Advanced

Skyddet för non-refoulement i relation till Dublinförordningen

Levander, Nicolina LU (2015) LAGF03 20152
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Uppsatsen behandlar asylrätten ur ett EU-rättsligt perspektiv. Som utgångspunkt är stater suveräna och har inte fler skyldigheter än de samtycker till. Denna suveränitet kan dock begränsas vilket också har gjorts. På asylrättens område finns ett system av olika rättighetsinstrument som överlappar och kompletterar varandra. Trots ömmande behov av skydd finns fortfarande ingen rätt till asyl. Vad som däremot finns är ett förbud att återsända flyktingar till förföljelse, principen om non-refoulement.

Europeiska Unionen (EU) har på flera olika sätt vidtagit åtgärder för att harmonisera asylrätten inom EU. En del i detta projekt är Dublinförordningen som reglerar i vilket land den asylsökande ska få sin ansökan prövad. EU:s samarbete... (More)
Uppsatsen behandlar asylrätten ur ett EU-rättsligt perspektiv. Som utgångspunkt är stater suveräna och har inte fler skyldigheter än de samtycker till. Denna suveränitet kan dock begränsas vilket också har gjorts. På asylrättens område finns ett system av olika rättighetsinstrument som överlappar och kompletterar varandra. Trots ömmande behov av skydd finns fortfarande ingen rätt till asyl. Vad som däremot finns är ett förbud att återsända flyktingar till förföljelse, principen om non-refoulement.

Europeiska Unionen (EU) har på flera olika sätt vidtagit åtgärder för att harmonisera asylrätten inom EU. En del i detta projekt är Dublinförordningen som reglerar i vilket land den asylsökande ska få sin ansökan prövad. EU:s samarbete bygger på suveräna staters olika rättsystem och materiella förutsättningar vilket innebär ett inbyggt problem i systemet och en risk att mänskliga rättigheter, som non-refoulement, kränks. Denna uppsats syftar till att utreda förhållandet mellan non-refoulement och Dublinförordningen. Slutsatsen blir att detta förhållande framförallt är problematiskt vad gäller staters olikartade tillämpning av instrumenten, då EU:s samarbete bygger på ett gemensamt asylsystem medan medlemsstater för en skild asylpolitik, har olikartade materiella förutsättningar och olika rättssystem.

Dublinförordningen är även problematisk i det avseendet att den befäster och bidrar till att asylbördan av geografiska skäl koncentreras till några få medlemsstater, vars asylsystem ofta redan är undermåliga.

Ur ett större perspektiv kan konflikten mellan non-refoulement och Dublinförordningen även ses som en konflikt om EU:s värderingar och huruvida EU kan leva upp till de stora ord samarbetet ska vila på. (Less)
Popular Abstract
Although there is an aching need for refugee protection, there is no right to asylum in neither international nor European law, art UDHR only provides the right to seek asylum not to receive it. However there is a prohibition to resend refugees to persecution, the principle of non-refoulement.

EU has, in different ways, taken steps towards CEAS (the Common European Asylum System), where the Dublin regulation (which regulates in which state the asylum seekers request for asylum shall be examined) is an essential part. The European co-operation is based on different legal systems with different material conditions, which causes the application of the Dublin regulation to vary between states. This means that the system in itself maintains... (More)
Although there is an aching need for refugee protection, there is no right to asylum in neither international nor European law, art UDHR only provides the right to seek asylum not to receive it. However there is a prohibition to resend refugees to persecution, the principle of non-refoulement.

EU has, in different ways, taken steps towards CEAS (the Common European Asylum System), where the Dublin regulation (which regulates in which state the asylum seekers request for asylum shall be examined) is an essential part. The European co-operation is based on different legal systems with different material conditions, which causes the application of the Dublin regulation to vary between states. This means that the system in itself maintains a risk that asylum seekers are exposed to the risk of refoulement.

The purpose of this essay is to examine the relationship between the Dublin
regulation and non-refoulement. The conclusion is that the Dublin regulation is especially problematic concerning the varying applications of it in different states and the absence of common and mutual values. The Dublin regulation also consolidates the asylum burden, which is concentrated to a few member states of geographic reasons. The asylum systems in these states are often already deficient. In a wider perspective the relationship between non-refoulement and the Dublin regulation also creates questions about EU’s values and if EU can live up to the grand words the co-operation is supposed to be based on. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Levander, Nicolina LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
EU-rätt, folkrätt, asylrätt
language
Swedish
id
8511644
date added to LUP
2016-02-23 15:09:51
date last changed
2016-02-23 15:09:51
@misc{8511644,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar asylrätten ur ett EU-rättsligt perspektiv. Som utgångspunkt är stater suveräna och har inte fler skyldigheter än de samtycker till. Denna suveränitet kan dock begränsas vilket också har gjorts. På asylrättens område finns ett system av olika rättighetsinstrument som överlappar och kompletterar varandra. Trots ömmande behov av skydd finns fortfarande ingen rätt till asyl. Vad som däremot finns är ett förbud att återsända flyktingar till förföljelse, principen om non-refoulement. 

 Europeiska Unionen (EU) har på flera olika sätt vidtagit åtgärder för att harmonisera asylrätten inom EU. En del i detta projekt är Dublinförordningen som reglerar i vilket land den asylsökande ska få sin ansökan prövad. EU:s samarbete bygger på suveräna staters olika rättsystem och materiella förutsättningar vilket innebär ett inbyggt problem i systemet och en risk att mänskliga rättigheter, som non-refoulement, kränks. Denna uppsats syftar till att utreda förhållandet mellan non-refoulement och Dublinförordningen. Slutsatsen blir att detta förhållande framförallt är problematiskt vad gäller staters olikartade tillämpning av instrumenten, då EU:s samarbete bygger på ett gemensamt asylsystem medan medlemsstater för en skild asylpolitik, har olikartade materiella förutsättningar och olika rättssystem. 

Dublinförordningen är även problematisk i det avseendet att den befäster och bidrar till att asylbördan av geografiska skäl koncentreras till några få medlemsstater, vars asylsystem ofta redan är undermåliga. 

Ur ett större perspektiv kan konflikten mellan non-refoulement och Dublinförordningen även ses som en konflikt om EU:s värderingar och huruvida EU kan leva upp till de stora ord samarbetet ska vila på.},
  author       = {Levander, Nicolina},
  keyword      = {EU-rätt,folkrätt,asylrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skyddet för non-refoulement i relation till Dublinförordningen},
  year         = {2015},
}