Tillfredsställande reglering i Offentlighets- och sekretesslagens 30 kap.?
(2015) JUR092 20151Department of Law
- Abstract (Swedish)
- I arbetet redogörs för den svenska sekretesslagstiftningens struktur, innehåll och historiska utveckling i den mån den berör statlig och kommunal tillsyn m.m. över näringslivet. Sekretessbestämmelserna återfinns i 30 kap. 23-24 och 27 §§ OSL. Arbetet behandlar skaderekvisitens betydelse vid rättstillämpningen och den begränsning av handlingsoffentligheten som därvid gjort sig gällande samt i vad mån intresset av insyn och offentlighet kan anses tillgodosett i enlighet med vår offentlighetsgrundsats. Ur ett de lege lata perspektiv undersöks hur lagstiftningsmodellen kommit till uttryck och vilka skador som velat undvikas. Framställningen syftar även till att de lege ferenda föreslå förändringar i sekretesslagstiftningen för att bättre... (More)
- I arbetet redogörs för den svenska sekretesslagstiftningens struktur, innehåll och historiska utveckling i den mån den berör statlig och kommunal tillsyn m.m. över näringslivet. Sekretessbestämmelserna återfinns i 30 kap. 23-24 och 27 §§ OSL. Arbetet behandlar skaderekvisitens betydelse vid rättstillämpningen och den begränsning av handlingsoffentligheten som därvid gjort sig gällande samt i vad mån intresset av insyn och offentlighet kan anses tillgodosett i enlighet med vår offentlighetsgrundsats. Ur ett de lege lata perspektiv undersöks hur lagstiftningsmodellen kommit till uttryck och vilka skador som velat undvikas. Framställningen syftar även till att de lege ferenda föreslå förändringar i sekretesslagstiftningen för att bättre främja balansen mellan öppenhet och sekretess inom det aktuella rättsområdet. Genom användningen av skaderekvisit i sekretessreglerna var tanken att myndigheterna, i det enskilda fallet, verkligen skulle tvingas ta ställning till om det förelåg skäl att sekretessbelägga en handling eller inte. Praxis visar dock tydligt på svårigheterna att väga ett sådant intresse av insyn och offentlighet mot behovet av sekretesskydd. Sekretesslagens ordalydelse ger endast ett begränsat utrymme för offentlighetsprincipen och sekretessen tenderar att bli schablonmässig. Det raka skaderekvisitet borde därför fått en tydligare utformning i syfte att stärka presumtionen för offentlighet. Även om strukturella förbättringar gjordes vid den senaste översynen får nog sekretesslagstiftningen fortfarande anses tämligen komplex och svårtillämpad med en allmän presumtion för sekretess. (Less)
- Abstract
- The purpose of this graduate thesis is to describe the structure, content and historical development of the Swedish Official Secrets Act (2009:400) in terms of state and municipal supervision of the business community. The relevant provisions are contained in chapter 30 sections 23-24 and 27. The work deals with the current principal guideline, in which there is a presumption that secrecy would be disadvantageous, and its importance in the application of law and to what.ex.tent the interest of transparency and publicity can be considered satisfied in accordance with the principle of public access to official records. From a de lege lata perspective the thesis examines the legislative technique used and the financial injuries that one... (More)
- The purpose of this graduate thesis is to describe the structure, content and historical development of the Swedish Official Secrets Act (2009:400) in terms of state and municipal supervision of the business community. The relevant provisions are contained in chapter 30 sections 23-24 and 27. The work deals with the current principal guideline, in which there is a presumption that secrecy would be disadvantageous, and its importance in the application of law and to what.ex.tent the interest of transparency and publicity can be considered satisfied in accordance with the principle of public access to official records. From a de lege lata perspective the thesis examines the legislative technique used and the financial injuries that one wanted to avoid. The thesis also seeks to de lege ferenda propose changes in secrecy legislation in order to better promote the balance between openness and secrecy within the legal field in question. Through the use of the principle guideline the idea was that the authorities, in each case, really would be forced to decide whether there was reason to classify public record or not. Practice clearly shows the difficulties to weigh such interests of transparency and publicity against the need for secrecy. The wording of the official secrets act, despite the link to the freedom of the press, gives only a limited space for openness. The investigations of possible harm tend to become almost flat rate. The secrecy regulations in question should therefore be given a clearer formulation in order to strengthen the presumption of openness. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/5433925
- author
- Winton, Robert LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Satisfactory regulation in chapter 30 of the Swedish Official Secrets Act?
- course
- JUR092 20151
- year
- 2015
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- förvaltningsrätt, administrative law
- language
- Swedish
- id
- 5433925
- date added to LUP
- 2015-06-09 13:04:37
- date last changed
- 2015-06-09 13:04:37
@misc{5433925,
abstract = {{The purpose of this graduate thesis is to describe the structure, content and historical development of the Swedish Official Secrets Act (2009:400) in terms of state and municipal supervision of the business community. The relevant provisions are contained in chapter 30 sections 23-24 and 27. The work deals with the current principal guideline, in which there is a presumption that secrecy would be disadvantageous, and its importance in the application of law and to what.ex.tent the interest of transparency and publicity can be considered satisfied in accordance with the principle of public access to official records. From a de lege lata perspective the thesis examines the legislative technique used and the financial injuries that one wanted to avoid. The thesis also seeks to de lege ferenda propose changes in secrecy legislation in order to better promote the balance between openness and secrecy within the legal field in question. Through the use of the principle guideline the idea was that the authorities, in each case, really would be forced to decide whether there was reason to classify public record or not. Practice clearly shows the difficulties to weigh such interests of transparency and publicity against the need for secrecy. The wording of the official secrets act, despite the link to the freedom of the press, gives only a limited space for openness. The investigations of possible harm tend to become almost flat rate. The secrecy regulations in question should therefore be given a clearer formulation in order to strengthen the presumption of openness.}},
author = {{Winton, Robert}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tillfredsställande reglering i Offentlighets- och sekretesslagens 30 kap.?}},
year = {{2015}},
}