Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Statsstödsreglerna och innovationssystemet - en problematiserande redogörelse och konsekvensanalys

Nilsson, Anders LU (2015) JUR091 20142
Department of Law
Abstract (Swedish)
Business Incubation has grown to become an important policy tool for stimulating entrepreneurship, innovation, and regional development. Within the innovation system incubators across the country are funded with public resources. The incubators´ tasks are to offer various forms of support, expertise and networking to help accelerate the development of Sweden's future growth companies.
The efforts made result in Swedish public authorities subsidizing the development of new businesses, who are to compete on the European single market.
A less noticed part of EU competition law is state aid law, which regulates cases where the state intervenes as a public authority, and not on market terms.
The principal rule since 1957 is that state aid,... (More)
Business Incubation has grown to become an important policy tool for stimulating entrepreneurship, innovation, and regional development. Within the innovation system incubators across the country are funded with public resources. The incubators´ tasks are to offer various forms of support, expertise and networking to help accelerate the development of Sweden's future growth companies.
The efforts made result in Swedish public authorities subsidizing the development of new businesses, who are to compete on the European single market.
A less noticed part of EU competition law is state aid law, which regulates cases where the state intervenes as a public authority, and not on market terms.
The principal rule since 1957 is that state aid, now Article 107 TFEU, which can distort competition and affect trade between Member States, is prohibited. However, there are a number of exceptions where it is considered more appropriate than otherwise for the state to intervene. Supporting the development of new ideas and new businesses is one such area. Many of the exemptions are now found in the General Block Exemption Regulation, the GBER.
In addition to the exceptions from the prohibition on state aid, the Commission has also issued a special de minimis Regulation applicable to state aid situations. It is not only EU law that regulates the possibilities for public authorities to give aid to individual companies. Swedish municipal law prohibits municipalities from giving support to individual businesses.
In 2013 and 2014 new de minimis and block exemption regulations entered into force, after a major revision of EU state aid rules, the State Aid Modernisation. The review changed large parts of the secondary legislation on state aid and has created new conditions and limitations for use of public funds in financing incubators and incubator companies.
This essay describes the Swedish incubator system's history and current structure as a basis for an analysis of state aid rules and national rules applicable to the area. By describing and investigating what constitutes state aid and analyzing these criteria, the thesis demonstrates that the majority of the public support given de facto constitutes unlawful state aid.
An analysis of exceptions shows that under certain conditions it is possible to exempt support measures for enterprise development from the EU's state aid ban, particularly if transparency is considered in the design of the support measures. The concluding remarks also points out that the Swedish municipal law is in poor harmony with EU state aid prohibitions. (Less)
Abstract (Swedish)
Företagsinkubation har vuxit fram till att bli ett viktigt politiskt verktyg för att stimulera entreprenörskap, innovation, företagande och regional utveckling. Inom innovationssystemet finansieras inkubatorer över hela landet med offentliga medel. Inkubatorernas uppgift är att erbjuda olika former av stöd, kompetens och nätverk för att accelerera utveckling av Sveriges framtida tillväxtbolag.
De satsningar som görs innebär att svenska offentliga myndigheter subventionerar utvecklingen av nya företag som bland annat skall konkurrera på EU:s inre marknad.
En mindre uppmärksammad del av EU:s konkurrensrätt är statsstödsrätten som behandlar när staten intervenerar som myndighet och på icke marknadsmässiga villkor.
Huvudregeln sedan 1957... (More)
Företagsinkubation har vuxit fram till att bli ett viktigt politiskt verktyg för att stimulera entreprenörskap, innovation, företagande och regional utveckling. Inom innovationssystemet finansieras inkubatorer över hela landet med offentliga medel. Inkubatorernas uppgift är att erbjuda olika former av stöd, kompetens och nätverk för att accelerera utveckling av Sveriges framtida tillväxtbolag.
De satsningar som görs innebär att svenska offentliga myndigheter subventionerar utvecklingen av nya företag som bland annat skall konkurrera på EU:s inre marknad.
En mindre uppmärksammad del av EU:s konkurrensrätt är statsstödsrätten som behandlar när staten intervenerar som myndighet och på icke marknadsmässiga villkor.
Huvudregeln sedan 1957 är att statsstöd, numera genom art. 107, FEUF, som kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna är förbjuden. Det finns dock ett antal undantag där det anses mer lämpligt än annars för staten att intervenera. Stöd till utvecklingen av nya idéer och nya företag är ett sådant område. Flera av undantagen finns numera i den allmänna gruppundantagsförordningen, GBER.
