Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Grönytor som klimatåtgärd: argument och implementering i Malmö stads detaljplanering

Johansson, Erik LU (2015) MVEM30 20151
Studies in Environmental Science
Abstract
This study uses interviews of planners in the southern Swedish city of Malmoe, to investigate how green space as a climate measure is justifyed and implemented in detailed urban planning.
The results suggest that planning of green space is justifyed and influenced mostly by social and aestetic arguments. The climate argument is of lower value, but is rising in importance within the organisation. This is partly taking place through re-invention of the climate issue, through e.g. stormwater management. Although this re-invention is not necessarily bad, it risks to enhance the difference in climate knowledge and awareness between traditional professions of environmental science and urban planning and maintenance.
Future studies should... (More)
This study uses interviews of planners in the southern Swedish city of Malmoe, to investigate how green space as a climate measure is justifyed and implemented in detailed urban planning.
The results suggest that planning of green space is justifyed and influenced mostly by social and aestetic arguments. The climate argument is of lower value, but is rising in importance within the organisation. This is partly taking place through re-invention of the climate issue, through e.g. stormwater management. Although this re-invention is not necessarily bad, it risks to enhance the difference in climate knowledge and awareness between traditional professions of environmental science and urban planning and maintenance.
Future studies should broaden the empirical basis for a more comprehensive understanding of the relationships between the different actors involved, and how this affects urban green space as a climate measure. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Ett stort antal studier har visat att grönyta kan fungera som en viktig åtgärd mot klimatrelaterade problem i stadsmiljö, exempelvis genom att fördröja och ta upp regnvatten och klimatpåverkande utsläpp till luft. Denna studie undersöker, genom en fallstudie, hur grönyta som klimatåtgärd motiveras och implementeras i svensk detaljplanering av stadsmiljö. Detta görs genom att intervjua planerare som är anställda på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad, för att ge en inblick i vilka argument dessa använder för att planera in grönyta i stadsrummet. De intervjuade fick bland annat värdera olika argument som kan dyka upp i planeringsprocessen. Studiens resultat pekar på att inplaneringen av grönyta i huvudsak motiveras med sociala och estetiska... (More)
Ett stort antal studier har visat att grönyta kan fungera som en viktig åtgärd mot klimatrelaterade problem i stadsmiljö, exempelvis genom att fördröja och ta upp regnvatten och klimatpåverkande utsläpp till luft. Denna studie undersöker, genom en fallstudie, hur grönyta som klimatåtgärd motiveras och implementeras i svensk detaljplanering av stadsmiljö. Detta görs genom att intervjua planerare som är anställda på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad, för att ge en inblick i vilka argument dessa använder för att planera in grönyta i stadsrummet. De intervjuade fick bland annat värdera olika argument som kan dyka upp i planeringsprocessen. Studiens resultat pekar på att inplaneringen av grönyta i huvudsak motiveras med sociala och estetiska argument. Klimatargumenten är mindre viktiga för planerarna, men har de senaste åren stigit i betydelse inom stadsbyggnadskontorets organisation. Detta sker delvis genom omformulering av klimatfrågan till begrepp som bättre passar in i planerarnas ramar och arbetsrutiner. Exempelvis omformuleras ökade översvämningsrisker till följd av klimatförändringarna till dagvattenhantering, som är ett begrepp planerarna är väl införstådda med. Denna typ av omformulering är inte nödvändigtvis negativ för implementeringen av grönyta i planeringen. Den riskerar dock att leda till att skillnaderna i kunskap och medvetenhet om klimatfrågan förstärks mellan yrkesroller inom miljövetenskap och stadsplanering.
Kommande studier bör bredda det empiriska innehållet för en mer heltäckande förståelse av relationerna mellan de olika involverade aktörerna i planeringsprocessen, och hur detta påverkar grönyta som klimatåtgärd i stadsmiljö. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Johansson, Erik LU
supervisor
organization
course
MVEM30 20151
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
urban planning, green space, climate change, local environmental work, planning process
language
Swedish
id
7695623
date added to LUP
2015-08-10 12:04:57
date last changed
2015-08-10 12:04:57
@misc{7695623,
  abstract     = {{This study uses interviews of planners in the southern Swedish city of Malmoe, to investigate how green space as a climate measure is justifyed and implemented in detailed urban planning.
The results suggest that planning of green space is justifyed and influenced mostly by social and aestetic arguments. The climate argument is of lower value, but is rising in importance within the organisation. This is partly taking place through re-invention of the climate issue, through e.g. stormwater management. Although this re-invention is not necessarily bad, it risks to enhance the difference in climate knowledge and awareness between traditional professions of environmental science and urban planning and maintenance.
Future studies should broaden the empirical basis for a more comprehensive understanding of the relationships between the different actors involved, and how this affects urban green space as a climate measure.}},
  author       = {{Johansson, Erik}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Grönytor som klimatåtgärd: argument och implementering i Malmö stads detaljplanering}},
  year         = {{2015}},
}