Advanced

Rättssäkerhet och proportionalitetsprincipen vid indrivning av skatteskulder - Rousk-fallet

Cybulko, Agnes LU (2015) JURM02 20151
Department of Law
Abstract (Swedish)
Summary
On 25 July 2013 the European Court of Justice in the case Rousk (ECHR 27183/04 ) . In the case Rousks home became foreclosed and sold , and he and his family was finally evicted from their home for a tax liability of the amount of 6721 kr . The European Court criticized Sweden for violating Article 8 of the ECHR and Article 1 of the additional protocol to the European Convention. The Swedish government was also criticized for a previous case-law in connection with the recovery of tax debts such as the goal : Janosevic against Sweden (ECHR 34619/97 ) , Västberga Taxi AB and Vulic against Sweden (ECHR 36985/97 ) and Olsby against Sweden (ECHR 36124/06 ) .
The judgment in the Rousk case and earlier notified rulings of the European... (More)
Summary
On 25 July 2013 the European Court of Justice in the case Rousk (ECHR 27183/04 ) . In the case Rousks home became foreclosed and sold , and he and his family was finally evicted from their home for a tax liability of the amount of 6721 kr . The European Court criticized Sweden for violating Article 8 of the ECHR and Article 1 of the additional protocol to the European Convention. The Swedish government was also criticized for a previous case-law in connection with the recovery of tax debts such as the goal : Janosevic against Sweden (ECHR 34619/97 ) , Västberga Taxi AB and Vulic against Sweden (ECHR 36985/97 ) and Olsby against Sweden (ECHR 36124/06 ) .
The judgment in the Rousk case and earlier notified rulings of the European Court raises many questions about the state's right to collect taxes , and personal protection against the states power position . Particularly questions of legal certainty in the recovery of tax debts and procedural safeguards arose when the individual's ability to obtain redress through the appeal is not working effectively.
The main role in the recovery of tax liabilities is on the Tax Board (SKV ), which decides on the final tax under the Act ( 2011: 1244) Tax Procedure Act and the Swedish Enforcement Authority ( KFM ) which attends to repossession and enforcement under the rules of the Enforcement Code (1981 : 774) and Enforcement Regulation (1981 : 981 ) . During the time when the Rousk-case was settled, the SKV and KFM was one and the same authority, but from 1 January 2008 the Bailiff was completely independent from SKV and all creditor data was transferred from the bailiff to SKV .
The state has the right to determine which rules apply to the recovery of state debts but there must be safeguards for it to be a balance between the interest of the state to collect taxes and individual fundamental rights . Such legal security valve , amount to the rules for deferment of Chapter 63 .Tax Procedure Act and the rules for suspension of payment of tax under § 7 Act ( 1993: 891 ) concerning the recovery of state assets , etc. so-called Recovery Act. The taxpayer also has the right to request reconsideration of the Tax Agency's decision or appeal against such a decision. On appeal , the rules for suspension and other interim orders in 28§ Administrative Procedure Act (1971 : 291 ) arises.
The European Court noted in the Rousk case that a compulsory sale of a family home is "extremely restrictive " and there should be proportionality between the interests facing each other, ie the State's interest to bring in tax debts and the individual's right to his home . Since the Rousk case there has been a significant change ie the new Tax Procedure Act was introduced where the proportionality principle is contained in Chapter 2 . §5 . Although the principle of proportionality has been a general administrative rule for many years its importance has been highlighted in the tax procedure . This means that the Tax measures may not be harsher than that which is necessary even in decisions about the deferral of tax.
In connection with the European Court case law the KFM went through their routines in the execution and enforcement of tax liabilities . This led to that the KFM 's work has been adapted better to the requirements of the European Court . After the Rousk case notified the Supreme Court NJA 2013 p. 1241 which provides guidance on issues relating to repossession and enforcement of tax liabilities .
On September 4, 2014 the government began an investigation " A modern enforcement procedure " where a review of the Enforcement Code and associated rules should be made. It will be interesting to see how the results of the Rousk case has affected the recovery of tax debts in Sweden . (Less)
Abstract (Swedish)
Sammanfattning
Den 25 juli 2013 meddelade Europadomstolen dom i fallet Rousk (ECHR 27183/04). I fallet blev Rousks bostad utmätt och såld och han och hans familj slutligen avhyst från bostaden för en skatteskuld på 6721 kr. Europadomstolen kritiserade Sverige för brott mot artikel 8 i Europakonventionen och i artikel 1 i tilläggsprotokolet till Europakonventionen. Den svenska staten kritiserades även i tidigare rättspraxis i samband med indrivning av skatteskulder t.ex. i mål: Janosevic mot Sverige (ECHR 34619/97), Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige (ECHR 36985/97) och Olsby mot Sverige (ECHR 36124/06).
