Verkligt bruk - Begreppets varumärkesrättsliga innebörd med särskilt fokus på små och medelstora brukare inom EU

Abstract (Swedish)

Den europeiska varumärkesrätten är under förändring och nyligen antog Europaparlamentet ett nytt varumärkesdirektiv och en ny varumärkesförordning. En av de frågor som har varit mest omdiskuterad inför förändringarna är huruvida det räcker med användning av ett varumärke i en medlemsstat för att det territoriella kriteriet som är kopplat till bedömningen av verkligt bruk ska anses uppfyllt i artikel 15.1 i VMF. Tidigare har rådets och kommissionens gemensamma förklaring ansetts gälla, i vilken det anges att det räcker med användning i en medlemsstat. Med anledning av det snabbt växande antalet medlemsstater inom EU har dock den gemensamma förklaringen ifrågasatts. År 2012 avgjordes det uppmärksammade målet ONEL där EU-domstolen för första gången tog ställning till innebörden av det territoriella kriteriet i artikel 15.1 i VMF. EU-domstolen påpekade att verkligt bruk ska bedömas utifrån alla relevanta omständigheter i varje enskilt mål och att bedömningen ska göras utan hänsyn till medlemsländernas nationella gränser. Istället ska hänsyn tas till den aktuella marknaden för de varor eller tjänster som varumärket är registrerat för. Vid bedömningen av verkligt bruk hänvisade domstolen till Minimax-avgörandet där de grundläggande kriterierna vid bedömningen av verkligt bruk tidigare har fastslagits. Därutöver påpekade domstolen att det territoriella kriteriet är en del av bedömningen av verkligt bruk. Gällande svensk nationell rätt lyser praxis på området med sin frånvaro. Sannolikt har det territoriella kriteriet en mindre betydelse för svensk rätt, eftersom kriteriet inte har belysts i svensk praxis. Det territoriella kriteriet i 3 kap. 2 § 1 st. VML är troligen uppfyllt efter användning i en del av det svenska territoriet. Efter ONEL-avgörandet har det uppkommit kritik gällande hur EU-domstolens tolkning påverkar små och medelstora företag inom EU. Kritiken har uppkommit i ljuset av att kommissionen år 2008 gav ett löfte i småföretagsakten om att göra gemenskapsvarumärken mer tillgängliga för små och medelstora företag. Immaterialrättsspecialister och intresseorganisationer har uttryckt oro över att små och medelstora företag nu måste lägga om sin varumärkesstrategi och att bedömningen av verkligt bruk inte är rättssäker. I ljuset av den tidigare debatten om det territoriella kriteriet och med anledning av ONEL-avgörandet fanns det förhoppningar om att kriteriet skulle klargöras i den nya europeiska varumärkeslagstiftningen. I Max Planck-Institutets studie, som genomfördes inför de kommande lagändringarna, föreslogs dock ingen ändring. Däremot föreslog institutet att äldre gemenskapsvarumärken och senare registrerade nationella varumärken skulle kunna samexistera i vissa fall. Förslaget grundade sig på att det är svårt att rättfärdiga gemenskapsvarumärkens existens i situationer då ett nationellt varumärke används i ett avlägset område jämfört med det område där ett visst gemenskapsvarumärke används. Dock återfinns inte regeln i den senaste versionen av förslaget till nytt direktiv. Sammanfattningsvis kan sägas att det territoriella kriteriet fortfarande skapar ovisshet och att det hittills är för tidigt att säga vilken effekt ONEL-avgörandet har på små och medelstora företag inom EU.

Abstract

The European trademark law is under revision and recently the European Parliament adopted a new Community Trademark Regulation and a new Trademark Directive. One of the most discussed issues concerning the new legislation is weather it is sufficient to use a trademark in one member state to fulfill the requirement of genuine use in Article 15.1 in the Community Trademark Regulation. Previously the European Council and the European Commission made a Joint Statement, stating that use which is genuine within the meaning of Article 15 in one country constitutes genuine use in the Community. The Joint Statement was however questioned in connection with the growing number of Member States within the EU. In the year of 2012 the European Court of Justice took a position regarding the territorial criterion in Article 15.1 in the Community Trademark Regulation. The Court stated that genuine use should be assessed on all the relevant circumstances of each case and without regard to the national borders of the Member States. Instead, the assessment should be made with consideration of the current market for the goods or services for which the trademark is registered. The Court of Justice referred to the Minimax-decision in which the basic criteria for assessing genuine use has previously been stated. In addition, the Court noted that the territorial criterion is part of the assessment of genuine use. Practice from Swedish courts regarding the territorial criterion has been absent and the criterion seems to be of less importance within Swedish national law. The territorial criterion in Swedish law is probably fulfilled when use has been made in a smaller part of the Swedish territory. After the ONEL decision criticism has arisen regarding how the Court’s interpretation will affect small and medium-sized enterprises in the EU. The criticism comes in the light of the Small Business Act for Europe, in which the European Commission promised to make Community trademarks more available to small and medium-sized enterprises. Intellectual Property specialists and lobby organizations have expressed concern regarding that small and medium-sized enterprises must change their brand strategy and that the assessment of genuine use creates uncertainty. Due to the ONEL decision and the debate concering the territorial criterion, there were hopes that the territorial criterion would be clarified in the new Community Trademark Regulation and in the new Trademark Directive. However, no changes were suggested in the study made by the Max Planck-Institute. Instead, the institute proposed a rule of coexistance between Community trademarks and later registered national trademarks. Max Planck’s proposal was based on the fact that it’s hard to justify the existence of Community trademarks in situations where a national trademark is used in a remote location compared to the area where the Community trademark is being used. However, the rule is absent in the latest proposal for a new Directive. To conclude, the territorial criterion still creates uncertanity and it’s to early to say what exact effects the ONEL decision has on small and medium-sized enterprises in the EU.

• author: Persson, Johanna
• supervisor: Ulf Maunsbach
• organization: Department of Law
• alternative title: Genuine use - The meaning of the concept within trademark law with a particular focus on small and medium-sized enterprises in the EU
• course: LAGM01 20152
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Varumärke, Trademark law, Genuine use in the Community, Små och medelstora företag, Verkligt bruk i gemenskapen, Verkligt bruk, Varumärkesrätt, Immaterialrätt, Genuine Use
• language: Swedish
• id: 8513881
• date added to LUP: 2016-01-29 13:10:57
• date last changed: 2016-01-29 13:10:57