Advanced

EU:s biståndsfragmentering - viljan att vara överallt men för vem?

Lakso Vazquez, Natalia LU (2015) NEKM01 20151
Department of Economics
Abstract (Swedish)
Europeiska Unionen är världens största biståndsgivare och har gått i täten för den nya effektivare biståndspolitiken som fastslagits i Parisagendan där givarna åtagit sig att minska fragmentering, ett nytt fenomen som uppstått i takt med ett förändrat biståndslandskap. Fragmentering innebär att ”för många givare ger för lite bistånd till för många länder”, vilket skapar ett ineffektivt bistånd med höga transaktionskostnader. Uppsatsen undersöker om Europeiska kommissionen har lyckats minska spridningen av EU:s gemensamma bistånd. Detta görs med hjälp av OECD:s biståndskommitté DAC:s databas för Country Programmable Aid och nya fragmenteringsmått. Resultatet visar att kommissionen inte minskat antalet samarbetsländer och att biståndet... (More)
Europeiska Unionen är världens största biståndsgivare och har gått i täten för den nya effektivare biståndspolitiken som fastslagits i Parisagendan där givarna åtagit sig att minska fragmentering, ett nytt fenomen som uppstått i takt med ett förändrat biståndslandskap. Fragmentering innebär att ”för många givare ger för lite bistånd till för många länder”, vilket skapar ett ineffektivt bistånd med höga transaktionskostnader. Uppsatsen undersöker om Europeiska kommissionen har lyckats minska spridningen av EU:s gemensamma bistånd. Detta görs med hjälp av OECD:s biståndskommitté DAC:s databas för Country Programmable Aid och nya fragmenteringsmått. Resultatet visar att kommissionen inte minskat antalet samarbetsländer och att biståndet fortsätter vara relativt utspritt, samtidigt som den högsta biståndskoncentrationen återfinns i Europa där den minst behövs. Det tydliggör att det i första hand inte är ländernas behov som avgör hur kommissionen fördelar sitt bistånd, utan snarare närhet och historiska band, vilket reflekterar både kommissionens komparativa fördelar vid arbetsfördelning och egennyttan av att ge bistånd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lakso Vazquez, Natalia LU
supervisor
organization
course
NEKM01 20151
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
EU, kommissionen, bistånd, CPA, Parisdeklarationen, fragmentering, specialisering, koncentration
language
Swedish
id
7373915
date added to LUP
2015-06-30 11:16:08
date last changed
2015-06-30 11:16:08
@misc{7373915,
  abstract     = {Europeiska Unionen är världens största biståndsgivare och har gått i täten för den nya effektivare biståndspolitiken som fastslagits i Parisagendan där givarna åtagit sig att minska fragmentering, ett nytt fenomen som uppstått i takt med ett förändrat biståndslandskap. Fragmentering innebär att ”för många givare ger för lite bistånd till för många länder”, vilket skapar ett ineffektivt bistånd med höga transaktionskostnader. Uppsatsen undersöker om Europeiska kommissionen har lyckats minska spridningen av EU:s gemensamma bistånd. Detta görs med hjälp av OECD:s biståndskommitté DAC:s databas för Country Programmable Aid och nya fragmenteringsmått. Resultatet visar att kommissionen inte minskat antalet samarbetsländer och att biståndet fortsätter vara relativt utspritt, samtidigt som den högsta biståndskoncentrationen återfinns i Europa där den minst behövs. Det tydliggör att det i första hand inte är ländernas behov som avgör hur kommissionen fördelar sitt bistånd, utan snarare närhet och historiska band, vilket reflekterar både kommissionens komparativa fördelar vid arbetsfördelning och egennyttan av att ge bistånd.},
  author       = {Lakso Vazquez, Natalia},
  keyword      = {EU,kommissionen,bistånd,CPA,Parisdeklarationen,fragmentering,specialisering,koncentration},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {EU:s biståndsfragmentering - viljan att vara överallt men för vem?},
  year         = {2015},
}