiseringfond, Resultatutjämning, Förlustutjämning
• language: Swedish
• id: 5433902
• date added to LUP: 2015-06-22 13:11:35
• date last changed: 2015-06-22 13:11:35