Advanced

Hur tänker KUT:en?

Eliasson, Anton LU (2015) UNDK01 20151
Department of Political Science
Abstract (Swedish)
Underrättelsetjänster genererar generellt ett stort intresse för allmänheten. En bidragande orsak kan vara för att det är svårt att få en insyn i en sådan verksamhet. Insynen till verksamheten behöver förbättras, eftersom medborgare i en demokrati behöver förstå vad en underrättelsetjänst sysslar med, samt att underrättelsetjänsten ska kunna verka med högt förtroende. Denna intervjustudie undersöker vad kontexten för kunskapsproduktionen inom polisens kriminalunderrättelsetjänst (KUT) kännetecknas av. Behovet av forskning på området är stort då det saknas studier kring hur underrättelsetjänster kommer fram till sina slutsatser. Studiens teoretiska ramverk är Ludwik Flecks tankestil och tankekollektiv. Teorin menar att det finns ett... (More)
Underrättelsetjänster genererar generellt ett stort intresse för allmänheten. En bidragande orsak kan vara för att det är svårt att få en insyn i en sådan verksamhet. Insynen till verksamheten behöver förbättras, eftersom medborgare i en demokrati behöver förstå vad en underrättelsetjänst sysslar med, samt att underrättelsetjänsten ska kunna verka med högt förtroende. Denna intervjustudie undersöker vad kontexten för kunskapsproduktionen inom polisens kriminalunderrättelsetjänst (KUT) kännetecknas av. Behovet av forskning på området är stort då det saknas studier kring hur underrättelsetjänster kommer fram till sina slutsatser. Studiens teoretiska ramverk är Ludwik Flecks tankestil och tankekollektiv. Teorin menar att det finns ett tankesätt som delas inom gruppen och allt nytt som kommer processas genom ett ”filter”. Idén till studien kommer från Gunilla Erikssons avhandling "The intelligence discourse – the Swedish Military Intelligence (MUST) as a producer of knowledge". I denna studie undersöker Eriksson MUST:s kunskapsproduktion. Erikssons studie är central i detta arbete och resultaten jämförs med varandra.
Denna studies resultat visar att KUT:en har svårt att ge varandra kritik kring hur en analytiker resonerar och dennes antaganden. Detta kan bero på att den enskilde individen som arbetar med underrättelser anser att det är svårt att dela med sig av information och att det är få som kan sätta sig in i situationen som denna befinner sig i. Resultatet i min studie stämmer i stora delar överens med Gunilla Erikssons resultat. Det finns även skillnader mellan organisationerna, bland annat verkar KUT:en vara bättre på att samla ihop flera olika källor och inte bara sådant som kommer från dem själva. Studien visar att det finns ett tankekollektiv inom kriminalunderrättelsetjänsten eftersom de som arbetar på KUT:en anpassar sig efter formella och informella regler. Resultatet indikerar även att det finns en specifik tankestil inom verksamheten. Eftersom intern kritik är något som saknas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Eliasson, Anton LU
supervisor
organization
alternative title
En kvalitativ intervjustudie om kunskapsprocessen hos Polismyndighetens kriminalunderrättelsetjänst i region Syd.
course
UNDK01 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
kriminalunderrättelsetjänst, underrättelseanalys, Tankestil, tankekollektiv, KUT, Polisen
language
Swedish
id
5435996
date added to LUP
2015-11-18 13:59:27
date last changed
2015-11-18 13:59:27
@misc{5435996,
  abstract     = {Underrättelsetjänster genererar generellt ett stort intresse för allmänheten. En bidragande orsak kan vara för att det är svårt att få en insyn i en sådan verksamhet. Insynen till verksamheten behöver förbättras, eftersom medborgare i en demokrati behöver förstå vad en underrättelsetjänst sysslar med, samt att underrättelsetjänsten ska kunna verka med högt förtroende. Denna intervjustudie undersöker vad kontexten för kunskapsproduktionen inom polisens kriminalunderrättelsetjänst (KUT) kännetecknas av. Behovet av forskning på området är stort då det saknas studier kring hur underrättelsetjänster kommer fram till sina slutsatser. Studiens teoretiska ramverk är Ludwik Flecks tankestil och tankekollektiv. Teorin menar att det finns ett tankesätt som delas inom gruppen och allt nytt som kommer processas genom ett ”filter”. Idén till studien kommer från Gunilla Erikssons avhandling "The intelligence discourse – the Swedish Military Intelligence (MUST) as a producer of knowledge". I denna studie undersöker Eriksson MUST:s kunskapsproduktion. Erikssons studie är central i detta arbete och resultaten jämförs med varandra. 
Denna studies resultat visar att KUT:en har svårt att ge varandra kritik kring hur en analytiker resonerar och dennes antaganden. Detta kan bero på att den enskilde individen som arbetar med underrättelser anser att det är svårt att dela med sig av information och att det är få som kan sätta sig in i situationen som denna befinner sig i. Resultatet i min studie stämmer i stora delar överens med Gunilla Erikssons resultat. Det finns även skillnader mellan organisationerna, bland annat verkar KUT:en vara bättre på att samla ihop flera olika källor och inte bara sådant som kommer från dem själva. Studien visar att det finns ett tankekollektiv inom kriminalunderrättelsetjänsten eftersom de som arbetar på KUT:en anpassar sig efter formella och informella regler. Resultatet indikerar även att det finns en specifik tankestil inom verksamheten. Eftersom intern kritik är något som saknas.},
  author       = {Eliasson, Anton},
  keyword      = {kriminalunderrättelsetjänst,underrättelseanalys,Tankestil,tankekollektiv,KUT,Polisen},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Hur tänker KUT:en?},
  year         = {2015},
}