Central- eller lägenhetsaggregat för bostadsventilation - En jämförelse i ett livscykelkostnadsperspektiv
(2015) In TVIT-5056 ABK920 20151Civil Engineering (M.Sc.Eng.)
- Abstract (Swedish)
- Vilken typ av luftbehandlingssystem som ska användas vid nybyggnation av en byggnad, är något som det alltid måste tas ställning till. Ibland fungerar bara en enda lösning, ibland finns det flera lösningar att välja på. Det beror på de förutsättningar som finns i projektet, till exempel byggnadens utformning och det utrymme som finns tillgängligt för luftbehandlings-installationen.
Många konsulter och projektörer som är inblandade i projekteringen för ventilationen vid ett byggprojekt jobbar ofta enligt ett invant mönster och använder sig av gamla beprövade metoder och gör som de alltid gjort utan att egentligen fråga sig varför.
Det är många olika faktorer som påverkar en byggnads ventilationssystem och hur detta ska utformas.... (More) - Vilken typ av luftbehandlingssystem som ska användas vid nybyggnation av en byggnad, är något som det alltid måste tas ställning till. Ibland fungerar bara en enda lösning, ibland finns det flera lösningar att välja på. Det beror på de förutsättningar som finns i projektet, till exempel byggnadens utformning och det utrymme som finns tillgängligt för luftbehandlings-installationen.
Många konsulter och projektörer som är inblandade i projekteringen för ventilationen vid ett byggprojekt jobbar ofta enligt ett invant mönster och använder sig av gamla beprövade metoder och gör som de alltid gjort utan att egentligen fråga sig varför.
Det är många olika faktorer som påverkar en byggnads ventilationssystem och hur detta ska utformas. Exempelvis påverkar antalet bostäder som ska betjänas av samma system utformningen och valet av ventilationslösning. Ventilationen och återvinningen kan ske centraliserat i ett aggregat eller så kan den ske decentraliserat med exempelvis med ett aggregat för varje våning eller trapphus alternativt ett ventilationssystem i varje bostad. I denna studie kommer alternativet med ett aggregat i varje bostad jämföras med ett centralt luftbehandlingsaggregat som betjänar flera bostäder.
Studiens syfte är att jämföra central- och lägenhetsaggregat i ett livscykelkostnadsperspektiv, samt att studera faktorer som påverkar utformningen av de olika ventilationssystemen. Exempel på faktorer som ska undersökas är byggnadens storlek, brandsäkerhet samt drift och underhåll av systemen.
Studien har genomförts dels som en litteraturstudie av existerande litteratur inom området, samt som fallstudie med livscykelkostnadsberäkningar. Intervjuer med beställare, projektörer och tillverkare har gjorts för att undersöka vilka erfarenheter det finns hos de olika aktörerna när det gäller valet mellan ett centralaggregat och lägenhetsaggregat.
I den mindre byggnaden, radhus med 6 lägenheter är lägenhetsaggregatet det alternativ med lägst investeringskostnad och LCC-kostnad. Det billigaste alternativet med centralaggregat är nästan dubbelt så dyrt, sett till investeringskostnaden. När LCC-kostnaden jämförs, är centralaggregatet ungefär 20 % dyrare.
I punkthuset med 16 lägenheter, är det återigen lägenhetsaggregatet som har lägst investeringskostnad. Centralaggregatet är nästan 25 % dyrare än alternativet med lägenhetsaggregat. I jämförelsen av LCC-kostnad är förhållandet nu omvänt, nu är det alternativet med lägenhetsaggregatet som är det dyraste alternativet. Alternativet med lägenhetsaggregat är dyrare än samtliga alternativ med centralaggregat, nästan 20 % högre LCC-kostnad jämfört med det billigaste alternativet med centralaggregat.
Vid jämförelsen av de olika systemen i den största byggnaden, lamellhuset med 48 lägenheter, är det nu ett alternativ med centralaggregat som har den lägsta investeringskostnaden. Alternativet med lägenhetsaggregat har ungefär 10 % högre investeringskostnad, jämfört med det billigaste alternativet med centralaggregat. När LCC-kostnaderna jämförs, visar det sig att alternativet med lägenhetsaggregat nu är 45 % dyrare än det alternativ med centralaggregat med lägst LCC-kostnad.
Det är tydligt att antalet lägenheter som byggs har stor betydelse för vilket system som är det bästa alternativet. Anledningen till detta är behovet av ett fläktrum för alternativen med centralaggregat, vilket innebär att kostnaden för fläktrummet per lägenhet minskar när antalet lägenheter ökar.
När det gäller underhållet av systemet så blir det med lägenhetsaggregatet fler servicepunkter jämfört med centralaggregatet vid filterbyte. Detta visar sig i den årliga kostnaden för drift och underhåll i LCC-kostnaden på lägenhetsaggregaten.
Av de intervjuer som gjorts är det tydligt att centralaggregat är vanligast och den typ som framförallt beställaren jobbar med. Där det var underhållet och filterbytena på lägenhetsaggregaten som ansågs vara den allra största nackdelen vilket innebar stora kostnader i det långa perspektivet. Enda gången som beställaren och projektören förordade lägenhetsaggregat var vid byggnation av radhus. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/7988671
- author
- Gustavsson, Charles
- supervisor
- organization
- alternative title
- Central air handling unit or apartment units for ventilation of multi-dwelling houses. A comparison in a life-cycle cost perspective.
