Advanced

Tio nyanser av mindre avvikelse

Preston, Filip LU and Nehlin, Andreas LU (2015) VFT920 20151
Real Estate Science
Abstract (Swedish)
Mindre avvikelse är ett begrepp i fastighetsbildningslagen som ger möjlighet att inom vissa ramar göra avsteg från gällande detaljplan vid fastighetsbildning. Syftet med reglerna är bland annat att tillåta små avsteg utan att behöva göra det omfattande och tidskrävande arbetet att ändra en detaljplan. Bestämmelsen, så som den är formulerad i fastighetsbildningslagens 3 kap 2 §, ställer dock krav på att avvikelsen skall vara “mindre” och att den inte skall motverka detaljplanens syfte. För att undersöka hur dessa rekvisit skall tolkas har arbetet som syfte att utreda vilka huvudfaktorer som påverkar bedömningen av tillåtligheten av en mindre avvikelse samt att så långt som möjligt utreda i vilken utsträckning och på vilket sätt dessa... (More)
Mindre avvikelse är ett begrepp i fastighetsbildningslagen som ger möjlighet att inom vissa ramar göra avsteg från gällande detaljplan vid fastighetsbildning. Syftet med reglerna är bland annat att tillåta små avsteg utan att behöva göra det omfattande och tidskrävande arbetet att ändra en detaljplan. Bestämmelsen, så som den är formulerad i fastighetsbildningslagens 3 kap 2 §, ställer dock krav på att avvikelsen skall vara “mindre” och att den inte skall motverka detaljplanens syfte. För att undersöka hur dessa rekvisit skall tolkas har arbetet som syfte att utreda vilka huvudfaktorer som påverkar bedömningen av tillåtligheten av en mindre avvikelse samt att så långt som möjligt utreda i vilken utsträckning och på vilket sätt dessa faktorer påverkar.

För att ta reda på detta har grundliga studier gjorts av förarbeten till såväl fastighetsbildningslagen som plan- och bygglagen. Av detta har framgått att regler om möjligheten att avvika från detaljplaner vid fastighetsbildning har funnits ända sedan jorddelningslagens tid. Reglernas exakta utformning i lagtext har över tiden ändrats i utformning, men mycket sällan har någon ändring i sak varit avsedd. De största förändringarna skedde vid införandet av 1987 års plan- och bygglag, där man bland annat konstaterade att mindre avvikelse i fastighetsbildningslagen skall bedömas efter samma grunder som i plan och bygglagen.

35 rättsfall som berör mindre avvikelse har analyserats. Av den rättspraxis som framträtt kan man tydligt utläsa att möjligheten att göra en mindre avvikelse är starkt beroende av vilken typ av avvikelse det rör sig om.

De huvudfaktorer som vi anser påverkar bedömningen av en mindre avvikelse är:
• Huruvida avvikelsen beror på att någon detalj i planen blivit felaktigt utformad eller ej tillräckligt studerad.
• Huruvida allmänna och/eller enskilda intressen påverkas av avvikelsen.
• Byggnadsnämndens inställning till avvikelsen.
• Huruvida avvikelsen sker från en bestämmelse som är ett väsentligt inslag i planen eller ej.
• Avvikelsens art och omfattning
• Områdets karaktär (känslig eller okänslig omgivning).
• Huruvida ett beslut om bygglov redan finns för den åtgärd som man önskar göra en mindre planavvikelse för.

Några faktorer har karaktären av direkt avgörande ja/nej-faktorer, medan andra snarare avgör den tillåtna storleken på en avvikelse. Om man vid en genomgång av faktorerna ovan finner att det inte föreligger något hinder för en mindre avvikelse, är vår slutsats att den som regel bör tillåtas. En bedömning i det enskilda fallet kommer dock alltid att vara nödvändig.

Slutligen ges ett antal förslag på förbättringar av nuvarande lagstiftning med grund i den övriga analysen. (Less)
Abstract
In the Swedish cadastral legislation, “minor exemption” is a concept which can be used when a cadastral measure is carried out within an area covered by a zoning plan. If the measure in question differs from the plan, it can still be allowed given that two conditions are met: the exemption must be minor, and it must not counteract the intentions of the plan.

