Rätten att berätta - En studie av meddelarskyddet i skolverksamhet, med fokus på fristående skolor

Abstract (Swedish)

Den här uppsatsen syftar till att utreda gällande rätt avseende meddelarskyddet i skolverksamhet, såväl offentlig som privat, med särskilt fokus på privat anställda vid fristående skolor. Vidare undersöks hur meddelarskyddet och den rättsliga regleringen på området skiljer sig åt för skolanställda beroende på om huvudmannen för skolan är offentlig eller enskild, samt vad en förändring av meddelarskyddets omfattning för privat anställda inom skolverksamhet kan innebära. Uppsatsen bygger på fyra frågeställningar som konkretiserar det övergripande syftet.

Huvudregeln är att regelkomplexet i grundlagarna, som tillsammans utgör meddelarfriheten och meddelarskyddet, omfattar var och en i förhållande till det allmänna men inte den som är privat anställd i förhållande till arbetsgivaren. Efterforsknings- och repressalieförbuden omfattar inte en privat arbetsgivare. Arbetsgivaren styr i princip i vilken mån uppgifter om verksamheten ska vara offentliga eller hemlighållas. Med undantag för uppgifter som rör allvarliga missförhållanden eller misstanke om brott, kan uppgifter om arbetsgivarens verksamhet utgöra företagshemligheter. Meddelarskyddslika regler kan dock ha införts i kollektivavtal, i syfte att skydda de anställdas yttrandefrihet i privata verksamheter. Kritikrätten på privaträttens område är även förankrad i rättsordningen och så länge ett uppgiftslämnande sker med ett legitimt syfte och inte är ägnat att skada arbetsgivaren är kritikrätten tämligen omfattande. Kritikrätten utgör på så vis ett undantag till lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren.

Tystnadsplikt för den som är anställd i en offentlig verksamhet är lagstadgad. För den som är privat anställd följer tystnadsplikten som huvudregel av avtal. Dock omfattas alla privat anställda av tystnadsplikt, även då någon sådan inte uttryckligen avtalats. Tystnadsplikten anses då följa underförstått direkt av lojalitetsplikten. Den kan också följa av en ensidigt utfärdad föreskrift från arbetsgivaren. Anställda vid fristående skolor kan således inte lämna ut uppgifter obegränsat, till skillnad från offentligt skolanställda, där huvudregeln är att uppgifter om vad som helst kan lämnas ut (med förbehållet att det inte rör sig om uppgifter som belagts med kvalificerad tystnadsplikt). För den som är anställd vid en fristående skola kan legitim kritik mot arbetsgivaren och dennes verksamhet framföras med stöd av den arbetsrättsliga kritikrätten. Inom offentlig sektor är gränserna för vilken information som kan lämnas ut tydligare genom att skyddet är lagstadgat. Arbetsgivaren kan dessutom riskera negativa konsekvenser för egen del vid brott mot meddelarskyddet, då agerande i strid med efterforsknings-och repressalieförbuden är straffbart enligt gällande lagstiftning, vilket stärker skyddet för de anställdas meddelarfrihet ytterligare. Anställda vid fristående skolor och offentliga skolor omfattas dock av en i princip likadan reglering avseende tystnadsplikt vad gäller enskilda elevers personliga förhållanden. I det hänseendet råder ingen påtaglig skillnad beroende på i vilken skolform någon är verksam.

Ett förslag om att införa en ny lag med ett stärkt meddelarskydd för privat anställda inom vård, skola och omsorg framgår av betänkandet SOU 2013:79. Det offentligrättsliga meddelarskyddet är då tänkt att användas som mall för utformandet av en sådan lag. De intressemotsättningar som finns är främst att yttrandefriheten för de privat anställda står i motsatsförhållande till arbetsgivarens intresse av att styra vilken information som lämnar verksamheten. En avvägning mellan behovet att kunna peka ut missförhållanden i verksamheten och nödvändigheten att kunna skydda känslig information hos en privat aktör aktualiseras, när ett utökat skydd diskuteras.

Abstract

The aim of this essay is to examine the applicable law regarding the informant protection in school activities, both public and private, with a particular focus on private sector employees at independent schools. This essay further focus on how legal regulations of informant protection are different for school workers depending on whether the principal of the school is public or private, and what a change of the informant protection for private sector employees in school activities may result in. The thesis is based on four questions that embody the overall objective.

The main rule is that the constitutional provisions, which together constitute the freedom to communicate information and the informant protection, apply to each and every one in relation to the public, but not to private employees in relation to the private employer. The research and reprisal prohibition does not apply in relation to private employers, and the employer principally governs to what extent work related information should be public or private. With the exception of information about grave misconduct or suspicions of crime, the employers operations can be covered by industrial secrecy. Similar provision to the informant protection can, however, be found in collective agreements, with the purpose of protecting the freedom of expression of the employees engaged in private operations. The freedom to criticize within the area of private law is also established by the legal framework and is extensive, as long as information is leaked with a legitimate aim and not with the purpose to harm an employer. The freedom to criticize constitutes an exception to the employee’s loyalty towards the employer.

An employee confidentiality obligation within the public sector is governed by law. The private employee is covered be a confidentiality obligation mainly governed by the contract of employment. However, all private employees are covered by confidentiality obligations, even when not specifically governed by a contract. The confidentiality obligation is in that case considered to comply implicitly and as a direct consequence of the employee’s loyalty towards the employer. It can also result from a unilaterally issued regulation by the employer. As a result, employees at independent schools are not allowed to communicate all kinds of information. In public schools on the other hand, the general rule is that information about anything can be released (except information which is covered by a qualified confidentiality obligation). Employees at an independent school can present legitimate criticism of the employer and the operations, with support from the freedom to criticize, which follows by labour law. In the public sector, the boundaries of the freedom to communicate information are more defined since they are provided by law. The employer does also risk to bear negative consequences, when acting in breach with the informant protection. Acting in violation with the research and reprisal prohibition is punishable under the law. This fact reinforces the protection for employees' freedom to communicate information further. Furthermore, employees at independent schools as well as public schools are covered by an almost identical regulation of confidentiality obligation, regarding personal circumstances about students. In this regard, there is no significant difference in the regulation applicable to the employees.

A proposal to introduce a new law with a strengthened informant protection for private sector employees in health care, education and social care, is presented in SOU 2013:79. The investigation suggests that the rules regarding informant protection in the public sector should be used as a template for the design of such a law. The conflicts of interest that arise are mainly the freedom of expression for the private sector employees, which stand in opposition to the employer's interest to control the information leaving the business. Balancing the need to identify maladministration in the activities and the need to protect sensitive information of a private operator arises when the question of a stronger protection is discussed.

• author: Weckström, Lovisa
• supervisor: Titti Mattsson
• organization: Department of Law
• alternative title: The right to share information - A study of the informant protection in schools, with focus on independent schools
• course: LAGM01 20152
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Meddelarskydd, Förvaltningsrätt, Offentlig rätt, Fristående skolor
• language: Swedish
• id: 8514066
• date added to LUP: 2016-01-29 13:51:22
• date last changed: 2016-01-29 13:51:22