Advanced

The Safe Harbor 2.0 - An EU-U.S. Study of the Fundamental Right to Privacy with regard to Transatlantic Transfers of Personal Data

Leffler Olsson, Linda LU (2015) LAGM01 20152
Department of Law
Abstract
The emergence of Big Data presents the EU legislator with new challenges of how to protect EU citizens’ fundamental right to privacy as the Internet allows for massive amounts of personal data to easily cross borders. To meet the new challenges created by the borderless Internet, new privacy legislation is on its way in order to provide EU citizens with an adequate and sufficient protection for their fundamental right to privacy. The EU privacy protection provides its citizens with a broad protection for their fundamental right to privacy and personal data. This is considered as a general principle in EU law. In contrast, the U.S. does not have any comprehensive unanimous data protection laws. Rather it has chosen a sectorial approach,... (More)
The emergence of Big Data presents the EU legislator with new challenges of how to protect EU citizens’ fundamental right to privacy as the Internet allows for massive amounts of personal data to easily cross borders. To meet the new challenges created by the borderless Internet, new privacy legislation is on its way in order to provide EU citizens with an adequate and sufficient protection for their fundamental right to privacy. The EU privacy protection provides its citizens with a broad protection for their fundamental right to privacy and personal data. This is considered as a general principle in EU law. In contrast, the U.S. does not have any comprehensive unanimous data protection laws. Rather it has chosen a sectorial approach, which renders data protection decentralized, fragmented, industry-specific, and largely uncoordinated among varying levels of government. This discrepancy between the EU and the U.S. presents challenges for a uniform international privacy standard that can facilitate for transatlantic transfers of personal data.

In the Schrems ruling, the Court of Justice of the European Union held that an adequacy decision under article 25(6) of Directive 95/46/EC requires an investigation of the privacy protection offered by a third country. In addition, the Court concluded that the protection in the third country must offer a privacy protection that is “essentially equivalent” to the EU privacy protection. In the case, the Court invalidated the EU-U.S. Safe Harbor Program and concluded that the U.S. legal order did not amount to a privacy protection that is “essentially equivalent”. The Schrems ruling has left EU and U.S. companies that transfer EU citizens’ personal data to the U.S. with few lawful instruments for such transfers. Moreover, the discrepancy between the two privacy regimes will make it difficult to negotiate a Safe Harbor 2.0, especially because the U.S. does not recognize the right to erasure, which is a key provision in the EU privacy protection.

The emergence of Big Data, the discrepancy between the EU and the U.S. privacy protection, the Schrems ruling, and the proposed GDPR have resulted in challenges for both legislators and companies with regard to transatlantic transfers of personal data. I contend in this thesis that the U.S. legal order does not amount to a protection that is “essentially equivalent” to the EU privacy protection. However, the discrepancy cannot result in a suspension of transatlantic transfers of personal data. Therefore, a reasonable compromise would be that EU citizens are provided with actionable privacy rights and a workable enforcement in a Safe Harbor 2.0. Consequently, regardless whether or not the data cross borders, EU citizens’ fundamental right to privacy is an offline right that also need to apply online. (Less)
Abstract (Swedish)
Framväxten av ”Big Data” har ställt EU:s lagstiftare inför nya utmaningar avseende skyddet för EU-medborgarnas grundläggande rätt till privatliv och personuppgifter. Detta då internet har medfört att enorma mängder av personuppgifter numera utan svårigheter kan överföras över landsgränser. Mot bakgrund av de utmaningar som följer av det gränslösa internet är ny EU-lagstiftning är på väg. Denna syftar till att ge EU-medborgare ett fullgott och adekvat skydd för deras grundläggande rätt till privatliv och personuppgifter. Vidare ger EU-rätten ett brett skydd för EU-medborgares rätt till privatliv och personuppgifter. En rätt som även anses utgöra en allmän princip i EU-rätten. I motsats till EU:s syn på rätten till privatlivet har USA ingen... (More)
Framväxten av ”Big Data” har ställt EU:s lagstiftare inför nya utmaningar avseende skyddet för EU-medborgarnas grundläggande rätt till privatliv och personuppgifter. Detta då internet har medfört att enorma mängder av personuppgifter numera utan svårigheter kan överföras över landsgränser. Mot bakgrund av de utmaningar som följer av det gränslösa internet är ny EU-lagstiftning är på väg. Denna syftar till att ge EU-medborgare ett fullgott och adekvat skydd för deras grundläggande rätt till privatliv och personuppgifter. Vidare ger EU-rätten ett brett skydd för EU-medborgares rätt till privatliv och personuppgifter. En rätt som även anses utgöra en allmän princip i EU-rätten. I motsats till EU:s syn på rätten till privatlivet har USA ingen övergripande, enhetlig dataskyddslagstiftning. Istället har USA valt ett sektoriellt förhållningssätt. Detta resulterar i att det amerikanska dataskyddet är decentraliserat, fragmenterat, industri-specifikt och i det stora hela okoordinerat för olika myndighetsnivåer. Diskrepansen mellan EU och USA visar tydligt på de utmaningar som finns i utformandet av en internationell enhetlig standard för skyddet till privatliv.