- course
- ABK920 20151
- year
- 2015
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Luftbehandling, lägenhetsaggregat, centralaggregat, luftbehandlingsaggregat, LCC
- publication/series
- TVIT-5056
- language
- Swedish
- additional info
- Examinator: Catarina Warfvinge
- id
- 7988671
- date added to LUP
- 2022-05-12 08:14:29
- date last changed
- 2022-05-12 08:14:29
@misc{7988671,
abstract = {{Vilken typ av luftbehandlingssystem som ska användas vid nybyggnation av en byggnad, är något som det alltid måste tas ställning till. Ibland fungerar bara en enda lösning, ibland finns det flera lösningar att välja på. Det beror på de förutsättningar som finns i projektet, till exempel byggnadens utformning och det utrymme som finns tillgängligt för luftbehandlings-installationen.
Många konsulter och projektörer som är inblandade i projekteringen för ventilationen vid ett byggprojekt jobbar ofta enligt ett invant mönster och använder sig av gamla beprövade metoder och gör som de alltid gjort utan att egentligen fråga sig varför.
Det är många olika faktorer som påverkar en byggnads ventilationssystem och hur detta ska utformas. Exempelvis påverkar antalet bostäder som ska betjänas av samma system utformningen och valet av ventilationslösning. Ventilationen och återvinningen kan ske centraliserat i ett aggregat eller så kan den ske decentraliserat med exempelvis med ett aggregat för varje våning eller trapphus alternativt ett ventilationssystem i varje bostad. I denna studie kommer alternativet med ett aggregat i varje bostad jämföras med ett centralt luftbehandlingsaggregat som betjänar flera bostäder.
Studiens syfte är att jämföra central- och lägenhetsaggregat i ett livscykelkostnadsperspektiv, samt att studera faktorer som påverkar utformningen av de olika ventilationssystemen. Exempel på faktorer som ska undersökas är byggnadens storlek, brandsäkerhet samt drift och underhåll av systemen.
Studien har genomförts dels som en litteraturstudie av existerande litteratur inom området, samt som fallstudie med livscykelkostnadsberäkningar. Intervjuer med beställare, projektörer och tillverkare har gjorts för att undersöka vilka erfarenheter det finns hos de olika aktörerna när det gäller valet mellan ett centralaggregat och lägenhetsaggregat.
I den mindre byggnaden, radhus med 6 lägenheter är lägenhetsaggregatet det alternativ med lägst investeringskostnad och LCC-kostnad. Det billigaste alternativet med centralaggregat är nästan dubbelt så dyrt, sett till investeringskostnaden. När LCC-kostnaden jämförs, är centralaggregatet ungefär 20 % dyrare.
I punkthuset med 16 lägenheter, är det återigen lägenhetsaggregatet som har lägst investeringskostnad. Centralaggregatet är nästan 25 % dyrare än alternativet med lägenhetsaggregat. I jämförelsen av LCC-kostnad är förhållandet nu omvänt, nu är det alternativet med lägenhetsaggregatet som är det dyraste alternativet. Alternativet med lägenhetsaggregat är dyrare än samtliga alternativ med centralaggregat, nästan 20 % högre LCC-kostnad jämfört med det billigaste alternativet med centralaggregat.
Vid jämförelsen av de olika systemen i den största byggnaden, lamellhuset med 48 lägenheter, är det nu ett alternativ med centralaggregat som har den lägsta investeringskostnaden. Alternativet med lägenhetsaggregat har ungefär 10 % högre investeringskostnad, jämfört med det billigaste alternativet med centralaggregat. När LCC-kostnaderna jämförs, visar det sig att alternativet med lägenhetsaggregat nu är 45 % dyrare än det alternativ med centralaggregat med lägst LCC-kostnad.
Det är tydligt att antalet lägenheter som byggs har stor betydelse för vilket system som är det bästa alternativet. Anledningen till detta är behovet av ett fläktrum för alternativen med centralaggregat, vilket innebär att kostnaden för fläktrummet per lägenhet minskar när antalet lägenheter ökar.
När det gäller underhållet av systemet så blir det med lägenhetsaggregatet fler servicepunkter jämfört med centralaggregatet vid filterbyte. Detta visar sig i den årliga kostnaden för drift och underhåll i LCC-kostnaden på lägenhetsaggregaten.
Av de intervjuer som gjorts är det tydligt att centralaggregat är vanligast och den typ som framförallt beställaren jobbar med. Där det var underhållet och filterbytena på lägenhetsaggregaten som ansågs vara den allra största nackdelen vilket innebar stora kostnader i det långa perspektivet. Enda gången som beställaren och projektören förordade lägenhetsaggregat var vid byggnation av radhus.}},
author = {{Gustavsson, Charles}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{TVIT-5056}},
title = {{Central- eller lägenhetsaggregat för bostadsventilation - En jämförelse i ett livscykelkostnadsperspektiv}},
year = {{2015}},
}