Advanced

När barn säger nej – läkares bedömningar av barns negativa självbestämmanderätt inom psykiatrisk vård

Åkerman, Sofia LU (2015) LAGF03 20152
Department of Law
Faculty of Law
Abstract
In Swedish law, an important main rule is that medical and psychiatric measures cannot be given without consent from the patient. There are exceptions from this rule, f.ex. when treatment is given involuntary under the Act on Compulsory Psychiatric Care (LPT). But as a main rule, patients in Swedish health care have the right to self-determination.
To which degree children shall be given the right to consent to or refuse medical or psychiatric treatment is a more complicated question. Issues regarding a child´s personal affair´s normally falls under the guardian's responsibility, while the law also stipulates that children should be given more autonomy in line with age and maturity. The purpose of this paper is to investigate how doctors... (More)
In Swedish law, an important main rule is that medical and psychiatric measures cannot be given without consent from the patient. There are exceptions from this rule, f.ex. when treatment is given involuntary under the Act on Compulsory Psychiatric Care (LPT). But as a main rule, patients in Swedish health care have the right to self-determination.
To which degree children shall be given the right to consent to or refuse medical or psychiatric treatment is a more complicated question. Issues regarding a child´s personal affair´s normally falls under the guardian's responsibility, while the law also stipulates that children should be given more autonomy in line with age and maturity. The purpose of this paper is to investigate how doctors in child psychiatry understand and assess the child´s right to autonomously refuse treatment and care. How is the law understood and practiced? Are the requirements of predictability fulfilled? 16 doctors in Swedish children and youth psychiatry have been interviewed on the basis of two different scenarios: when the child´s mental disorder is so severe that the conditions for involuntary care under LPT are met, and when the same conditions are not met. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis.

