Advanced

Otrohet som förmildrande omständighet

Edvinsson, Charlotta LU (2015) LAGF03 20152
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Den här uppsatsen behandlar otrohet i förhållande till de förmildrade omständigheterna i BrB 29 kap. 3§ 1p. Enligt denna strafflindringsgrund kan ett uppenbart kränkande beteende, vilket i förarbeten översätts med provokation, utgöra en förmildrande omständighet. Provokation som förmildrande omständighet har sedan år 1988 varit lagstadgat. Otrohet har dock även innan införandet i lagen getts en provokationsliknande förklaring och därmed fungerat som strafflindring. Genom en lagändring år 2010 byttes det kvalificerade rekvisitet grovt kränkande ut mot uppenbart kränkande, vilket underlättade för att betrakta otrohet som en förmildrande omständighet.
Den modell som möjliggör detta utgörs av i princip samma logik som rättfärdigar... (More)
Den här uppsatsen behandlar otrohet i förhållande till de förmildrade omständigheterna i BrB 29 kap. 3§ 1p. Enligt denna strafflindringsgrund kan ett uppenbart kränkande beteende, vilket i förarbeten översätts med provokation, utgöra en förmildrande omständighet. Provokation som förmildrande omständighet har sedan år 1988 varit lagstadgat. Otrohet har dock även innan införandet i lagen getts en provokationsliknande förklaring och därmed fungerat som strafflindring. Genom en lagändring år 2010 byttes det kvalificerade rekvisitet grovt kränkande ut mot uppenbart kränkande, vilket underlättade för att betrakta otrohet som en förmildrande omständighet.
Den modell som möjliggör detta utgörs av i princip samma logik som rättfärdigar hedersvåld, varför uppsatsen behandlar även detta. En framprovocerad gärning rättfärdigas med hänsyn till rimligheten för gärningsmannen att reagera på visst sätt, och därför aktualiseras frågan hur olika värderingar får betydelse vid bedömningen av en kränkning. En bedömningsform där samtliga kränkningsanledningar godtas är inte att föredra, då detta underlättar för oönskade värderingar i samhället. Slutligen kan konstateras att en misshandel som föregåtts av en otrohet ofta handlar om situationer då gärningsmannen förlorat sin självkontroll, och den strafflindringsgrund som bör ta vid är istället BrB 29 kap. 3§ 2p. (Less)
Popular Abstract
This essay discusses infidelity as a mitigating circumstance in BrB 29 kap. 3§ 1p. According to this regulation, an offensive behaviour, a provocation, can constitute a mitigating circumstance. Even though provocation as a mitigating circumstance wasn’t introduced as a statue until 1988, infidelity was given the same function before that date. An amendment was made 2010, and the criterion grossly offensive was substituted with obviously offensive. This amendment made it easier to view infidelity as a mitigating circumstance. The logic that enables this is basically the same one that justifies honour violence. Therefore, the essay also discusses this perspective.
A provoked act is justified because of the plausibility for the perpetrator... (More)
This essay discusses infidelity as a mitigating circumstance in BrB 29 kap. 3§ 1p. According to this regulation, an offensive behaviour, a provocation, can constitute a mitigating circumstance. Even though provocation as a mitigating circumstance wasn’t introduced as a statue until 1988, infidelity was given the same function before that date. An amendment was made 2010, and the criterion grossly offensive was substituted with obviously offensive. This amendment made it easier to view infidelity as a mitigating circumstance. The logic that enables this is basically the same one that justifies honour violence. Therefore, the essay also discusses this perspective.
A provoked act is justified because of the plausibility for the perpetrator to react in a certain way, and consequently, the essay brings up how different valuations matter by the time of judging an offense. It is not preferable with a system that accepts all reasons why someone is offended. Finally, the essay states that violence preceded by infidelity often regard situations where the perpetrator lost his self-control. The crime is therefore more appropriate to be judged by BrB 29 kap. 3§ 2p. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Edvinsson, Charlotta LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
8511357
date added to LUP
2016-02-23 15:21:59
date last changed
2016-02-23 15:21:59
@misc{8511357,
  abstract     = {Den här uppsatsen behandlar otrohet i förhållande till de förmildrade omständigheterna i BrB 29 kap. 3§ 1p. Enligt denna strafflindringsgrund kan ett uppenbart kränkande beteende, vilket i förarbeten översätts med provokation, utgöra en förmildrande omständighet. Provokation som förmildrande omständighet har sedan år 1988 varit lagstadgat. Otrohet har dock även innan införandet i lagen getts en provokationsliknande förklaring och därmed fungerat som strafflindring. Genom en lagändring år 2010 byttes det kvalificerade rekvisitet grovt kränkande ut mot uppenbart kränkande, vilket underlättade för att betrakta otrohet som en förmildrande omständighet. 
Den modell som möjliggör detta utgörs av i princip samma logik som rättfärdigar hedersvåld, varför uppsatsen behandlar även detta. En framprovocerad gärning rättfärdigas med hänsyn till rimligheten för gärningsmannen att reagera på visst sätt, och därför aktualiseras frågan hur olika värderingar får betydelse vid bedömningen av en kränkning. En bedömningsform där samtliga kränkningsanledningar godtas är inte att föredra, då detta underlättar för oönskade värderingar i samhället. Slutligen kan konstateras att en misshandel som föregåtts av en otrohet ofta handlar om situationer då gärningsmannen förlorat sin självkontroll, och den strafflindringsgrund som bör ta vid är istället BrB 29 kap. 3§ 2p.},
  author       = {Edvinsson, Charlotta},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Otrohet som förmildrande omständighet},
  year         = {2015},
}