Advanced

Effekten på artrikedom av kärlväxter vid gödsling av betesmarker

Eckberg, Emma LU (2015) MVEK02 20151
Studies in Environmental Science
Abstract
The major cause of the impoverishment of biological diversity in Sweden is the modernization of farming and forestry. Natural grasslands have high biodiversity and many important ecosystem services are based on biodiversity. The area of grasslands in Sweden has decreased by 70% since the late 1800s. Numerous species of vascular plants are dependent on grasslands that are unfertilized and grazed continuously by grazing animals.

This study compares four grasslands; two of them have been fertilized and the other two have not. These grasslands are located in Häglinge community, which belongs to Hässleholms municipality. Inventoried vascular plants in those grasslands are estimated in a three-point scale to obtain the frequency of vascular... (More)
The major cause of the impoverishment of biological diversity in Sweden is the modernization of farming and forestry. Natural grasslands have high biodiversity and many important ecosystem services are based on biodiversity. The area of grasslands in Sweden has decreased by 70% since the late 1800s. Numerous species of vascular plants are dependent on grasslands that are unfertilized and grazed continuously by grazing animals.

This study compares four grasslands; two of them have been fertilized and the other two have not. These grasslands are located in Häglinge community, which belongs to Hässleholms municipality. Inventoried vascular plants in those grasslands are estimated in a three-point scale to obtain the frequency of vascular plant species occurrence and soil samples were taken from each area to determinate the pH levels. Also, the landowners were interviewed to obtain information about the way they treat those grasslands.

The results from the study show that more species of vascular plants were found on unfertilized grazing areas. More favor nitrogen species of vascular plants, were found on the fertilized grasslands. The unfertilized grasslands have more species of vascular plant with higher frequency compared to the fertilized grasslands. Calculations of ordination shows that the species composition of vascular plants is similar for the fertilized grasslands, and also the species composition of vascular plants on the unfertilized pastures are similar. No relationship between pH-levels, species composition of vascular plants and fertilization could be obtained. The study also shows the possibility to restore the grazing areas that had been fertilized and how to protect the unfertilized grazing areas. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Emma Eckberg


Effekten på artrikedom av kärlväxter vid gödsling av betesmarker

I Sverige är den största orsaken till utarmningen av biologisk mångfald det moderna skogs- och jordbruket som förstör livsmiljöer för många arter. Arealen betesmark i Sverige har minskat med över 70 % sedan slutet av 1800-talet. Bevarade betesmarker hyser en hög biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster. Många kärlväxtarter kan endast etablera sig på ogödslade betesmarker. Ogödslade betesmarker är därmed avgörande för många kärlväxters fortlevnad. Hur ser egentligen skillnaden ut i artrikedom av kärlväxter och markens pH-värde mellan gödslade- och icke gödslade betesmarker? Vilka åtgärder krävs för att restaurera, sköta och bevara betesmarker?

... (More)
Emma Eckberg


Effekten på artrikedom av kärlväxter vid gödsling av betesmarker

I Sverige är den största orsaken till utarmningen av biologisk mångfald det moderna skogs- och jordbruket som förstör livsmiljöer för många arter. Arealen betesmark i Sverige har minskat med över 70 % sedan slutet av 1800-talet. Bevarade betesmarker hyser en hög biologisk mångfald och flera ekosystemtjänster. Många kärlväxtarter kan endast etablera sig på ogödslade betesmarker. Ogödslade betesmarker är därmed avgörande för många kärlväxters fortlevnad. Hur ser egentligen skillnaden ut i artrikedom av kärlväxter och markens pH-värde mellan gödslade- och icke gödslade betesmarker? Vilka åtgärder krävs för att restaurera, sköta och bevara betesmarker?

Studien jämför fyra betesmarker, varav två av dem är gödslingspåverkade och två av dem är icke gödslingspåverkade belägna i Häglinge församling. Häglinge församling som tillhör Hässleholms kommun, karakteriseras av ett småkulligt mosaikartat jordbrukslandskap. Där finns både välhävdade och ogödslade betesmarker samt betesmarker där hävden har upphört och/eller är gödslingspåverkade. Inventerade kärlväxtarter på de valda betesmarkerna skattades i en tre-gradig skala enligt BINV02103, vilket gav ett kvalitativt mått på kärlväxtarternas frekvens och en arts vanlighet och förekomst i ett område. Två provrutor, 0.25 m2, placerades på varje betesmark på platser som karakteriserar betesmarken. Inom provrutorna genomfördes en täckningsgrad enligt BINV01903. Markernas pH-värde mättes för två jordprov från varje betesmark. Markägarna för respektive betesmark intervjuades för att få information om markanvändningen.

Resultatet från studien visar att fler arter av kärlväxter fanns vid de ogödslade betesmarkerna. Mer kvävegynnade arter fanns vid de gödslade betesmarkerna. De ogödslade betesmarkerna har fler kärlväxtarter med högre frekvens i jämförelse med de gödslade betesmarkerna. Beräkningar av ordination visar att artsammansättningen av kärlväxter är likartad för de ogödslade betesmarkerna och likaså är artsammansättningen likartad vid de gödslade betesmarkerna.
Shannons diversitetsindex var högst vid en av de ogödslade betesmarkerna och lägst vid de gödslade betesmarkerna. Inget samband mellan markernas pH-värde, artsammansättningen av kärlväxtarter och gödsling kunde fås fram. Studien diskuterar möjligheten att restaurera markerna som har blivit gödslade och hur markerna som inte har blivit gödslade lämpligast ska fortsätta skötas och bevaras.



Handledare: Eva Waldermarson
Examensarbete 15 hp i MVEK02 2015
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Eckberg, Emma LU
supervisor
organization
course
MVEK02 20151
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Biologisk mångfald, kärlväxter, artrikedom, betesmark, naturbetesmark, gödsling.
language
Swedish
id
7370694
date added to LUP
2015-06-18 15:52:14
date last changed
2015-06-18 15:52:14
@misc{7370694,
  abstract     = {The major cause of the impoverishment of biological diversity in Sweden is the modernization of farming and forestry. Natural grasslands have high biodiversity and many important ecosystem services are based on biodiversity. The area of grasslands in Sweden has decreased by 70% since the late 1800s. Numerous species of vascular plants are dependent on grasslands that are unfertilized and grazed continuously by grazing animals.

This study compares four grasslands; two of them have been fertilized and the other two have not. These grasslands are located in Häglinge community, which belongs to Hässleholms municipality. Inventoried vascular plants in those grasslands are estimated in a three-point scale to obtain the frequency of vascular plant species occurrence and soil samples were taken from each area to determinate the pH levels. Also, the landowners were interviewed to obtain information about the way they treat those grasslands. 

The results from the study show that more species of vascular plants were found on unfertilized grazing areas. More favor nitrogen species of vascular plants, were found on the fertilized grasslands. The unfertilized grasslands have more species of vascular plant with higher frequency compared to the fertilized grasslands. Calculations of ordination shows that the species composition of vascular plants is similar for the fertilized grasslands, and also the species composition of vascular plants on the unfertilized pastures are similar. No relationship between pH-levels, species composition of vascular plants and fertilization could be obtained. The study also shows the possibility to restore the grazing areas that had been fertilized and how to protect the unfertilized grazing areas.},
  author       = {Eckberg, Emma},
  keyword      = {Biologisk mångfald,kärlväxter,artrikedom,betesmark,naturbetesmark,gödsling.},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Effekten på artrikedom av kärlväxter vid gödsling av betesmarker},
  year         = {2015},
}