Advanced

Växtskyddet - Om patentbara växter i Europa

Hellstrand, Arvid LU (2015) LAGF03 20152
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Neofobi, rädslan för det nya har genom historien alltid varit förekommande hos människor, sett evolutionärt så finns det troligen fördelar med detta. Med detta sagt så är det många saker i det mänskliga samhället som i stora drag varit snarlika genom tiderna varvid frågan om GMO, vilken totalt (kan) omkullkastat hur människor traditionellt tillskansat sig föda. Trots högljudda rop från alla kanter i den politiska sfären så är frågan inte relevant för oss (aspirerande) jurister. Många uttalanden likt ”man ska/kan inte (kunna) få patent på mat” klingar i media, men kan man det?

Termerna genmodifierad organism och transgen organism för många icke insatta inte mer än läskiga ord; sett ur en vetenskaplig synvinkel så beskriver den första... (More)
Neofobi, rädslan för det nya har genom historien alltid varit förekommande hos människor, sett evolutionärt så finns det troligen fördelar med detta. Med detta sagt så är det många saker i det mänskliga samhället som i stora drag varit snarlika genom tiderna varvid frågan om GMO, vilken totalt (kan) omkullkastat hur människor traditionellt tillskansat sig föda. Trots högljudda rop från alla kanter i den politiska sfären så är frågan inte relevant för oss (aspirerande) jurister. Många uttalanden likt ”man ska/kan inte (kunna) få patent på mat” klingar i media, men kan man det?

Termerna genmodifierad organism och transgen organism för många icke insatta inte mer än läskiga ord; sett ur en vetenskaplig synvinkel så beskriver den första bara att hur människan genom extern påverkan förändrar en organisms arvsmassa genom vald metod, där den senare beskriver hur med mänsklig hjälp helt nya organismer skapas som aldrig kan uppstå i naturen, inte i alla fall på en överskådlig tid. Fördelen med transgena växter är att man kan ge dem egenskaper som låter dem ha ett högre näringsinnehåll alternativ göra dem motståndskraftiga mot patogener och således minska användningen av besprutningsmedel.

I Europa så har lagstiftaren valt att en komplicerad lösning, gällande vilket skydd som skall gälla för växter, där två immaterialrättsliga skydd går att erhålla, växtförädlingsskydd (som ges till växtsorter) och patent på växter, var gränsen mellan de båda är inte bara oklar utan ger upphov till osäkerhet för framställare av transgena växter vilket skydd som är fördelaktigt. Speciellt problematisk blir detta i och med att en missbedömning av vilket skydd som gäller leder till att det andra inte kan ges.

Denna uppsats granskar först vad som är en växtsort både i legal och naturvetenskaplig mening då konventioner undertecknade av i princip hela Europa föreskriver att växtsorter inte kan erhålla patentskydd. Därefter undersöks vad för växter kan patenteras baserat på EPC och EPO:s praxis.

Inom naturvetenskaplig forskning så är en given sanning att ett icke-svar är lika mycket värt som ett svar på en fråga. I legala sammanhang är denna devis inte lika gångbar, varvid svaret på frågan vad för växter som kan patenteras i Europa kan besvaras enklats med en frekvent förekommande fras i uppsatsskrivning under juridikstudier: rättsläget är i dagsläget oklart. (Less)
Popular Abstract
Neophobia, the fear of the new, has in human history been a common phenomenon, from an evolutionarily point of view this is probably an advantageous trait. Although constant change in human the structure of human society, development in certain fields has undergone little change, speaking broadly here; where GMOs changed the playing field for agricultural development. Disregarding all statements found in all corners of the political realm proclaiming something in the line of: “You should not be able to patent food” an interesting legal question arises, (how) can you?

The terms genetically modified organisms and transgenic organism for those not informed in the subject only account to eerie words; from a scientific point of view the... (More)
Neophobia, the fear of the new, has in human history been a common phenomenon, from an evolutionarily point of view this is probably an advantageous trait. Although constant change in human the structure of human society, development in certain fields has undergone little change, speaking broadly here; where GMOs changed the playing field for agricultural development. Disregarding all statements found in all corners of the political realm proclaiming something in the line of: “You should not be able to patent food” an interesting legal question arises, (how) can you?