Domen i Rousk-fallet och i dem tidigare meddelade domar från Europadomstolen väcker många frågor angående statens rätt att driva in... (More)
Sammanfattning
Den 25 juli 2013 meddelade Europadomstolen dom i fallet Rousk (ECHR 27183/04). I fallet blev Rousks bostad utmätt och såld och han och hans familj slutligen avhyst från bostaden för en skatteskuld på 6721 kr. Europadomstolen kritiserade Sverige för brott mot artikel 8 i Europakonventionen och i artikel 1 i tilläggsprotokolet till Europakonventionen. Den svenska staten kritiserades även i tidigare rättspraxis i samband med indrivning av skatteskulder t.ex. i mål: Janosevic mot Sverige (ECHR 34619/97), Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige (ECHR 36985/97) och Olsby mot Sverige (ECHR 36124/06).
Domen i Rousk-fallet och i dem tidigare meddelade domar från Europadomstolen väcker många frågor angående statens rätt att driva in skatt och den enskildes skydd mot statens maktposition. Särskilt frågor o rättssäkerhet vid indrivning av skatteskulder och processuella rättssäkerhetsgarantier aktualiseras då enskildes möjligheter att få upprättelse genom ett överklagande anses inte fungera effektivt.
Huvudrollen i indrivning av skatteskulder har Skatteverket (SKV) som fattar beslut om slutlig skatt enligt lagen (2011:1244) Skatteförfarandelagen och Kronofogdemyndigheten (KFM) som besörjer utmätning och verkställighet enligt regler i Utsökningsbalken (1981:774) och Utsökningsförordning (1981:981). Under tiden när Rousk-fallet avgjordes var SKV och KFM en och samma myndighet men från den 1 januari 2008 är Kronofogden helt fristående från SKV och alla offensiva borgenärsuppgifter överfördes från Kronofogden till SKV.
Staten har rätt att bestämma vilka regler gäller vid indrivning av statliga skulder men det måste finnas rättssäkerhetsgarantier för att det ska råda balans mellan statens intresse att driva in skatt och den enskildes grundläggande rättigheter. Sådan rättsäkerhetsventil utgör reglerna om anstånd i 63 kap. Skatteförfarandelagen och reglerna om uppskov med betalning av skatt enligt 7 § lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. s.k. indrivningslagen. Den skatteskyldige har också rätt att begära omprövning av Skatteverkets beslut eller överklaga sådant beslut. Vid överklagande kan reglerna om inhibition och andra interimistiska beslut i 28§ Förvaltningsprocesslagen (1971:291) aktualiseras.
Europadomstolen konstaterade i Rousk-fallet att en tvångsvis försäljning av en familj bostad är ett ”extremt ingripande” och det ska råda proportionalitet mellan de intressen som ställs mot varandra dvs. statens intresse att få in skatteskuld och den enskildes rätt till sitt hem. Sedan Rousk-fallet har det skett en viktig ändring dvs. att den nya Skatteförfarandelagen infördes där proportionalitetsprincipen finns i 2 kap. 5§. Även om proportionalitetsprincipen har varit en allmän förvaltningsrättslig princip i många år så har dess betydelse markerats i skatteförfarande. Detta betyder att Skatteverkets åtgärder inte får vara hårdare än det som är nödvändigt även i beslut om anstånd med betalning av skatt.