Utöver undantag från förbudet mot statsstöd har även Kommissionen utfärdat en särskild de minimis-förordning som är tillämplig i statsstödssituationer. Det är inte bara EU-rätten som behandlar möjligheten för offentliga myndigheter att ge stöd till enskilda företag. Kommunallagen förbjuder exempelvis kommuner från att ge stöd till enskilda företag.
2013 och 2014 trädde en ny de minimis respektive en ny gruppundantags-förordning i kraft, till följd av en större översyn av statsstödsreglerna, State Aid Modernisation. I och med översynen har stora delar av sekundärrätten kring statsstöd förändrats och skapat nya förutsättningar och begränsningar för att använda offentliga medel till inkubatorer och inkubatorbolag.
Uppsatsen beskriver det svenska inkubatorsystemets historia och nuvarande struktur som ett underlag för en analys av statsstödsreglernas och nationella reglers tillämpning på området. Genom att beskriva och utreda vad som konstituerar statsstöd och analysera dessa kriterier visar uppsatsen att majoriteten av det offentliga stöd som ges de facto utgör olagligt statsstöd.
En analys av undantagen visar att det under vissa förutsättningar är möjligt att undanta stödåtgärder för företagsutveckling från EU:s statstödsförbud, särskilt genom att ta hänsyn transparens i utformningen av åtgärderna. De sammanfattande slutsatserna pekar även på att de kommunrättsliga reglerna står i dålig samklang med EU-rättens förbud. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Nilsson, Anders LU
supervisor
organization
course
JUR091 20142
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Statsstöd, Innovation, inkubator, gruppundantag, Sverige, inkubation
language
Swedish
id
7372130
date added to LUP
2015-06-25 17:45:36
date last changed
2015-06-25 17:45:36
@misc{7372130,
  abstract     = {{Företagsinkubation har vuxit fram till att bli ett viktigt politiskt verktyg för att stimulera entreprenörskap, innovation, företagande och regional utveckling. Inom innovationssystemet finansieras inkubatorer över hela landet med offentliga medel. Inkubatorernas uppgift är att erbjuda olika former av stöd, kompetens och nätverk för att accelerera utveckling av Sveriges framtida tillväxtbolag. 
De satsningar som görs innebär att svenska offentliga myndigheter subventionerar utvecklingen av nya företag som bland annat skall konkurrera på EU:s inre marknad. 
En mindre uppmärksammad del av EU:s konkurrensrätt är statsstödsrätten som behandlar när staten intervenerar som myndighet och på icke marknadsmässiga villkor. 
Huvudregeln sedan 1957 är att statsstöd, numera genom art. 107, FEUF, som kan snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna är förbjuden. Det finns dock ett antal undantag där det anses mer lämpligt än annars för staten att intervenera. Stöd till utvecklingen av nya idéer och nya företag är ett sådant område. Flera av undantagen finns numera i den allmänna gruppundantagsförordningen, GBER. 
Utöver undantag från förbudet mot statsstöd har även Kommissionen utfärdat en särskild de minimis-förordning som är tillämplig i statsstödssituationer. Det är inte bara EU-rätten som behandlar möjligheten för offentliga myndigheter att ge stöd till enskilda företag. Kommunallagen förbjuder exempelvis kommuner från att ge stöd till enskilda företag.
2013 och 2014 trädde en ny de minimis respektive en ny gruppundantags-förordning i kraft, till följd av en större översyn av statsstödsreglerna, State Aid Modernisation. I och med översynen har stora delar av sekundärrätten kring statsstöd förändrats och skapat nya förutsättningar och begränsningar för att använda offentliga medel till inkubatorer och inkubatorbolag.
Uppsatsen beskriver det svenska inkubatorsystemets historia och nuvarande struktur som ett underlag för en analys av statsstödsreglernas och nationella reglers tillämpning på området. Genom att beskriva och utreda vad som konstituerar statsstöd och analysera dessa kriterier visar uppsatsen att majoriteten av det offentliga stöd som ges de facto utgör olagligt statsstöd.
En analys av undantagen visar att det under vissa förutsättningar är möjligt att undanta stödåtgärder för företagsutveckling från EU:s statstödsförbud, särskilt genom att ta hänsyn transparens i utformningen av åtgärderna. De sammanfattande slutsatserna pekar även på att de kommunrättsliga reglerna står i dålig samklang med EU-rättens förbud.}},
  author       = {{Nilsson, Anders}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Statsstödsreglerna och innovationssystemet - en problematiserande redogörelse och konsekvensanalys}},
  year         = {{2015}},
}