Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Rättssäkerhet vid våra domstolar - Nämndemän eller inte? En jämförelse mellan två rättssystem

Kane, Charlotte (2015) JURM01 20151
Department of Law
Abstract (Swedish)
”Juryn måste avstå från vittnets sista uttalande.” Ett sådant tillrättavisande har de flesta människor hört, oavsett om det rör sig om personer som arbetar i domstol, akademiker eller gemenman ute på landsbygden. Både det svenska- och det amerikanska juridiska rättssystemet verkar under uppfattningen att nämndemän och jurymedlemmar är villiga att följa domaren (rådmannens) instruktioner samt är tillräckligt kompetenta att bortse från irrelevant information och otillåten bevisning. Frågan är om detta är ett korrekt antagande.

Rätten till en rättvis rättegång utgör en av våra mest grundläggande mänskliga rättigheter. En rättvis rättegång innebär alla medborgares likhet inför lagen, rättens objektivitet och opartiskhet,... (More)
”Juryn måste avstå från vittnets sista uttalande.” Ett sådant tillrättavisande har de flesta människor hört, oavsett om det rör sig om personer som arbetar i domstol, akademiker eller gemenman ute på landsbygden. Både det svenska- och det amerikanska juridiska rättssystemet verkar under uppfattningen att nämndemän och jurymedlemmar är villiga att följa domaren (rådmannens) instruktioner samt är tillräckligt kompetenta att bortse från irrelevant information och otillåten bevisning. Frågan är om detta är ett korrekt antagande.

Rätten till en rättvis rättegång utgör en av våra mest grundläggande mänskliga rättigheter. En rättvis rättegång innebär alla medborgares likhet inför lagen, rättens objektivitet och opartiskhet, oskyldighetspresumtionen, hänsyn till legalitetsprincipen och juridisk autonomi. Ytterligare en viktig princip för rättssäkerheten är offentlighetsprincipen som stadgar att rättegångar skall vara offentliga och ske inom skälig tid. Syftet bakom kravet på offentliga rättegångar är för att ge insyn och garantera att det processrättsliga förfarandet går rätt till. Lagstiftaren vill hålla domare, nämndemän och rätten uppmärksamma och ansvariga för sina handlingar jämte mot brottsoffer och åtalad och tanken är att offentliga rättegångar skall tillgodose detta krav.

De svenska nämndemännen har en väsentlig roll i våra svenska domstolar och rättssystemet har praktiserats sedan 1200-talet. Nämndemän, även kallade lekmän, sitter på dömande positioner i domstolarna, precis som ordinarie domare och rådmän, trots att förstnämnda saknar någon som helst juridisk skolning. Tanken är att de skall företräda gemenman och få insyn i domstolsprocessen. Dessa nämndemän är tillsatta via politiska mandat jämfört med den rättsliga proceduren i USA där jurymedlemmar slumpvis väljs ut från anonyma och allmänna röstlängder med roterande tjänstgöring där det är obligatoriskt att medverka vid en rättegång om man blivit kallad.

I dagsläget pågår en het diskussion om nämndemännens roll i rättssalen. Tillika en diskussion i USA om jurysystemets plats som rättsskipningsinstitution, då flertalet rättsfall och uttalanden från nämndemän har fått politiker och medborgare att reagera, vilket lett till att en ny svensk utredning lades fram år 2013 (SOU 2013:49). Diskussionen rör rättssäkerheten för både brottsoffer och åtalade och vissa argumenterar att nämndemannasystemet är en otillräcklig rekryteringsbas och att man måste avskaffa politiska mandat då detta äventyrar domstolens självständighet. Dessutom har forskning föreslagit att både nämndemän och jurymedlemmar är benägna att luta sig mot sin egna subjektiva tolkning av lagen istället för gällande lag. Det har visat sig i vissa fall att irrelevant information och otillåten bevisning som presenterats inför lekmän och jurymedlemmar under domstolsförhandlingar, och som skall bortses, kan få en motsatt effekt och påverka utfallet av domen.