I samband med Europadomstolens rättspraxis har KFM gått genom sina rutiner vid utmätning och verkställighet av skatteskulder. Detta ledde till att KFM:s arbete har anpassats bättre till kraven från Europadomstolen. Efter Rousk-fallet meddelade Högsta domstolen NJA 2013 s. 1241 som ger vägledning i frågor kring utmätning och verkställighet för skatteskulder. Den 4 september 2014 påbörjades en statlig utredning ”Ett modernt utsökningsförfarande” där en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler ska göras. Det ska vara intressant att se resultat av hur Rousk-fallet har påverkat indrivning av skatteskulder i Sverige. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Cybulko, Agnes LU
supervisor
organization
alternative title
The legal rights of the individual and the principle of proportionality when collecting tax debts - Rousk case
course
JURM02 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förvaltningsrätt, indrivning av skatteskulder, utmätning, proportionalitetsprincipen
language
Swedish
id
5434893
date added to LUP
2015-07-06 14:46:35
date last changed
2015-07-06 14:46:35
@misc{5434893,
  abstract     = {Sammanfattning
Den 25 juli 2013 meddelade Europadomstolen dom i fallet Rousk (ECHR 27183/04). I fallet blev Rousks bostad utmätt och såld och han och hans familj slutligen avhyst från bostaden för en skatteskuld på 6721 kr. Europadomstolen kritiserade Sverige för brott mot artikel 8 i Europakonventionen och i artikel 1 i tilläggsprotokolet till Europakonventionen. Den svenska staten kritiserades även i tidigare rättspraxis i samband med indrivning av skatteskulder t.ex. i mål: Janosevic mot Sverige (ECHR 34619/97), Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige (ECHR 36985/97) och Olsby mot Sverige (ECHR 36124/06).
Domen i Rousk-fallet och i dem tidigare meddelade domar från Europadomstolen väcker många frågor angående statens rätt att driva in skatt och den enskildes skydd mot statens maktposition. Särskilt frågor o rättssäkerhet vid indrivning av skatteskulder och processuella rättssäkerhetsgarantier aktualiseras då enskildes möjligheter att få upprättelse genom ett överklagande anses inte fungera effektivt. 
Huvudrollen i indrivning av skatteskulder har Skatteverket (SKV) som fattar beslut om slutlig skatt enligt lagen (2011:1244) Skatteförfarandelagen och Kronofogdemyndigheten (KFM) som besörjer utmätning och verkställighet enligt regler i Utsökningsbalken (1981:774) och Utsökningsförordning (1981:981). Under tiden när Rousk-fallet avgjordes var SKV och KFM en och samma myndighet men från den 1 januari 2008 är Kronofogden helt fristående från SKV och alla offensiva borgenärsuppgifter överfördes från Kronofogden till SKV. 
Staten har rätt att bestämma vilka regler gäller vid indrivning av statliga skulder men det måste finnas rättssäkerhetsgarantier för att det ska råda balans mellan statens intresse att driva in skatt och den enskildes grundläggande rättigheter. Sådan rättsäkerhetsventil utgör reglerna om anstånd i 63 kap. Skatteförfarandelagen och reglerna om uppskov med betalning av skatt enligt 7 § lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. s.k. indrivningslagen. Den skatteskyldige har också rätt att begära omprövning av Skatteverkets beslut eller överklaga sådant beslut. Vid överklagande kan reglerna om inhibition och andra interimistiska beslut i 28§ Förvaltningsprocesslagen (1971:291) aktualiseras.
Europadomstolen konstaterade i Rousk-fallet att en tvångsvis försäljning av en familj bostad är ett ”extremt ingripande” och det ska råda proportionalitet mellan de intressen som ställs mot varandra dvs. statens intresse att få in skatteskuld och den enskildes rätt till sitt hem. Sedan Rousk-fallet har det skett en viktig ändring dvs. att den nya Skatteförfarandelagen infördes där proportionalitetsprincipen finns i 2 kap. 5§. Även om proportionalitetsprincipen har varit en allmän förvaltningsrättslig princip i många år så har dess betydelse markerats i skatteförfarande. Detta betyder att Skatteverkets åtgärder inte får vara hårdare än det som är nödvändigt även i beslut om anstånd med betalning av skatt.
I samband med Europadomstolens rättspraxis har KFM gått genom sina rutiner vid utmätning och verkställighet av skatteskulder. Detta ledde till att KFM:s arbete har anpassats bättre till kraven från Europadomstolen. Efter Rousk-fallet meddelade Högsta domstolen NJA 2013 s. 1241 som ger vägledning i frågor kring utmätning och verkställighet för skatteskulder. Den 4 september 2014 påbörjades en statlig utredning ”Ett modernt utsökningsförfarande” där en översyn av utsökningsbalken och anslutande regler ska göras. Det ska vara intressant att se resultat av hur Rousk-fallet har påverkat indrivning av skatteskulder i Sverige.},
  author       = {Cybulko, Agnes},
  keyword      = {Förvaltningsrätt,indrivning av skatteskulder,utmätning,proportionalitetsprincipen},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rättssäkerhet och proportionalitetsprincipen vid indrivning av skatteskulder - Rousk-fallet},
  year         = {2015},
}