Restauranch
(2014) SOCK01 20141Sociology
- Abstract (Swedish)
- Studien syftar till att, med hjälp av Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus, tolka fyra individers upplevelser av vad det innebär att vara restauranch samt reda ut vad drivkrafterna är bakom att söka sig till restaurangbranschen och specifikt bartenderyrket. Vidare syftar studien till att få en ökad förståelse för restauranch med hjälp av Thorntons teorier om subkulturer. För att uppnå syftet använde vi oss av följade frågeställningar: Vilka är drivkrafterna bakom att söka sig till bartenderyrket? Vad innebär det att vara restauranch? Hur kan restauranch förstås som en subkultur?
För att besvara frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där empirin samlades in genom fyra semi-strukturerade intervjuer. Empirin... (More) - Studien syftar till att, med hjälp av Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus, tolka fyra individers upplevelser av vad det innebär att vara restauranch samt reda ut vad drivkrafterna är bakom att söka sig till restaurangbranschen och specifikt bartenderyrket. Vidare syftar studien till att få en ökad förståelse för restauranch med hjälp av Thorntons teorier om subkulturer. För att uppnå syftet använde vi oss av följade frågeställningar: Vilka är drivkrafterna bakom att söka sig till bartenderyrket? Vad innebär det att vara restauranch? Hur kan restauranch förstås som en subkultur?
För att besvara frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där empirin samlades in genom fyra semi-strukturerade intervjuer. Empirin tolkades sedan genom Bourdieus teorer om kapital, fält och habitus samt Thorntons teorier om subkulturer.
Vårat resultat visar på att inledande drivkrafterna är av ekonomisk karaktär, att individerna sedan stannar i och väljer att göra karriär inom fältet främst grundas i möjligheten till ökad status och sexuell framgång, även i vissa fall möjligheten att bli något av en kändis. Restauranch kan främst beskrivas som ett sätt att föra sig i krogmiljöer genom att vara spontan, slösaktig, sexuellt frigjord, ha ett brett socialt kontaktnät, en drogliberal inställning och gilla att berusar sig på alkohol, helst Fernet Branca och galopp. Framförallt är man privilegiad och anser sig vara en elit i krog- och nattklubbsmiljöer då man står över andra grupper som ”babbar”, ”bönder” och den stora massan. Restauranch har sin egen statushierarki och fungerar som en subkultur där man kan åtnjuta en högre status utefter egna föruttsättningar, och fungerar till viss del som en fristad från det konventionella samhällets krav, klasser och roller. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7366066
- author
- Miron, Alexandre LU and Lindbäck, David LU
- supervisor
- organization
- course
- SOCK01 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Bourdieu, Thornton, subkultur, restauranch, restaurangbranschen, bartender, kapital
- language
- Swedish
- id
- 7366066
- date added to LUP
- 2015-07-07 17:11:08
- date last changed
- 2015-08-18 13:19:00
@misc{7366066,
abstract = {{Studien syftar till att, med hjälp av Bourdieus teorier om fält, kapital och habitus, tolka fyra individers upplevelser av vad det innebär att vara restauranch samt reda ut vad drivkrafterna är bakom att söka sig till restaurangbranschen och specifikt bartenderyrket. Vidare syftar studien till att få en ökad förståelse för restauranch med hjälp av Thorntons teorier om subkulturer. För att uppnå syftet använde vi oss av följade frågeställningar: Vilka är drivkrafterna bakom att söka sig till bartenderyrket? Vad innebär det att vara restauranch? Hur kan restauranch förstås som en subkultur?
För att besvara frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod där empirin samlades in genom fyra semi-strukturerade intervjuer. Empirin tolkades sedan genom Bourdieus teorer om kapital, fält och habitus samt Thorntons teorier om subkulturer.
Vårat resultat visar på att inledande drivkrafterna är av ekonomisk karaktär, att individerna sedan stannar i och väljer att göra karriär inom fältet främst grundas i möjligheten till ökad status och sexuell framgång, även i vissa fall möjligheten att bli något av en kändis. Restauranch kan främst beskrivas som ett sätt att föra sig i krogmiljöer genom att vara spontan, slösaktig, sexuellt frigjord, ha ett brett socialt kontaktnät, en drogliberal inställning och gilla att berusar sig på alkohol, helst Fernet Branca och galopp. Framförallt är man privilegiad och anser sig vara en elit i krog- och nattklubbsmiljöer då man står över andra grupper som ”babbar”, ”bönder” och den stora massan. Restauranch har sin egen statushierarki och fungerar som en subkultur där man kan åtnjuta en högre status utefter egna föruttsättningar, och fungerar till viss del som en fristad från det konventionella samhällets krav, klasser och roller.}},
author = {{Miron, Alexandre and Lindbäck, David}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Restauranch}},
year = {{2014}},
}