Två parallella studier har genomförts för att på ett djupgående sätt undersöka det svenska nämndemannasystemet och rätten till en säker rättegång. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka rättsliga- och psykologiska faktorer hos nämndemän som kan komma att påverka ett domslut och hur detta påverkar rätten till en rättvis rättegång. Vidare behandlar uppsatsen frågan om oskolade nämndemän bidrar till rättsosäkerhet för rättsskipningen och vikten av nämndemän och jury vid en rättegång. Uppsatsen berör även frågan om nämndemannasystemet bör avskaffas och alternativa rättsåtgärder.

Avslutningsvis görs en komparativ analys av nämndemannasystemet och det amerikanska jurysystemet. I analysen knyts samtliga aspekter samman till en prognos av nämndemannasystemets rättsliga- och praktiska relevans och framtid ur ett rättssäkerhetsperspektiv. (Less)
Popular Abstract
“The jury is to disregard the witness’s last statement.” Such an admonition is likely familiar to most people whether they are legal professionals, academics or lay judges who only occasionally watch courtroom dramas. Both the Swedish and US legal system operates under the assumption that lay judges and jurors are willing to follow instructions given by the judge and are able to ignore inadmissible information. Yet, this may not be a reasonable assumption.

Anyone accused of a criminal offense has the right to a public and fair trial. Fair trial applies to a right for all citizens to stand equal in front of the law, the objectivity and impartiality of the judge, presumption of innocence and judicial autonomy. Public trials allow the... (More)
“The jury is to disregard the witness’s last statement.” Such an admonition is likely familiar to most people whether they are legal professionals, academics or lay judges who only occasionally watch courtroom dramas. Both the Swedish and US legal system operates under the assumption that lay judges and jurors are willing to follow instructions given by the judge and are able to ignore inadmissible information. Yet, this may not be a reasonable assumption.

Anyone accused of a criminal offense has the right to a public and fair trial. Fair trial applies to a right for all citizens to stand equal in front of the law, the objectivity and impartiality of the judge, presumption of innocence and judicial autonomy. Public trials allow the general public to see that the justice system is functioning properly and treating defendants fairly. The presence of interested spectators is thought to keep the judge, lay judges, and jury and courtroom staff mindful of their responsibilities and to keep them accountable for their actions.

According to Swedish law, the lay judge system has an essential role during criminal trial procedures. The system is unique and has existed since the 13th century. The lay judge function as a “co-judge” and is covered by same rules and obligations as the legally educated judge, even though they lack judicial knowledge and training for evaluation of relevant evidence. During a criminal procedure, three lay judges together with the chairman (main judge) decide upon the verdict. The idea is to let lay judges contribute with their common sense and to speak for the people. These judges are politically appointed compared to jurors in America where anyone from the general population can be called into jury duty and where it is mandatory to participate.

Several cases and verdicts have sparked a flaming discussion with regards to the safety of victims and suspects during criminal procedures. This lead to an investigation 2013 and proposal of a change of current law (SOU 2013:49). Some argue that the recruitment of lay judges is not satisfactory. Their political background and opinions endanger the judicial independence. Furthermore, research suggests that lay judges as well as jurors are prone to rely on their own sense of justice rather than the law. In some cases, deeming information inadmissible may not only fail to prevent lay judges and jurors from ignoring it, but also create an opposite effect in which information actually becomes more influential on their verdicts.

Two correlative studies have been conducted to examine the Swedish lay judge system and the US jury system. The purpose has been to explore what legal and psychological factors that contribute to the influence of juror verdicts. Furthermore, the thesis investigates the legal rights of individuals in a criminal procedure, where the core investigation evolves around the Swedish lay judge system and if the procedure ensures a safe trial for the suspect and plaintiff. It attempts to clarify the legal and psychological role of the judge, lay judges and jurors and the legislative assembly. It also attempts to acknowledge how subjective interpretation can affect jury verdicts. To conclude, the thesis analyzes if the presence of lay judges leads to disparity and uncertainty during criminal procedures, the importance of lay judges and if the system should be abolished and replaced with a system more similar to the American jury system. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Kane, Charlotte
supervisor
organization
alternative title
The Legal Right to a Safe Trial - Lay Jurors or not?
course
JURM01 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
language
Swedish
id
7517507
date added to LUP
2015-07-08 16:04:19
date last changed
2015-07-08 16:04:19
@misc{7517507,
  abstract     = {{”Juryn måste avstå från vittnets sista uttalande.” Ett sådant tillrättavisande har de flesta människor hört, oavsett om det rör sig om personer som arbetar i domstol, akademiker eller gemenman ute på landsbygden. Både det svenska- och det amerikanska juridiska rättssystemet verkar under uppfattningen att nämndemän och jurymedlemmar är villiga att följa domaren (rådmannens) instruktioner samt är tillräckligt kompetenta att bortse från irrelevant information och otillåten bevisning. Frågan är om detta är ett korrekt antagande. 

