Advanced

Namnändringar och inofficiella namn inom den urbana namngivningen i Sverige

Rosengren, Kristian LU (2015) VFT920 20151
Real Estate Science
Abstract
The aim of this Master of Science thesis is to study the frequency of geographical renaming and unofficial names among Sweden’s urban place-names and to provide knowledge to those who work with urban place-names. The methods used: literature studies, case studies, interviews and a questionnaire directed at place name officials from a selection of Sweden’s municipalities. Conclusion:
The official urban place-naming in Sweden is in most cases handled by the municipalitites and takes place in accordance with established practices rather than any actual legislation. Since 2000, the geographical place-names are included in the national Heritage Conservation Act which, among other things, stipulates that established geographical names must not... (More)
The aim of this Master of Science thesis is to study the frequency of geographical renaming and unofficial names among Sweden’s urban place-names and to provide knowledge to those who work with urban place-names. The methods used: literature studies, case studies, interviews and a questionnaire directed at place name officials from a selection of Sweden’s municipalities. Conclusion:
The official urban place-naming in Sweden is in most cases handled by the municipalitites and takes place in accordance with established practices rather than any actual legislation. Since 2000, the geographical place-names are included in the national Heritage Conservation Act which, among other things, stipulates that established geographical names must not be altered without good cause. The questionnaire directed at a selection of place-name officials shows that the knowledge of the Act of 2000 is widespread and constitutes a foundation for the work. Suggestions for re-naming are relatively rare and in most cases denied, unless the current name has some serious flaw with regards to how easy it is to spell, perceive and remember, or if it can be found to be offensive. The case studies show different types of actual re-naming cases, both denied and approved. Unofficial names have also been investigated in the questionnaire. Almost all of the investigated municipalities have come in contact with such names, but they have not found them to be a real problem since they eventually ”fade out” in most cases. The case studies illustrate the unclear origins of unofficial names as well as their undefined use, but also their popularity and market value for commercial organisations. Two national and international place-name officials have been interviewed and they both describe an increasing ”commercialisation” of urban place-names, and the potential risks of ”parallel” names and an ”undermining” of the official naming. In order to secure well-functioning official place-naming henceforth the following key points have been identified in the thesis:
- Education for municipal place-name officials.
- Cooperation between municipalities and other ”naming authorities”.
- Information within municipalities, to other municipal organisations.
- An early start with naming in urban planning reduces the need for unofficial names.
- Commemorative place-naming should be practiced with great caution due to the various difficulties associated with those names. (Less)
Abstract (Swedish)
Syftet med examensarbetet är att kartlägga och studera förekomsten av föreslagna namnändringar och inofficiella namn inom detaljplanelagt område i kommunerna, hur dessa hanteras samt med stöd av de vunna kunskaperna och erfarenheterna försöka dra slutsatser som kan leda till en förbättrad urban namnhantering i framtiden. Metoderna som används i examensarbetet är: litteraturstudier (böcker, artiklar, uppsatser, förordningar, betänkanden, rapporter, m.m.), en enkätundersökning i form av intervjuer med kommunala tjänstemän som hanterar namnfrågor, fallstudier av elva namnärenden avseende ändringar och inofficiella namn, intervjuer med Namnberedningens i Stockholms ordförande Staffan Nyström och chefen för ortnamnssektionen vid Lantmäteriet,... (More)
Syftet med examensarbetet är att kartlägga och studera förekomsten av föreslagna namnändringar och inofficiella namn inom detaljplanelagt område i kommunerna, hur dessa hanteras samt med stöd av de vunna kunskaperna och erfarenheterna försöka dra slutsatser som kan leda till en förbättrad urban namnhantering i framtiden. Metoderna som används i examensarbetet är: litteraturstudier (böcker, artiklar, uppsatser, förordningar, betänkanden, rapporter, m.m.), en enkätundersökning i form av intervjuer med kommunala tjänstemän som hanterar namnfrågor, fallstudier av elva namnärenden avseende ändringar och inofficiella namn, intervjuer med Namnberedningens i Stockholms ordförande Staffan Nyström och chefen för ortnamnssektionen vid Lantmäteriet, Annette Torensjö, språkteknolog Jussi Karlgren vid KTH, Maria Campos Björkquist, marknadsstrateg hos Skanska samt Hansi Karppinen, före detta projektledare hos Skanska.
