Ett ramverk för att värdera samhällsnyttan av säkerhet i vägtunnlar

Abstract

This report describes a framework for evaluating social benefit of safety in road tunnels and above all in terms of describing society's aversion to disasters in socio-economic terms. The framework presents a method for quantifying the benefit sacrifice as rational decision-makers are prepared to do to prevent disasters.

Popular Abstract (Swedish)

Ett ramverk fö r att va rdera samha llsnyttan av sa kerhet i va gtunnlar
Detta examensarbete undersöker och föreslår ett ramverk för hur samhällsnyttan av skyddsåtgärder ska kunna beskrivas med hänsyn till samhällets aversion för katastrofer. Rapporten tar sin utgångspunkt i att beskriva en metod som kan tillämpas för beslut om riskreducerande åtgärder i vägtunnlar. Trafikverket har under lång tid använt samhällsekonomiska kalkyler som beslutsunderlag för väginvesteringar och ramverket har tagit utgångspunkt i detta. Den största skillnaden mellan en ”vanlig” väg och en väg i tunnel är att olyckor har potential att påverka fler personer som befinner sig på vägen och därmed orsaka katastrofala händelser. Arbetet har därför haft som utgångspunkt att även samhällets katastrofaversion ska kunna värderas i en samhällsekonomisk kalkyl.
Vad som i första skiljer säkerhetsinvesteringar från andra typer av åtgärder är att vinsten som åtgärden medför inte betalar sig under normala förhållanden. Om en väg byggs genereras vinsten varje gång någon åker på vägen. Om en säkerhetsåtgärd införs genereras vinsten varje gång en olycka undviks eller om konsekvensen lindras när en olycka har inträffat. Detta är speciellt för olika typer av säkerhetsåtgärder och det gör det också i många fall svårare att bedöma vinsterna. För mindre olyckor kan dock statistiska samband användas för att i efterhand härleda om en åtgärd har ökat säkerheten på vägen. För större olyckor med liten sannolikhet finns inget sådant underlag vilket leder till att nyttan är svårare att härleda. För
Redan under 1700-talet började olika beslutsproblem diskuteras. Ett av de mer kända exemplen är Sankt Petersburgparadoxen som myntades av Bernoulli. Detta problem gällde att människor ofta valde att inte delta i ett spel som kostade 10000 att få delta i och det fanns 50 % sannolikhet att vinna 30000 och 50 % sannolikhet att förlora 5000. Det förväntade värdet var alltså 2500 men ändå var det få som valde att delta i spelet. Bernoulli förklarade detta med att det var den förväntade nyttan som var avgörande för beslutsfattandet och inte det förväntade värdet. I det här fallet innebär det 15000 i förlust generar större onytta än vad 30000 i vinst genererar i nytta för den som inte väljer att delta i spelet. Utifrån ett säkerhetsperspektiv finns många gånger samma typ av problematik där den förväntade onyttan för samhället är större för en händelse med 100 omkomna än för 100 händelser med en omkommen vid vardera olycka. Totalt sätt har lika många personer omkommit men samhället kan fortfarande värdera katastrofen som totalt sett än värre händelse. Trots att detta har varit känt länge har det varit svårt att hitta en modell för att beskriva samhällets riskaversion. Samhällsekonomiska kalkyler tar därför ofta utgångspunkt i att det förväntade värdet får beskriva den förväntade nyttan och riskaversionen blir därför inte del vid värderingen.
Beslutsteori och beslutsanalys är två forskningsområden som det har producerats en stor mängd artiklar om under årens lopp. Den här rapporten bygger till stor del på en litteratursökning för att skapa en översikt över området och även finna tidigare undersökningar som har gjorts på området.. Målet med litteraturstudien har varit att få en överblick över relevanta teorier och arbetssätt inom området och även att hitta beslutsmodeller för att hantera extremrisker.
Det föreslagna ramverket förutsätter två olika förhållanden, dels vid vanliga förhållanden och dels vid allvarlig olycka. Att definiera dessa båda är inte helt enkelt. Allvarlig olycka skulle till exempel kunna vara en brand som når en viss effekt eller mer, eller att ett visst antal omkomna eller fler. Det bygger dock på principen att olyckor som når över samhällets förmåga att hantera konsekvenserna är att bedöma som stora. Denna gräns antas vara relativt skarp varför det går att fånga in detta ganska bra. Exempelvis är två omkomna troligtvis inte tillräckligt men vid fem omkomna börjar det bli tveksamt och vid tio omkomna har troligtvis inte samhället längre har resurser att hantera olyckan. Ramverket fördjupar sig dock inte vilka typer av olyckor som ska definieras som katastrofer.
Eftersom metoden är en funktion av sannolikheten för en stor olycka före och efter åtgärden är det som behövs den kumulativa sannolikheten för att den valda konsekvensen eller värre ska inträffa. Utifrån detta antagande är det möjligt att härleda matematiskt vilken nyttouppoffring en rationell beslutsfattare skulle vara beredd till för att minska sannolikheten för att en stor olycka. Därmed ges också möjlighet att ge katastrofaversionen ett värde i en samhällsekonomisk kalkyl. Vad som är viktigt för att värdet som sådant ska uppfattas som tillförlitligt är att beslutsfattarna kan enas om vilka typer av olyckor som samhället ser som katastrofer.

• author: Jansson, Oskar
• supervisor: Henrik Tehler
• organization: Division of Risk Management and Societal Safety
• alternative title: A framework for evaluating social benefit of safety in road tunnels
• course: VBR920 20152
• year: 2015
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Technology and Engineering
• keywords: Keywords Risk, Risk management, risk aversion, catastrophe aversion, public benefit. Sökord Risk, Riskhantering, riskaversion, katastrofer, katastrofaversion, samhällsnytta.
• report number: TVRH-5407
• other publication id: LUTVDG/TVBB--5407--SE
• language: Swedish
• id: 8055610
• date added to LUP: 2015-10-13 13:24:01
• date last changed: 2015-10-13 13:24:01