Advanced

En jämförelse mellan föräldrars och pedagogers skattning av lyssnarförmåga utifrån frågeformulären PEACH rating scale och TEACH rating scale

Trygg, Oskar (2015) AUDM81 20151
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Som ett komplement till så kallade objektiva mätmetoder, som används för att utvärdera hörapparatsanpassning på barn, har olika typer av frågeformulär för skattning av barns lyssnarförmåga i vardaglig lyssnarmiljö utformats. Till grund för denna studie ligger frågeformulären PEACH rating scale, som fylls i av hörselskadade barns föräldrar och TEACH rating scale, som fylls i av barnens pedagoger.
Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om lyssnarförmågan hos barn med hörselnedsättning bedöms olika beroende på om den skattas av föräldrar eller pedagoger. Genom att undersöka detta kan vi få större förståelse för om det räcker med att endast lämna ut ett frågeformulär i samband med hörapparatsanpassningen, eller om båda behövs.
... (More)
Bakgrund: Som ett komplement till så kallade objektiva mätmetoder, som används för att utvärdera hörapparatsanpassning på barn, har olika typer av frågeformulär för skattning av barns lyssnarförmåga i vardaglig lyssnarmiljö utformats. Till grund för denna studie ligger frågeformulären PEACH rating scale, som fylls i av hörselskadade barns föräldrar och TEACH rating scale, som fylls i av barnens pedagoger.
Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om lyssnarförmågan hos barn med hörselnedsättning bedöms olika beroende på om den skattas av föräldrar eller pedagoger. Genom att undersöka detta kan vi få större förståelse för om det räcker med att endast lämna ut ett frågeformulär i samband med hörapparatsanpassningen, eller om båda behövs.
Metod: Frågeformulären delades ut till föräldrar och pedagoger till barn med hörselnedsättning. Rekrytering av testdeltagare skedde via Audiologiska avdelningen vid Skånes universitetssjukhus (SUS). Totalt ingick 14 barn mellan åldrarna 3 – 15 år.
Resultat: Studien visar att det finns en signifikant skillnad i hur föräldrar och pedagoger hade skattat lyssnarförmågan hos barn med hörselnedsättning i formulären. Studien visar också att relationen och enigheten mellan de två formulären är låg, vilket kan tyda på att det finns en nytta med att använda båda formulären som ett komplement vid hörhjälpmedelsanpassning på barn. Vidare visar den att det inte finns några signifikanta skillnader i hur föräldrar och pedagoger skattar barnens grad av hörhjälpmedelsanvändning.
Slutsats: Lyssnarförmågan hos barn med hörselnedsättning bedöms olika, beroende på om den skattas av föräldrar eller pedagoger vilket kan bero på att lyssnarmiljön i hemmet skiljer sig åt från den i skolan. Detta tolkar jag som att de båda frågeformulären kompletterar varandra och att man för att få en fullgod insikt i hur barnets lyssnarförmåga utvecklas efter hörapparatsanpassning behöver båda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Trygg, Oskar
supervisor
organization
course
AUDM81 20151
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
PEACH rating scale, frågeformulär, TEACH rating scale, lyssnarförmåga, hörselnedsättning, barn
language
Swedish
id
7369760
date added to LUP
2015-06-17 15:32:24
date last changed
2015-06-18 14:04:29
@misc{7369760,
  abstract     = {Bakgrund: Som ett komplement till så kallade objektiva mätmetoder, som används för att utvärdera hörapparatsanpassning på barn, har olika typer av frågeformulär för skattning av barns lyssnarförmåga i vardaglig lyssnarmiljö utformats. Till grund för denna studie ligger frågeformulären PEACH rating scale, som fylls i av hörselskadade barns föräldrar och TEACH rating scale, som fylls i av barnens pedagoger.
Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om lyssnarförmågan hos barn med hörselnedsättning bedöms olika beroende på om den skattas av föräldrar eller pedagoger. Genom att undersöka detta kan vi få större förståelse för om det räcker med att endast lämna ut ett frågeformulär i samband med hörapparatsanpassningen, eller om båda behövs.
Metod: Frågeformulären delades ut till föräldrar och pedagoger till barn med hörselnedsättning. Rekrytering av testdeltagare skedde via Audiologiska avdelningen vid Skånes universitetssjukhus (SUS). Totalt ingick 14 barn mellan åldrarna 3 – 15 år.
Resultat: Studien visar att det finns en signifikant skillnad i hur föräldrar och pedagoger hade skattat lyssnarförmågan hos barn med hörselnedsättning i formulären. Studien visar också att relationen och enigheten mellan de två formulären är låg, vilket kan tyda på att det finns en nytta med att använda båda formulären som ett komplement vid hörhjälpmedelsanpassning på barn. Vidare visar den att det inte finns några signifikanta skillnader i hur föräldrar och pedagoger skattar barnens grad av hörhjälpmedelsanvändning.
Slutsats: Lyssnarförmågan hos barn med hörselnedsättning bedöms olika, beroende på om den skattas av föräldrar eller pedagoger vilket kan bero på att lyssnarmiljön i hemmet skiljer sig åt från den i skolan. Detta tolkar jag som att de båda frågeformulären kompletterar varandra och att man för att få en fullgod insikt i hur barnets lyssnarförmåga utvecklas efter hörapparatsanpassning behöver båda.},
  author       = {Trygg, Oskar},
  keyword      = {PEACH rating scale,frågeformulär,TEACH rating scale,lyssnarförmåga,hörselnedsättning,barn},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En jämförelse mellan föräldrars och pedagogers skattning av lyssnarförmåga utifrån frågeformulären PEACH rating scale och TEACH rating scale},
  year         = {2015},
}