Advanced

Om Kriminalvården och frihetsberövades rättssäkerhet

Fazai, Safa LU (2015) JUR091 20151
Department of Law
Abstract (Swedish)
Den svenska Kriminalvården och kriminalpolitiken har genom åren genomgått övergripande
förändringar som efterhand inneburit hårdare straff och större fokus på säkerheten. Samtidigt
som Kriminalvården har ansvar för verkställande av straff genom frihetsberövande har man
även ett ansvar för behandling under och återanpassning efter frihetsberövandet.
Kriminalvårdens verksamhet regleras av en lång rad lagar och förordningar och en del av
dessa omfattar behandlingen av frihetsberövade. Alla medborgares grundläggande fri- och
rättigheter regleras främst i regeringsformen och Europakonventionen. Vissa av dessa fri- och
rättigheter får begränsas under förutsättningen att begränsningarna avser ändamål som är
godtagbara i ett demokratiskt... (More)
Den svenska Kriminalvården och kriminalpolitiken har genom åren genomgått övergripande
förändringar som efterhand inneburit hårdare straff och större fokus på säkerheten. Samtidigt
som Kriminalvården har ansvar för verkställande av straff genom frihetsberövande har man
även ett ansvar för behandling under och återanpassning efter frihetsberövandet.
Kriminalvårdens verksamhet regleras av en lång rad lagar och förordningar och en del av
dessa omfattar behandlingen av frihetsberövade. Alla medborgares grundläggande fri- och
rättigheter regleras främst i regeringsformen och Europakonventionen. Vissa av dessa fri- och
rättigheter får begränsas under förutsättningen att begränsningarna avser ändamål som är
godtagbara i ett demokratiskt samhälle.
Det våld som förekommer vid svenska anstalter har enligt Kriminalvården ofta sin grund i de
basala behoven som mat eller hygien och för att den misshandlade upplevs som störande. Den
svenska Kriminalvården har vidtagit en rad åtgärder för att förhindra och förebygga
förekomsten av hot och våld samt narkotika i de svenska anstalterna. Dessa åtgärder har
bestått i olika program för de intagna samt placeringsåtgärder för kriminella med anknytning
till den organiserade brottsligheten.
Kriminalvården har vissa medel till sitt förfogande för att i ett initialt skede genom placering
undvika otillbörliga sammansättningar som till exempel personer från samma eller
rivaliserande kriminella nätverk. Kriminalvården har även möjlighet att vid omedelbara hot
eller fara genom beslut av avskiljande separera intagna från varandra eller hålla de isolerade
under en kortare tid.
Straffprocessuella tvångsmedel i allmänhet och häktning i synnerhet är bland de mest
ingripande åtgärder som kan åläggas den enskilde och därför har det i lagen ställts upp en rad
särskilda villkor för att sådana åtgärder skall kunna vidtas.
Sverige har under lång tid fått kritik av flera internationella organ på grund av långa
häktningstider och en alltför rutinmässig tillämpning av restriktioner vid häktning. Trots att
kritiken varit omfattande och återkommande har de vidtagna åtgärderna inte haft någon effekt.
Åklagarmyndigheten har på senare tid föreslagit en del åtgärder och Riksåklagaren har gett ut
riktlinjer i ett styrdokument som skall tillämpas av landets åklagare i dessa frågor.
En jämförelse med Danmark och Norge visar tydligt att dessa länder genom bland annat
lagstiftning om maximitider har lyckats hålla nere antalet isoleringar av häktade utan att det
lett till några påtagliga svårigheter att utreda brott. (Less)
Popular Abstract
The Swedish Prison and criminal policy over the years has undergone comprehensive changes
that eventually led to tougher penalties and greater focus on safety. While the correctional
authority is responsible for the execution of punishment by deprivation of liberty, it has also a
responsibility for treatment during and reintegration after custody. The activity of the
correctional authority is governed by a wide range of laws and regulations, and some of these
include the treatment of detainees. All citizens fundamental rights and freedoms are regulated
primarily in the Constitution and the European Convention. Some of these rights and
freedoms may be restricted under the premise that the limitations are designated to purposes
that... (More)
The Swedish Prison and criminal policy over the years has undergone comprehensive changes
that eventually led to tougher penalties and greater focus on safety. While the correctional
authority is responsible for the execution of punishment by deprivation of liberty, it has also a
responsibility for treatment during and reintegration after custody. The activity of the
correctional authority is governed by a wide range of laws and regulations, and some of these
include the treatment of detainees. All citizens fundamental rights and freedoms are regulated
primarily in the Constitution and the European Convention. Some of these rights and
freedoms may be restricted under the premise that the limitations are designated to purposes
that is acceptable in a democratic society.