Slutsatser:
Den officiella namngivningen i Sverige sköts inom detaljplanelagt område oftast av kommunerna. Denna verksamhet regleras av ett slags praxis och i många kommuner även särskilt antagna stadgar snarare än någon egentlig lagstiftning. Sedan 2000 finns dock en paragraf om ortnamn i den så kallade ”Kulturmiljölagen” (Lagen (1988:950) om kulturminnen) som anger att ”god ortnamnssed” ska iakttas vid statlig och kommunal verksamhet och att hävdvunna namn inte får ändras utan starka skäl. Den i arbetet genomförda enkätundersökningen bland kommunala tjänstemän som hanterar namnfrågor visar att kännedomen om Kulturmiljölagens lydelse avseende ortnamn är mycket god och att den även används i det dagliga arbetet. Förslag till ändringar av befintliga, hävdvunna namn är förhållandevis sällsynta i kommunerna och de avstyrks oftast, om det inte finns någon större brist i namnet – till exempel något som gör namnet svårt att uttala, uppfatta eller minnas, eller att namnet kan upplevas som stötande eller kränkande. Bland de genomförda fallstudierna hittas exempel både på ärenden där föreslagna ändringar har tillstyrkts och där de avstyrkts. Bland de skäl som anges till stöd för ändringar återfinns i några fall brister av det mer praktiska slaget i form av problem med felnavigering och postutdelning med anledning av namnet, och i några fall förefaller skälen stå att finna i en önskan om ett mer välklingande eller mer nobiliserat namn än det befintliga. I arbetet har även förekomsten av så kallade områdesnamn eller inofficiella ortnamn i kommunerna studerats. Enkätundersökningen visar att sådana förekommer i nästan samtliga av de undersökta kommunerna, men att de tillfrågade tjänstemännen inte uppfattar att de medför några direkta praktiska problem, utan att de klingar av efterhand och därmed inte kolliderar med de officiellt fastställda namnen. Tre av de elva fallstudierna berör områdesnamn och dessa exempel illustrerar såväl deras oklara ursprung som odefinierade tillämpning, samt i åtminstone några fall deras popularitet och stora ekonomiska värde bland kommersiella aktörer.
För att komplettera studien av namnändringar och inofficiella namn har två personer aktiva både inom den nationella och den internationella ortnamnsvården intervjuats; Staffan Nyström menar att namngivningen både i Sverige och i hela västvärlden har genomgått och genomgår en kommersialisering vilket gjort att de alltmer ses som varumärken; Annette Torensjö ser en risk att den officiella namngivningen riskerar att undermineras av en utbredd parallell namngivning. Följande har identifierats under arbetet som viktiga faktorer för att kunna uppnå en ändamålsenlig urban namngivning i kommunerna:
- Utbildning av tjänstemän och politiker som hanterar namnfrågor i kommunerna.
- Samverkan mellan olika kommuner och mellan kommuner och andra namngivare, till exempel Trafikverket och huvudmän för lokaltrafiken, med mera.
- Information om namngivning inom den egna kommunen, speciellt riktad till de förvaltningar som arbetar med exploatering, planering och kommunikation.
- Att vara med tidigt i detaljplaneprocessen med den officiella namngivningen i syfte att minimera behovet av inofficiella namn i onödan.
- Memorialnamngivning eller namngivning efter personer bör nyttjas med stor försiktighet och eftertanke, eftersom denna kan orsaka särskilda problem. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rosengren, Kristian LU
supervisor
organization
alternative title
Geographical renaming and unofficial names within urban place naming in Sweden
course
VFT920 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Ortnamn, namngivning, namnsättning, namnändring, områdesnamn, fastighetsbildning, Kulturmiljölagen
other publication id
ISRN/LUTVDG/TVLM/15/5344 SE
language
Swedish
id
7371008
date added to LUP
2015-06-18 13:37:56
date last changed
2015-06-18 13:37:56
@misc{7371008,
  abstract     = {The aim of this Master of Science thesis is to study the frequency of geographical renaming and unofficial names among Sweden’s urban place-names and to provide knowledge to those who work with urban place-names. The methods used: literature studies, case studies, interviews and a questionnaire directed at place name officials from a selection of Sweden’s municipalities. Conclusion:
The official urban place-naming in Sweden is in most cases handled by the municipalitites and takes place in accordance with established practices rather than any actual legislation. Since 2000, the geographical place-names are included in the national Heritage Conservation Act which, among other things, stipulates that established geographical names must not be altered without good cause. The questionnaire directed at a selection of place-name officials shows that the knowledge of the Act of 2000 is widespread and constitutes a foundation for the work. Suggestions for re-naming are relatively rare and in most cases denied, unless the current name has some serious flaw with regards to how easy it is to spell, perceive and remember, or if it can be found to be offensive. The case studies show different types of actual re-naming cases, both denied and approved. Unofficial names have also been investigated in the questionnaire. Almost all of the investigated municipalities have come in contact with such names, but they have not found them to be a real problem since they eventually ”fade out” in most cases. The case studies illustrate the unclear origins of unofficial names as well as their undefined use, but also their popularity and market value for commercial organisations. Two national and international place-name officials have been interviewed and they both describe an increasing ”commercialisation” of urban place-names, and the potential risks of ”parallel” names and an ”undermining” of the official naming. In order to secure well-functioning official place-naming henceforth the following key points have been identified in the thesis:
- Education for municipal place-name officials.
- Cooperation between municipalities and other ”naming authorities”.
- Information within municipalities, to other municipal organisations.
- An early start with naming in urban planning reduces the need for unofficial names.
- Commemorative place-naming should be practiced with great caution due to the various difficulties associated with those names.},
  author       = {Rosengren, Kristian},
  keyword      = {Ortnamn,namngivning,namnsättning,namnändring,områdesnamn,fastighetsbildning,Kulturmiljölagen},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Namnändringar och inofficiella namn inom den urbana namngivningen i Sverige},
  year         = {2015},
}