Områdesbaserad risk- och sårbarhetsanalys för beslutsfattande inom operativ krishantering

Abstract

During the past decades, Geographic Information Systems (GIS) have been developed as a tool for managing spatial data. Under the right conditions, GIS can be a useful tool in the field of crisis management where private and public actors need to manage extensive flows of information. This master thesis aims to study how GIS is used in different parts of the risk and vulnerability analysis process. Specifically, the use of GIS and maps as support for decision making in operational crisis management is studied. The project also aims to study the prerequisites for the implementation and use of GIS in an organization for this purpose. The results partly show that technical challenges related to hard- and software are relatively simple to solve in comparison to those that are related to the organization and the staff.

Popular Abstract (Swedish)

Det är den bittra sanningen att under en kris går inte allt att rädda. Grundläggande värden konkurrerar mot varandra om vår uppmärksamhet i en kamp där det mest samhällsviktiga ska räddas först. Men hur ska en beslutsfattare kunna avgöra vem eller vad som ska prioriteras i ett tidspressat och kaotiskt tillstånd? Kan en digital karta vara den vägvisare som skapar den överblick som krävs för att på ett korrekt sätt hantera en kris?

Kartan är ett givet hjälpmedel för att överblicka vår omgivning. De utvecklas hela tiden och är idag långt mer avancerade än de grottmålningar som utgör starten för kartografin, dvs. läran om att framställa kartor. Under de senaste decennierna har Geografiska Informationssystem (GIS) utvecklats som ett verktyg för att hantera data som har en geografisk position. I GIS kan data läggas ovanpå data i olika tematiska lager där ett lager t.ex. kan innehålla information om vägar, fastigheter eller befolkningstäthet. Olika kombinationer av lager kan fungera som lättförståeliga och användbara material för att överblicka en kris och planera insatserna. Under rätt förutsättningar kan GIS därmed vara ett viktigt hjälpmedel i krishanteringssammanhang.

I samband med skogsbränderna i Västmanland togs en kartor fram med hjälp av GIS. Genom ett samarbete mellan Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Länsstyrelsen i Västmanland och GIS-företaget ESRI togs kartor fram över brandens utspridning och avstängda områden. Kartorna var till stor hjälp för allmänheten samt de som deltog i släckningsarbetet.

Just lättförståelighet är något som en bild ofta kan bidra med. I jämförelse med t.ex. en text så kan olika typer av visualisering förhöja vår kognitionsförmåga. Det beror på att en del av våra hjärnceller är särskilt tillägnade visuell perception och igenkänning av mönster. Detta gör bilden och kartan till ett viktigt medium för att t.ex. kommunicera risker. Här har dock kartografen ett stort ansvar. Precis som att politiska partier kan presentera statistik som gynnar partiet så kan kartografer genom val av dataunderlag och grafik förmedla ett visst budskap.

De extraordinära omständigheter som karaktäriserar en kris innebär att ett kartstöd i hanteringen av krisen måste vara väl genomtänkt. Därför genomfördes en studie för att kartlägga erfarenheter av GIS i operativ krishantering. Intervjuer med den offentliga sektorn visar att krishanterarna och beslutsfattarna ställer höga krav på att kartstödet ska vara intuitivt, enkelt och lättmanövrerat. Det kommer inte av sig självt utan organisationen måste tänka igenom utformningen och implementeringen av GIS- och kartstödet.

Investeringen kräver engagemang och resurser som sträcker sig bortom inköp av datorer och programvara. Ett fungerande GIS-stöd är t.ex. även beroende av att relevant kompetens knyts till organisationen för att förvalta databaserna och anpassa systemet efter verksamheten och de anställda. Dessutom måste användarna identifieras, engageras och utbildas så att kartstödet kan bli en del av deras dagliga arbetsuppgifter. Det visar sig att de intervjuade organisationerna anser det vara sårbart att vara beroende av ett fåtal anställda för att ta fram relevanta kartstöd. Vissa geografiska analyser kan vänta tills en GIS-kunnig kan ta sig an dem men så är inte fallet i en krissituation. Finns ingen GIS-expert på plats så måste helt enkelt någon annan genomföra uppgiften. Ovana och okunnighet kan då kosta viktiga minuter.

Den digitala kartan är idag lika given i en krissituation som bandage och radioapparater. Men vilken roll spelar GIS om några år? Det är lätt att inspireras av visionerna som framförs under studiens intervjuer samt de internationella exempel som beskrivs i litteraturen. Framtidssynerna hintar om att interaktiva kartor kommer dyka upp i våra sociala medier. På så sätt kan allmänheten lätt ta del av risk- och krisrelaterad information och samtidigt dela med sig av sina iakttagelser.

Efter de omfattande skyfallen i Malmö 2014 publicerade Sydsvenskan en interaktiv karta för att dela denna typ av information. Genom inrapporteringar från allmänheten kunde krishanterarna och stadens invånare få en överblick över situationen i staden.

För att hantera en kris måste beslutsfattarna ta riskinformerade beslut. Det visar sig att under rätt förutsättningar kan en karta visa vägen genom den djungel av risker och sårbarheter som påverkar krisen.

• author: Persson, Sofia
• supervisor: Nicklas Guldåker
• organization: Risk Management and Safety Engineering (M.Sc.Eng.); Division of Risk Management and Societal Safety
• alternative title: Spatial risk and vulnerability analyses for decision making in operational crisis management
• course: VBR920 20142
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Krishantering, GIS, Risk- och sårbarhetsanalys, Visualisering
• report number: TVRH-5006
• other publication id: ISRN: LUTVDG/TVRH--5006--SE
• language: Swedish
• id: 5436071
• date added to LUP: 2015-06-05 10:58:00
• date last changed: 2020-12-03 14:26:10