The violence that occurs at Swedish Prisons is often explained by the basic needs like food or
hygiene and because the abused is experienced as disturbing. The Swedish correctional
authority has taken a number of measures to prevent the occurrence of intimidation and
violence, and drugs in Swedish prisons. These measures consisted of various programs for the
inmates and placement measures for criminals linked to organized crime.
The correctional authority has some means at its disposal to in the initial phase by placing
avoid undue compositions such as people from the same or rival criminal networks. The
correctional authority also has the opportunity at immediate threat or danger by decision of
separation separating inmates from each other or keeping them isolated for a short time.
Coercive measures in general and detention in particular, are among the most intrusive
measures that may be imposed on the individual and therefore it has in the law set out a
number of specific conditions for such measures to be taken.
Sweden has long been criticized by several international bodies due to long detention periods
and an overly routine application of restrictions on pre-trial detention. Despite the criticism
has been extensive and recurring the measures taken have had no effect. The Prosecutor's
Office has recently proposed some measures and the Prosecutor-General has issued guidelines
in a policy document to be followed by the country's prosecutors on these issues.
A comparison with Denmark and Norway clearly shows that these countries by including
legislation on maximum periods has managed to keep the number of isolations of detainees
without leading to any tangible difficulties in investigating crimes. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Fazai, Safa LU
supervisor
organization
alternative title
Om Kriminalvården och frihetsberövades rättssäkerhet
course
JUR091 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
language
Swedish
id
7363337
date added to LUP
2015-06-22 14:22:21
date last changed
2015-06-22 14:22:21
@misc{7363337,
  abstract     = {Den svenska Kriminalvården och kriminalpolitiken har genom åren genomgått övergripande
förändringar som efterhand inneburit hårdare straff och större fokus på säkerheten. Samtidigt
som Kriminalvården har ansvar för verkställande av straff genom frihetsberövande har man
även ett ansvar för behandling under och återanpassning efter frihetsberövandet.
Kriminalvårdens verksamhet regleras av en lång rad lagar och förordningar och en del av
dessa omfattar behandlingen av frihetsberövade. Alla medborgares grundläggande fri- och
rättigheter regleras främst i regeringsformen och Europakonventionen. Vissa av dessa fri- och
rättigheter får begränsas under förutsättningen att begränsningarna avser ändamål som är
godtagbara i ett demokratiskt samhälle.
Det våld som förekommer vid svenska anstalter har enligt Kriminalvården ofta sin grund i de
basala behoven som mat eller hygien och för att den misshandlade upplevs som störande. Den
svenska Kriminalvården har vidtagit en rad åtgärder för att förhindra och förebygga
förekomsten av hot och våld samt narkotika i de svenska anstalterna. Dessa åtgärder har
bestått i olika program för de intagna samt placeringsåtgärder för kriminella med anknytning
till den organiserade brottsligheten.
Kriminalvården har vissa medel till sitt förfogande för att i ett initialt skede genom placering
undvika otillbörliga sammansättningar som till exempel personer från samma eller
rivaliserande kriminella nätverk. Kriminalvården har även möjlighet att vid omedelbara hot
eller fara genom beslut av avskiljande separera intagna från varandra eller hålla de isolerade
under en kortare tid.
Straffprocessuella tvångsmedel i allmänhet och häktning i synnerhet är bland de mest
ingripande åtgärder som kan åläggas den enskilde och därför har det i lagen ställts upp en rad
särskilda villkor för att sådana åtgärder skall kunna vidtas.
Sverige har under lång tid fått kritik av flera internationella organ på grund av långa
häktningstider och en alltför rutinmässig tillämpning av restriktioner vid häktning. Trots att
kritiken varit omfattande och återkommande har de vidtagna åtgärderna inte haft någon effekt.
Åklagarmyndigheten har på senare tid föreslagit en del åtgärder och Riksåklagaren har gett ut
riktlinjer i ett styrdokument som skall tillämpas av landets åklagare i dessa frågor.
En jämförelse med Danmark och Norge visar tydligt att dessa länder genom bland annat
lagstiftning om maximitider har lyckats hålla nere antalet isoleringar av häktade utan att det
lett till några påtagliga svårigheter att utreda brott.},
  author       = {Fazai, Safa},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Om Kriminalvården och frihetsberövades rättssäkerhet},
  year         = {2015},
}