Rätten till en rättvis rättegång utgör en av våra mest grundläggande mänskliga rättigheter. En rättvis rättegång innebär alla medborgares likhet inför lagen, rättens objektivitet och opartiskhet, oskyldighetspresumtionen, hänsyn till legalitetsprincipen och juridisk autonomi. Ytterligare en viktig princip för rättssäkerheten är offentlighetsprincipen som stadgar att rättegångar skall vara offentliga och ske inom skälig tid. Syftet bakom kravet på offentliga rättegångar är för att ge insyn och garantera att det processrättsliga förfarandet går rätt till. Lagstiftaren vill hålla domare, nämndemän och rätten uppmärksamma och ansvariga för sina handlingar jämte mot brottsoffer och åtalad och tanken är att offentliga rättegångar skall tillgodose detta krav. 

De svenska nämndemännen har en väsentlig roll i våra svenska domstolar och rättssystemet har praktiserats sedan 1200-talet. Nämndemän, även kallade lekmän, sitter på dömande positioner i domstolarna, precis som ordinarie domare och rådmän, trots att förstnämnda saknar någon som helst juridisk skolning. Tanken är att de skall företräda gemenman och få insyn i domstolsprocessen. Dessa nämndemän är tillsatta via politiska mandat jämfört med den rättsliga proceduren i USA där jurymedlemmar slumpvis väljs ut från anonyma och allmänna röstlängder med roterande tjänstgöring där det är obligatoriskt att medverka vid en rättegång om man blivit kallad. 

I dagsläget pågår en het diskussion om nämndemännens roll i rättssalen. Tillika en diskussion i USA om jurysystemets plats som rättsskipningsinstitution, då flertalet rättsfall och uttalanden från nämndemän har fått politiker och medborgare att reagera, vilket lett till att en ny svensk utredning lades fram år 2013 (SOU 2013:49). Diskussionen rör rättssäkerheten för både brottsoffer och åtalade och vissa argumenterar att nämndemannasystemet är en otillräcklig rekryteringsbas och att man måste avskaffa politiska mandat då detta äventyrar domstolens självständighet. Dessutom har forskning föreslagit att både nämndemän och jurymedlemmar är benägna att luta sig mot sin egna subjektiva tolkning av lagen istället för gällande lag. Det har visat sig i vissa fall att irrelevant information och otillåten bevisning som presenterats inför lekmän och jurymedlemmar under domstolsförhandlingar, och som skall bortses, kan få en motsatt effekt och påverka utfallet av domen. 

Två parallella studier har genomförts för att på ett djupgående sätt undersöka det svenska nämndemannasystemet och rätten till en säker rättegång. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka rättsliga- och psykologiska faktorer hos nämndemän som kan komma att påverka ett domslut och hur detta påverkar rätten till en rättvis rättegång. Vidare behandlar uppsatsen frågan om oskolade nämndemän bidrar till rättsosäkerhet för rättsskipningen och vikten av nämndemän och jury vid en rättegång. Uppsatsen berör även frågan om nämndemannasystemet bör avskaffas och alternativa rättsåtgärder. 

Avslutningsvis görs en komparativ analys av nämndemannasystemet och det amerikanska jurysystemet. I analysen knyts samtliga aspekter samman till en prognos av nämndemannasystemets rättsliga- och praktiska relevans och framtid ur ett rättssäkerhetsperspektiv.}},
  author       = {{Kane, Charlotte}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Rättssäkerhet vid våra domstolar - Nämndemän eller inte? En jämförelse mellan två rättssystem}},
  year         = {{2015}},
}