The aim of this work is to answer the question “what main factors affect the assessment of what could be read as a minor exemption not counteracting the intentions of the plan.” In order to answer this question, we study the preparatory works of the laws involved, as well as a number of court cases covering minor exemption.

In our conclusions, we observe and describe in detail... (More)
In the Swedish cadastral legislation, “minor exemption” is a concept which can be used when a cadastral measure is carried out within an area covered by a zoning plan. If the measure in question differs from the plan, it can still be allowed given that two conditions are met: the exemption must be minor, and it must not counteract the intentions of the plan.

The aim of this work is to answer the question “what main factors affect the assessment of what could be read as a minor exemption not counteracting the intentions of the plan.” In order to answer this question, we study the preparatory works of the laws involved, as well as a number of court cases covering minor exemption.

In our conclusions, we observe and describe in detail seven main factors that affect this assessment. Lastly, we present a small number of suggestions for improvement of the current Swedish legislation. (Less)
Abstract (French)
Dans la législation cadastrale suédoise, une « petit dérogation » est un concept que l’on peut utiliser quand un arrangement cadastral est effectué dans les limites d’un plan de zonage. Si l’arrangement en question écarte du plan, il peut être permis quand même pourvu que deux conditions soient remplies : la dérogation doit être petite, et il ne doit pas contrarier l’intention du plan.

Le but de cette ouvrage est de répondre à la question « Quel sont les éléments principaux influent sur l'évaluation de ce qui pourrait être interprété comme une petite dérogation qui ne contraire pas l’intention du plan. » Pour répondre à cette question, nous étudions les travaux préparatoires des lois impliquées, aussi bien qu’un nombre des affaires... (More)
Dans la législation cadastrale suédoise, une « petit dérogation » est un concept que l’on peut utiliser quand un arrangement cadastral est effectué dans les limites d’un plan de zonage. Si l’arrangement en question écarte du plan, il peut être permis quand même pourvu que deux conditions soient remplies : la dérogation doit être petite, et il ne doit pas contrarier l’intention du plan.

Le but de cette ouvrage est de répondre à la question « Quel sont les éléments principaux influent sur l'évaluation de ce qui pourrait être interprété comme une petite dérogation qui ne contraire pas l’intention du plan. » Pour répondre à cette question, nous étudions les travaux préparatoires des lois impliquées, aussi bien qu’un nombre des affaires juridiques qui a traité des questions d’un « petit dérogation ».

Dans nos conclusions, nous observons et décrivons en détail sept éléments principaux influents sur cette évaluation. En fin, nous présentons un petit nombre de suggestions pour améliorer la législation actuel suédoise. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Preston, Filip LU and Nehlin, Andreas LU
supervisor
organization
alternative title
Ten shades of minor exemption
course
VFT920 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Fastighetsbildning, mindre avvikelse, detaljplan, FBL 3 kap 2 §, samhällsbyggnad, Property formation, minor exemption, zoning plan, FBL 3 ch. 2 §, urban planning
other publication id
ISRN/LUTVDG/TVLM/15/5333 SE
language
Swedish
id
5462941
date added to LUP
2015-06-04 12:21:45
date last changed
2015-06-04 12:21:45
@misc{5462941,
  abstract     = {In the Swedish cadastral legislation, “minor exemption” is a concept which can be used when a cadastral measure is carried out within an area covered by a zoning plan. If the measure in question differs from the plan, it can still be allowed given that two conditions are met: the exemption must be minor, and it must not counteract the intentions of the plan.

The aim of this work is to answer the question “what main factors affect the assessment of what could be read as a minor exemption not counteracting the intentions of the plan.” In order to answer this question, we study the preparatory works of the laws involved, as well as a number of court cases covering minor exemption.

In our conclusions, we observe and describe in detail seven main factors that affect this assessment. Lastly, we present a small number of suggestions for improvement of the current Swedish legislation.},
  author       = {Preston, Filip and Nehlin, Andreas},
  keyword      = {Fastighetsbildning,mindre avvikelse,detaljplan,FBL 3 kap 2 §,samhällsbyggnad,Property formation,minor exemption,zoning plan,FBL 3 ch. 2 §,urban planning},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tio nyanser av mindre avvikelse},
  year         = {2015},
}