The results show that the assessments of the child´s capacity of decision making, and therefore also its right to refuse psychiatric treatment, contains less assessment than expected. Even if the respondents highlight the child´s age and maturity as key factors for the assessment, other factors and arguments are responsible to the fact that the maturity of the child rarely becomes subject to any further investigation. In the situations where the conditions for involuntary treatment are met, it almost always concerns teenagers who are presumed to be mature enough to be recognized the right to autonomous decision making. In the cases where the conditions are not met, the possibilities for the psychiatric care to provide treatment against the child´s will but with support from the guardians are small, regardless of the child´s age and maturity. A possible explanation is that pschychiatric treatment largely require the patient´s involvement to be successful. The reasons that the age and maturity assessment rarely is subject for thorough examination also varies from doctor to doctor, which for example may emphasize different arguments for LPT still to be applied in cases of doubt when the conditions for involuntary treatment are met. This leads to a situation where the application of the law to the exterior may look predictable, but the underlying assessments rests on different grounds. (Less)
Abstract (Swedish)
I svensk rätt gäller som utgångpunkt att medicinska och psykiatriska åtgärder inte får ges utan att patienten har samtyckt till dem. Undantag från denna huvudregel finns, till exempel när tvångsvård ges med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). En utgångspunkt är dock att patienter inom svensk sjukvård ges självbestämmanderätt.
I vilken grad minderåriga patienter ska erkännas självbestämmanderätt är dock en mer komplicerad fråga. Frågor som rör barns personliga angelägenheter faller normalt under vårdnadshavarnas ansvar, samtidigt som lagstiftningen föreskriver att barn ska ges ökad självbestämmanderätt i takt med stigande ålder och mognad.
Syftet med denna uppsats är att utreda hur läkare inom barnpsykiatrin förstår och... (More)
I svensk rätt gäller som utgångpunkt att medicinska och psykiatriska åtgärder inte får ges utan att patienten har samtyckt till dem. Undantag från denna huvudregel finns, till exempel när tvångsvård ges med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). En utgångspunkt är dock att patienter inom svensk sjukvård ges självbestämmanderätt.
I vilken grad minderåriga patienter ska erkännas självbestämmanderätt är dock en mer komplicerad fråga. Frågor som rör barns personliga angelägenheter faller normalt under vårdnadshavarnas ansvar, samtidigt som lagstiftningen föreskriver att barn ska ges ökad självbestämmanderätt i takt med stigande ålder och mognad.
Syftet med denna uppsats är att utreda hur läkare inom barnpsykiatrin förstår och bedömer barns negativa självbestämmanderätt, det vill säga barns rätt att oberoende av sina vårdnadshavare vägra vård. Hur tillämpas gällande lagstiftning i praktiken? Är kraven på en förutsägbar rättstillämpning uppfyllda? Inom ramen för uppsatsen har 16 läkare inom barnpsykiatrin i Sverige intervjuats med utgångspunkt i två olika scenarion: då barnet är så illa däran i sin sjukdom att rekvisiten för att ge tvångsvård enligt LPT är uppfyllda, och då rekvisiten inte är uppfyllda. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Resultaten visar att bedömningarna av barnets beslutskompetens och således rätt till negativ självbestämmanderätt, innehåller ett mindre mått av bedömning än man hade kunnat tro. Även om barnets ålder och mognad av respondenterna framhålls som viktiga faktorer för bedömningen, är det ändå flera andra omständigheter och argument som gör att barnets mognad sällan blir föremål för någon ingående prövning. När det gäller situationer där rekvisiten för tvångsvård enligt LPT är uppfyllda handlar dessa nästan alltid om ungdomar i tonåren, som presumeras ha mognad nog att erkännas självbestämmanderätt. I de fall rekvisiten inte är uppfyllda anses utrymmet för hälso- och sjukvården att ge barnet vård mot dess vilja mycket litet, oavsett barnets ålder och mognad. En förklaring kan vara att behandling inom psykiatrin i hög grad kräver patientens medverkan för att vara framgångsrik. Orsakerna till att ålders- och mognadsbedömningen sällan blir föremål för ingående prövning kan också variera från läkare till läkare, som exempelvis kan framhålla olika argument för att LPT ändå ska tillämpas i tveksamma fall om rekvisiten för tvångsvård är uppfyllda. Detta leder till att rättstillämpningen till det yttre kan se förutsägbar ut, men att de bakomliggande bedömningarna vilar på olika grund. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Åkerman, Sofia LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
rättsvetenskap, socialrätt, barn, tvångsvård, psykiatrisk vård, hälso- och sjukvård, självbestämmanderätt
language
Swedish
id
8412558
date added to LUP
2016-02-24 08:10:34
date last changed
2016-02-24 08:10:34
@misc{8412558,
  abstract     = {In Swedish law, an important main rule is that medical and psychiatric measures cannot be given without consent from the patient. There are exceptions from this rule, f.ex. when treatment is given involuntary under the Act on Compulsory Psychiatric Care (LPT). But as a main rule, patients in Swedish health care have the right to self-determination. 
To which degree children shall be given the right to consent to or refuse medical or psychiatric treatment is a more complicated question. Issues regarding a child´s personal affair´s normally falls under the guardian's responsibility, while the law also stipulates that children should be given more autonomy in line with age and maturity. The purpose of this paper is to investigate how doctors in child psychiatry understand and assess the child´s right to autonomously refuse treatment and care. How is the law understood and practiced? Are the requirements of predictability fulfilled? 16 doctors in Swedish children and youth psychiatry have been interviewed on the basis of two different scenarios: when the child´s mental disorder is so severe that the conditions for involuntary care under LPT are met, and when the same conditions are not met. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. 

The results show that the assessments of the child´s capacity of decision making, and therefore also its right to refuse psychiatric treatment, contains less assessment than expected. Even if the respondents highlight the child´s age and maturity as key factors for the assessment, other factors and arguments are responsible to the fact that the maturity of the child rarely becomes subject to any further investigation. In the situations where the conditions for involuntary treatment are met, it almost always concerns teenagers who are presumed to be mature enough to be recognized the right to autonomous decision making. In the cases where the conditions are not met, the possibilities for the psychiatric care to provide treatment against the child´s will but with support from the guardians are small, regardless of the child´s age and maturity. A possible explanation is that pschychiatric treatment largely require the patient´s involvement to be successful. The reasons that the age and maturity assessment rarely is subject for thorough examination also varies from doctor to doctor, which for example may emphasize different arguments for LPT still to be applied in cases of doubt when the conditions for involuntary treatment are met. This leads to a situation where the application of the law to the exterior may look predictable, but the underlying assessments rests on different grounds.},
  author       = {Åkerman, Sofia},
  keyword      = {rättsvetenskap,socialrätt,barn,tvångsvård,psykiatrisk vård,hälso- och sjukvård,självbestämmanderätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {När barn säger nej – läkares bedömningar av barns negativa självbestämmanderätt inom psykiatrisk vård},
  year         = {2015},
}