I Schrems-domen fastslog Europeiska unionens domstol att bedömningen av en adekvat skyddsnivå i enlighet med artikel 25(6) i Direktiv 95/46/EC kräver en undersökning av det tredje landets integritetsskydd. Därutöver konstaterade domstolen att skyddet i tredje land måste erbjuda ett integritetsskydd som "i huvudsak motsvarar" EU:s integritetsskydd. I fallet, ogiltigförklarade domstolen EU-U.S. Safe Harbor-programmet och ansåg att den amerikanska rättsordningen inte uppnådde denna nivå. Schrems-domen har medfört att europeiska och amerikanska företag som överför EU-medborgarnas personuppgifter till USA har få lagliga medel för sådana överföringar. Skillnaderna mellan de två rättssystemen gör det svårt att förhandla fram en Safe Harbor 2.0. Detta särskilt då USA inte erkänner rätten att bli glömd, vilken är en viktig bestämmelse i EU:s integritetsskydd.

Framväxten av ”Big Data”, skillnaderna mellan EU:s och USA:s skydd för privatliv och personuppgifter, Schrems-domen och den föreslagna GDPR har resulterat i utmaningar för både lagstiftare och företag när det gäller transatlantiska överföringar av personuppgifter. I uppsatsen hävdas att den amerikanska rättsordningen inte uppnår en skyddsnivå som "i huvudsak motsvarar" EU:s grundläggande skydd för privatliv och personuppgifter. Det är dock inte rimligt att diskrepansen ska leda till ett upphörande av transatlantiska överföringar av personuppgifter. Därför är en rimlig kompromiss att EU-medborgare förses med effektiva och angripbara rättigheter. Därutöver ska en fungerande tillsyn av rättigheterna garanteras i en Safe Harbor 2.0. Därför, oavsett om personuppgifter korsar landsgränser, är EU-medborgarnas grundläggande rätt till privatliv en rättighet offline som även måste gälla online. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Leffler Olsson, Linda LU
supervisor
organization
course
LAGM01 20152
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
The Safe Harbor, the fundamental right to privacy and personal data, privacy, personal data, comparative study, transfers of personal data
language
English
id
8512223
date added to LUP
2016-01-29 11:27:56
date last changed
2016-02-09 11:27:59
@misc{8512223,
  abstract     = {The emergence of Big Data presents the EU legislator with new challenges of how to protect EU citizens’ fundamental right to privacy as the Internet allows for massive amounts of personal data to easily cross borders. To meet the new challenges created by the borderless Internet, new privacy legislation is on its way in order to provide EU citizens with an adequate and sufficient protection for their fundamental right to privacy. The EU privacy protection provides its citizens with a broad protection for their fundamental right to privacy and personal data. This is considered as a general principle in EU law. In contrast, the U.S. does not have any comprehensive unanimous data protection laws. Rather it has chosen a sectorial approach, which renders data protection decentralized, fragmented, industry-specific, and largely uncoordinated among varying levels of government. This discrepancy between the EU and the U.S. presents challenges for a uniform international privacy standard that can facilitate for transatlantic transfers of personal data.

In the Schrems ruling, the Court of Justice of the European Union held that an adequacy decision under article 25(6) of Directive 95/46/EC requires an investigation of the privacy protection offered by a third country. In addition, the Court concluded that the protection in the third country must offer a privacy protection that is “essentially equivalent” to the EU privacy protection. In the case, the Court invalidated the EU-U.S. Safe Harbor Program and concluded that the U.S. legal order did not amount to a privacy protection that is “essentially equivalent”. The Schrems ruling has left EU and U.S. companies that transfer EU citizens’ personal data to the U.S. with few lawful instruments for such transfers. Moreover, the discrepancy between the two privacy regimes will make it difficult to negotiate a Safe Harbor 2.0, especially because the U.S. does not recognize the right to erasure, which is a key provision in the EU privacy protection.

The emergence of Big Data, the discrepancy between the EU and the U.S. privacy protection, the Schrems ruling, and the proposed GDPR have resulted in challenges for both legislators and companies with regard to transatlantic transfers of personal data. I contend in this thesis that the U.S. legal order does not amount to a protection that is “essentially equivalent” to the EU privacy protection. However, the discrepancy cannot result in a suspension of transatlantic transfers of personal data. Therefore, a reasonable compromise would be that EU citizens are provided with actionable privacy rights and a workable enforcement in a Safe Harbor 2.0. Consequently, regardless whether or not the data cross borders, EU citizens’ fundamental right to privacy is an offline right that also need to apply online.},
  author       = {Leffler Olsson, Linda},
  keyword      = {The Safe Harbor,the fundamental right to privacy and personal data,privacy,personal data,comparative study,transfers of personal data},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {The Safe Harbor 2.0 - An EU-U.S. Study of the Fundamental Right to Privacy with regard to Transatlantic Transfers of Personal Data},
  year         = {2015},
}