Whistleblowing - En komparation av gällande rätt och SOU 2014:31. Innebär lagförslaget ett tillräckligt stärkt skydd?

Abstract

In the age of information people want to get hold of as much information as possible, which is probably why whistleblowing has become such a hot topic. Whistleblowers constitute an important body of control in society which historically has revealed information and scandals of great public interest. The aim of this essay is two-folded. First off the aim is to in a perspective of legislative development examine the rights and obligations of employees who use their freedom of expression and blow the whistle. Secondly, in regards of a recent legislative proposal, I will examine and critically analyze the legislative proposal of government white paper SOU 2014:31. This essay will then compare the rights and obligations of whistleblowers to the legislative proposal in order to determine whether the legislative proposal actually means an improved protection of whistleblowers, and if so, whether the protection is sufficient.

The study shows that employees hold relatively far-stretched rights to use their freedom of expression and to blow the whistle. These rights are however more extensive for employees working in the public sector as such employees are able to claim the freedom of expression in the relationship of employment. The legislative proposal of SOU 2014:31 holds a prohibition of victimization targeted against the employer sanctioned with compensation for damages. The proposal have been criticized for ambiguity, for not including workers supplied by employment agencies or other workforce and for suggesting that total deviations may be approved through collective agreements. By comparison of the current rights and obligations and the legislative proposal the study shows that the proposal actually means an improved protection of whistleblowers, though not sufficient.

In a concluding analysis codification combined with legislation of revised improved protection of whistleblowers incorporating all personnel is discussed as a possible solution. In such an improved protection deviations in disadvantage for the employee should not be possible and must offer sufficient protection to jeopardize the reputation, employment and career of the whistleblower.

Abstract (Swedish)

I dagens informationssamhälle vill medborgarna kunna ta del av så mycket information som möjligt, varför visselblåsning har blivit ett mycket uppmärksammat ämne. Visselblåsare utgör ett viktigt kontrollmoment i samhället som historiskt sett avslöjat uppgifter och skandaler av stort allmänintresse. Denna framställning syftar i en första del till att i ett rättsutvecklingsperspektiv redogöra för de rättigheter och skyldigheter arbetstagare som vill utnyttja sin yttrandefrihet samt slå larm om missförhållanden har att iaktta. Med anledning av ett nytt lagförslag syftar framställningen i en andra del till att redogöra för och kritiskt analysera lagförslaget i SOU 2014:31. Framställningen kommer sedan i ett komparativt perspektiv jämföra gällande rätt för visselblåsare med lagförslaget i SOU 2014:31 för att ta reda på huruvida lagförslaget innebär ett stärkt skydd, och isåfall, om det innebär ett tillräckligt stärkt skydd.

Utredningen ger för handen att arbetstagare har relativt långtgående rättigheter att utnyttja sin yttrandefrihet och slå larm om missförhållanden. Dessa rättigheter är emellertid mer långtgående för arbetstagare inom den offentliga sektorn då denna personkategori kan åberopa den grundlagsstadgade yttrandefriheten i anställningsförhållandet. Lagförslaget i SOU 2014:31 innebär ett skadeståndssanktionerat repressalieförbud riktat mot arbetsgivaren. Lagförslaget har kritiserats bl.a. p.g.a. otydlighet, att inte inhyrd arbetskraft och uppdragstagare omfattas samt p.g.a. att avvikelser från lagen helt föreslås få göras genom kollektivavtal. Vid en komparation av gällande rätt och lagförslaget ger utredningen för handen att lagförslaget innebär ett stärkt skydd, dock inte ett tillräckligt stärkt skydd.

I en avslutande analys diskuteras huruvida en lösning skulle kunna vara en kodifiering av gällande rätt i kombination med lagstiftning om ett reviderat stärkt skydd som innefattar samtliga personkategorier vid en arbetsplats. Ett sådant stärkt skydd bör vidare vara tvingande till arbetstagarens förmån och innebära tillräckligt starkt skydd för att visselblåsaren ska riskera sitt anseende, sin anställning och sin karriär.

• author: Johansson, Niclas
• supervisor: Per Norberg
• organization: Department of Law
• alternative title: Whistleblowing - A comparison of the law and SOU 2014:31. Does the legislative proposal offer sufficient protection?
• course: LAGM01 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, labour law, civilrätt, whistleblowing, whistle-blowing, whistleblower, whistle-blower, visselblåsare, SOU 2014:31, yttrandefrihet, kritikrätt, lojalitetsplikt, tystnadsplikt, repressalieförbud, allvarliga missförhållanden
• language: Swedish
• id: 5435030
• date added to LUP: 2015-06-09 13:21:44
• date last changed: 2015-06-09 13:21:44