The terms genetically modified organisms and transgenic organism for those not informed in the subject only account to eerie words; from a scientific point of view the former describes a process where an organism genome is altered via means of human intervention where the latter is an organism whose genome contain genes from an external species obtained via technology. The advantage of transgenic plants is that we can provide them characteristics which allows them to have a higher nutritional value or make them resistant to pathogens and thus reducing use of pesticides.

The European legislature has created a burdensome system in regards of awarding intellectual property rights to plants, with this said two systems exists, plant variety protection and patents. Which or protection to apply for or more important which one is the correct one is not clear, where misjudgement in the latter case rules out protection for the other protection.

This thesis will assay what a plant variety is, in both legal and scientific meaning, as conventions signed by virtually all of Europe states stipulates that plant varieties can’t obtain patent protection. Then examine what plants can be patented based on EPC and EPOs practice.

In scientific research, a given truth is that: non-answers are as giving as answers. In the legal context, this comparison is not as viable, therefore the answer to the question what kind of plants can be patented in Europe, is suitably answered by this phrase frequently used in law school essays: the right way to interpret this from a legal standpoint to this day unclear. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hellstrand, Arvid LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Immaterialrätt, Patenträtt, Europarätt, Växtskydd, Internationell rätt, Bioteknik, GMO, Transgena organismer, Transgena växter
language
Swedish
id
8511491
date added to LUP
2016-02-23 15:13:53
date last changed
2016-02-23 15:13:53
@misc{8511491,
  abstract     = {Neofobi, rädslan för det nya har genom historien alltid varit förekommande hos människor, sett evolutionärt så finns det troligen fördelar med detta. Med detta sagt så är det många saker i det mänskliga samhället som i stora drag varit snarlika genom tiderna varvid frågan om GMO, vilken totalt (kan) omkullkastat hur människor traditionellt tillskansat sig föda. Trots högljudda rop från alla kanter i den politiska sfären så är frågan inte relevant för oss (aspirerande) jurister. Många uttalanden likt ”man ska/kan inte (kunna) få patent på mat” klingar i media, men kan man det? 

Termerna genmodifierad organism och transgen organism för många icke insatta inte mer än läskiga ord; sett ur en vetenskaplig synvinkel så beskriver den första bara att hur människan genom extern påverkan förändrar en organisms arvsmassa genom vald metod, där den senare beskriver hur med mänsklig hjälp helt nya organismer skapas som aldrig kan uppstå i naturen, inte i alla fall på en överskådlig tid. Fördelen med transgena växter är att man kan ge dem egenskaper som låter dem ha ett högre näringsinnehåll alternativ göra dem motståndskraftiga mot patogener och således minska användningen av besprutningsmedel.

I Europa så har lagstiftaren valt att en komplicerad lösning, gällande vilket skydd som skall gälla för växter, där två immaterialrättsliga skydd går att erhålla, växtförädlingsskydd (som ges till växtsorter) och patent på växter, var gränsen mellan de båda är inte bara oklar utan ger upphov till osäkerhet för framställare av transgena växter vilket skydd som är fördelaktigt. Speciellt problematisk blir detta i och med att en missbedömning av vilket skydd som gäller leder till att det andra inte kan ges. 

Denna uppsats granskar först vad som är en växtsort både i legal och naturvetenskaplig mening då konventioner undertecknade av i princip hela Europa föreskriver att växtsorter inte kan erhålla patentskydd. Därefter undersöks vad för växter kan patenteras baserat på EPC och EPO:s praxis. 

Inom naturvetenskaplig forskning så är en given sanning att ett icke-svar är lika mycket värt som ett svar på en fråga. I legala sammanhang är denna devis inte lika gångbar, varvid svaret på frågan vad för växter som kan patenteras i Europa kan besvaras enklats med en frekvent förekommande fras i uppsatsskrivning under juridikstudier: rättsläget är i dagsläget oklart.},
  author       = {Hellstrand, Arvid},
  keyword      = {Immaterialrätt,Patenträtt,Europarätt,Växtskydd,Internationell rätt,Bioteknik,GMO,Transgena organismer,Transgena växter},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Växtskyddet - Om patentbara växter i Europa},
  year         = {2015},
}