Mellan disciplin och dagdröm - En fältstudie av skola på ungdomshem utifrån Michel Foucault och Erving Goffman

Abstract (Swedish)

Mina tidigare erfarenheter av att arbeta som lärare på ett statligt ungdomshem gav upphov till ett intresse att sociologiskt studera skolverksamhet i ungdomsvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka de sociala villkor för intagna ungdomar som organiseringen av undervisningen på ungdomshem innebär, samt att undersöka hur ungdomar förhåller sig till dessa villkor genom sitt agerande. Jag utgår från två teorier i min undersökning: dels Michel Foucaults idéer om en tilltagande disciplinering i det västerländska samhället, dels Erving Goffmans analyser av ett slags kränkning av individers handlingsfrihet inom s.k. totala institutioner. Uppsatsen baserar sig på en etnografisk fältstudie av skolan på ungdomshem. Jag har använt mig av deltagande observation, kvalitativa intervjuer samt textdokument för att samla in ett empiriskt material som kan uppmärksamma de företeelser som jag syftat till att undersöka. En slutats är att det i ungdomshemmets skolundervisning förekommer en uppsättning tekniker för disciplinering av ungdomars beteende (som dock inte konstant omsluter ungdomarnas tillvaro i skolan), vilket har till följd att intagna ungdomar i någon mån trängs tillbaka som personer. Ungdomar svarar mot detta genom att engagera sig i olika handlingar som i viss mån återupprättar ett slags personlig handlingsrepertoar. Vidare argumenterar jag för att det kan finnas pedagogiska poänger i att organisera undervisning på så vis att ungdomar i högre utsträckning tillåts framträda som personer. Teoretiskt har jag velat laborera den analytiska framkomligheten i att använda både Goffmans och Foucaults perspektiv i samma undersökning.

Popular Abstract (Swedish)

I denna studie har jag undersökt organiseringen av skolundervisningen på ett s.k. ungdomshem. Ungdomar placeras på ungdomshem enligt lagen om vård av unga (LVU) på grund av inslag av missbruk eller kriminalitet i sina liv. I studien har jag även undersökt hur ungdomar förhåller sig till undervisningens organisering genom att hitta olika sätt undgå de aktiviteter som föreskrivs i undervisningen. I min analys menar jag att undervisningen kännetecknas av ett antal disciplinerande tekniker för reglering av ungdomars beteende. Dessa tekniker syftar till att minska på sådana former av beteende som betraktas som icke önskvärda, och samtidigt uppmärksamma önskvärda beteenden. Därmed sker exempelvis en kontinuerlig övervakning av ungdomars beteende, och ett system av belöningar och bestraffningar ringar in minsta förseelser i skolan. Disciplineringen utgår från ett antal regler för uppförandet; det gäller till exempel att vara aktiv i skolan, att komma i tid till den och att använda ett gott språkbruk. I studien visar jag dock att ungdomar i skolans undervisningssituationer försöker undgå den begränsning av deras handlingsfrihet som en disciplinerande reglering av beteendet kan sägas medföra. Intagna ungdomar griper tag i dyrbara ögonblick som kan sägas återupprätta ett slags personlig handlingsrepertoar hos dem. I studien nämner jag till exempel en elev som ägnar en stor del av en lektion åt ett slags personligt dagdrömmeri och fantiserande samtidigt som han spelar ut en egen humoristisk repertoar. Även om disciplinering är ett betydelsefullt kännetecken för undervisningssituationerna finns det alltså stunder där institutionens reglering av beteendet tillfälligtvis blir nedtonat, och i sådana stunder tillåts ofta elever att göra annat än vad som bestämts att de ska göra i undervisningen. I studien har jag likväl visat att lärandesituationer där elever tillåts framträda som personer blir förhindrade av den disciplinerande organiseringen av undervisningen. Tidigare sociologisk forskning visar att om elever tillåts framträda som personer kan detta skapa skolmotivation hos institutionsplacerade ungdomar. Ökad skolmotivation kan i sin tur vara en bidragande orsak till minskad kriminalitet bland ungdomar. Forskning har visat det bland ungdomar med låga betyg är 8-10 gånger vanligare att begå allvarliga kriminella handlingar än bland dem med medel- eller höga betyg. En slutsats av min studie blir därmed att om disciplineringen ”dämpas” i undervisningen kan det få goda konsekvenser ur brottsförebyggande synpunkt.

• author: Martling, Tomas
• supervisor: David Wästerfors
• organization: Sociology
• course: SOCM04 20131
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Social Sciences
• keywords: ungdomshem, skola, totala institutioner, disciplin, kränkningsprocess, personlig handlingsrepertoar
• language: Swedish
• id: 7865925
• date added to LUP: 2015-09-29 15:30:18
• date last changed: 2015-09-29 15:30:18