Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ett särskilt tortyrbrott i svensk rätt - En nödvändighet?

Kyllergård, Jennifer LU (2015) LAGF03 20152
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Sverige var delaktig i framtagandet av FN:s konvention mot tortyr och har varit ansluten till den sedan 1986. Tortyrkonventionen innehåller en definition av tortyr och ett kriminaliseringskrav som föreskriver att alla anslutna stater ska se till att alla former av tortyr är kriminaliserade i den nationella lagstiftningen. Trots detta finns det inget tortyrbrott i svensk rätt. Istället är tortyr kriminaliserad genom ett antal mer allmänna brottsbestämmelser som till exempel misshandel, olaga tvång och olaga hot. Sveriges regering har genomgående gjort bedömningen att gällande rätt lever upp till konventionens syfte och krav.
FN:s tortyrkommitté har länge kritiserat Sverige för avsaknaden av ett tortyrbrott i strafflagstiftningen.... (More)
Sverige var delaktig i framtagandet av FN:s konvention mot tortyr och har varit ansluten till den sedan 1986. Tortyrkonventionen innehåller en definition av tortyr och ett kriminaliseringskrav som föreskriver att alla anslutna stater ska se till att alla former av tortyr är kriminaliserade i den nationella lagstiftningen. Trots detta finns det inget tortyrbrott i svensk rätt. Istället är tortyr kriminaliserad genom ett antal mer allmänna brottsbestämmelser som till exempel misshandel, olaga tvång och olaga hot. Sveriges regering har genomgående gjort bedömningen att gällande rätt lever upp till konventionens syfte och krav.
FN:s tortyrkommitté har länge kritiserat Sverige för avsaknaden av ett tortyrbrott i strafflagstiftningen. Kommittén anser att en kriminalisering behövs för att markera tortyrgärningars särskilda förkastlighet samt bidra till konventionens förebyggande syfte och tortyrförbudets avskräckningseffekt. Kommittén har även uttryckt oro för att gällande rätt inte helt täcker konventionens tortyrdefinition, att det finns brister i den universella jurisdiktionens räckvidd över tortyrhandlingar samt att dessa gärningar kan preskriberas enligt gällande rätt.
Syftet med denna rättsvetenskapliga kandidatuppsats är att undersöka vad tortyrkommitténs kritik närmare går ut på och den huvudsakliga frågeställningen är huruvida det är nödvändigt att införa ett särskilt tortyrbrott i strafflagstiftningen.
I avhandlingen redogör jag dels för innehållet i tortyrkonventionen och svensk gällande rätt avseende tortyr, dels tortyrkommitténs kritik och den aktuella utredningen om behovet av att införa ett särskilt tortyrbrott i svensk rätt. Avhandlingen mynnar ut i en analys i vilken jag tar upp skäl som talar för respektive emot ett tortyrbrott. Mot bakgrund av bristerna i gällande rätt, tortyrkommitténs kritik, Sveriges internationella åtaganden samt resultatet från den aktuella utredningen har jag dragit slutsatsen att det är nödvändigt att införa ett särskilt tortyrbrott i strafflagstiftningen. (Less)
Popular Abstract
Sweden took part in the drawing of the UN Convention Against Torture and ratified it in 1986. The Convention contains a definition of torture and a requirement for all State parties to ensure that all forms of torture are crimes under national law. Despite this there is no specific criminal provision of torture in Swedish law. Instead, torture is penalised through several more general criminal provisions such as assault, unlawful coercion and unlawful threat. The Government of Sweden has consistently ruled that the applicable law is compliant with the purpose and requirements of the Convention.
The UN Committee Against Torture has since long criticised Sweden for the lack of a specific torture provision in the criminal legislation. The... (More)
Sweden took part in the drawing of the UN Convention Against Torture and ratified it in 1986. The Convention contains a definition of torture and a requirement for all State parties to ensure that all forms of torture are crimes under national law. Despite this there is no specific criminal provision of torture in Swedish law. Instead, torture is penalised through several more general criminal provisions such as assault, unlawful coercion and unlawful threat. The Government of Sweden has consistently ruled that the applicable law is compliant with the purpose and requirements of the Convention.
