Laglotten i modern tid

Abstract (Swedish)

Laglotten regleras i ärvdabalken (1958:637) 7 kap. 1 § och fungerar som ett arvsrättsligt skydd till förmån för bröstarvingar. Skyddet aktualiseras i de fall då en avliden valt att testamentera bort all kvarlåtenskap. Bröstarvingar har i dessa fall en lagstadgad rätt till hälften av den dödes arvslott.

Laglottsregleringen infördes år 1857, men har som institut funnits betydligt längre inom svensk arvsrätt. I samband med att kyrkan under 1200-talet införde användandet av testamente uppstod också en egendomsform som inte kunde testamenteras bort. Testamentet har sitt ursprung i den romerska rätten, där den legala arvsordningen fick stå tillbaka till förmån för arvlåtarens rätt att förfoga över sin egendom.

I svensk rätt har arv sedan laglotten infördes, varit den primära successionsformen och således har testamentet ansetts som ett undantag. Att arvsrätten är uppbyggd på släktskapet beror på att familjen sedan långt tillbaka ansetts vara samhällets minsta ekonomiska enhet. Släktskapet grundar således en ekonomisk och social samhörighet mellan en arvlåtare och dennes arvingar. I och med att samhället blivit mer individualiserat har laglottens existens ifrågasatts då lagstiftningen inte följt samma utveckling utan i princip varit oförändrad.

Syftet med examensarbetet är att utreda hur betydelsen av laglotten har förändrats och vilken funktion den har i dagens samhälle. De normativa grundmönstren individuell äganderätt och blodsbandsgemenskap undersöks för att belysa den konflikt det arvsrättsliga skyddet skapar mellan arvlåtarens rätt att fritt förfoga över sin egendom och bröstarvingens rätt till laglott genom sitt släktskap.

Varför det är skillnad i att disponera över egendom i livet och disponera över den för dödsfalls skull beror sannolikt på den starka ställning familjen fortfarande har i vårt samhälle. Så även om lagstiftningen anses föråldrad verkar den fortfarande harmonisera med samhällets syn på familjebanden precis som den gjort under historiens gång.

Idag finns det många olika familjekonstellationer, men detta hindrar inte att lagstiftningen kan förhålla sig till själva relationen mellan ett barn och dennes förälder, oavsett hur barnet faktiskt kommit till. Att modernisera utformningen av regleringen skulle vara ett rimligt alternativ och möjligen också minska kritiken mot den. Laglotten kan för den skull inte sägas ha spelat ut sin roll.

Abstract

The statutory share of inheritance is regulated by the inheritance code (1958:637) 7 chap. 1 § and work as a protection for the forced heir to secure its right for inheritance. The protection is activated in those cases where a deceased person has chosen to not give any of the properties left to a forced heir. In these cases, the statutory share of inheritance gives the forced heir the right to a reserved portion that is half of the legal share in an inheritance.

The statutory share of inheritance was implemented in the year of 1857 but has existed significantly longer within Swedish inheritance law. When the Church in the 13th century implemented the use of wills, a reserved portion that couldn't be specified in the will was created, as an early form of statutory share of inheritance. Wills originates from the Roman laws, where the legal inheritance order was secondary to the right for the owner to dispose its properties.

In the Swedish system of law, succession has been the primary form of right to inheritance and wills have been considered exceptions. Having an inheritance law based on family structure comes from the fact that family for a long time has been considered the smallest financial unit within society. The family forms a financial and social connection between a devisor and the heirs. As the society has gotten more individualized, the existence of the statutory share of inheritance has been questioned, as the law hasn't developed in the same way as the society.

The object of this essay is to examine how the purpose of the statutory share of inheritance has changed and what role it has in the society today. The normative patterns, individual ownership and connection by blood, are investigated to highlight the conflict that the statutory share of inheritance creates between the freedom to dispose of one’s succession and the deceased’s descendants right to a reserved portion.

The reason why there is a difference in disposing ones properties in life and disposing them thereafter most likely has to do with the strong position the family structure still has in our society. Even if the law can be perceived as obsolete, it still seems to harmonise with the approach the society has towards family, as it has throughout history.

• author: Mählqvist, Thomas
• supervisor: Eva Ryrstedt
• organization: Department of Law
• alternative title: The statutory share of inheritance
• course: JURM01 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Familjerätt, Laglott, Arv, Normativa grundmönster
• language: Swedish
• id: 7448507
• date added to LUP: 2015-06-25 18:59:12
• date last changed: 2015-06-25 18:59:12