The UN Committee Against Torture has since long criticised Sweden for the lack of a specific torture provision in the criminal legislation. The Committee holds the opinion that a criminalisation is necessary in order to mark the despicability of the acts and to strengthen the Convention purpose of preventing torture. The Committee has also expressed concern over the fact that the established law does not completely correspond with the definition of torture in the Convention, that there are inadequacies in the reach of universal jurisdiction in torture cases and that acts of torture can be subject to the statute of limitations.
The purpose of this thesis is to examine the criticism from the Committee Against Torture and the main question to be answered is whether it is necessary to introduce a specific criminal provision of torture in the criminal legislation.
The thesis covers the Convention Against Torture and the Swedish applicable law, the criticism from the Committee Against Torture and the conclusions of the Government investigation on the need of introducing a specific criminal provision of torture in Swedish law. The presentation results in an analysis in which I discuss reasons for and against a specific torture provision. Due to the inadequacies in the applicable law, the criticism from the Committee Against Torture, Sweden’s international commitments and the results from the Government investigation I have come to the conclusion that is necessary to introduce a specific criminal provision of torture in the criminal legislation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Kyllergård, Jennifer LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
CAT, Tortyrbrott, Tortyr, Criminal Law, Straffrätt, Folkrätt, Public International Law
language
Swedish
id
8511705
date added to LUP
2016-02-23 15:10:14
date last changed
2016-02-23 15:10:14
@misc{8511705,
  abstract     = {{Sverige var delaktig i framtagandet av FN:s konvention mot tortyr och har varit ansluten till den sedan 1986. Tortyrkonventionen innehåller en definition av tortyr och ett kriminaliseringskrav som föreskriver att alla anslutna stater ska se till att alla former av tortyr är kriminaliserade i den nationella lagstiftningen. Trots detta finns det inget tortyrbrott i svensk rätt. Istället är tortyr kriminaliserad genom ett antal mer allmänna brottsbestämmelser som till exempel misshandel, olaga tvång och olaga hot. Sveriges regering har genomgående gjort bedömningen att gällande rätt lever upp till konventionens syfte och krav. 
 FN:s tortyrkommitté har länge kritiserat Sverige för avsaknaden av ett tortyrbrott i strafflagstiftningen. Kommittén anser att en kriminalisering behövs för att markera tortyrgärningars särskilda förkastlighet samt bidra till konventionens förebyggande syfte och tortyrförbudets avskräckningseffekt. Kommittén har även uttryckt oro för att gällande rätt inte helt täcker konventionens tortyrdefinition, att det finns brister i den universella jurisdiktionens räckvidd över tortyrhandlingar samt att dessa gärningar kan preskriberas enligt gällande rätt. 
 Syftet med denna rättsvetenskapliga kandidatuppsats är att undersöka vad tortyrkommitténs kritik närmare går ut på och den huvudsakliga frågeställningen är huruvida det är nödvändigt att införa ett särskilt tortyrbrott i strafflagstiftningen.
 I avhandlingen redogör jag dels för innehållet i tortyrkonventionen och svensk gällande rätt avseende tortyr, dels tortyrkommitténs kritik och den aktuella utredningen om behovet av att införa ett särskilt tortyrbrott i svensk rätt. Avhandlingen mynnar ut i en analys i vilken jag tar upp skäl som talar för respektive emot ett tortyrbrott. Mot bakgrund av bristerna i gällande rätt, tortyrkommitténs kritik, Sveriges internationella åtaganden samt resultatet från den aktuella utredningen har jag dragit slutsatsen att det är nödvändigt att införa ett särskilt tortyrbrott i strafflagstiftningen.}},
  author       = {{Kyllergård, Jennifer}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Ett särskilt tortyrbrott i svensk rätt - En nödvändighet?}},
  year         = {{2015}},
}