Advanced

Företagsskattekommitténs slutbetänkande (SOU 2014:40) i ljuset av EU–rätten: En analys med fokus på utjämning av finansnetton inom koncerner och avdragsbegränsningar för valutakursförluster

Friberg, Viktor LU (2015) LAGM01 20152
Department of Law
Abstract (Swedish)
Huvudförslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande är komplext och innehåller inte minst vissa, ur EU–rättslig synpunkt, problematiska aspekter. I föreliggande framställning analyseras två av dessa aspekter; dels reglerna beträffande avdragsbegränsningar för valutakursförluster, dels reglerna om utjämning av finansnetton inom koncerner.

EUD:s praxis visar att prövningen av en nationell inkomstskatteregel sker i tre steg. I ett första steg fastställs det huruvida den skattskyldige har utövat en fördragsskyddad rättighet. Därefter bedöms det om den nationella regeln utgör ett hinder för den fria rörligheten. Om så anses vara fallet prövas det om regeln kan rättfärdigas mot bakgrund av någon rättfärdigandegrund och... (More)
Huvudförslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande är komplext och innehåller inte minst vissa, ur EU–rättslig synpunkt, problematiska aspekter. I föreliggande framställning analyseras två av dessa aspekter; dels reglerna beträffande avdragsbegränsningar för valutakursförluster, dels reglerna om utjämning av finansnetton inom koncerner.

EUD:s praxis visar att prövningen av en nationell inkomstskatteregel sker i tre steg. I ett första steg fastställs det huruvida den skattskyldige har utövat en fördragsskyddad rättighet. Därefter bedöms det om den nationella regeln utgör ett hinder för den fria rörligheten. Om så anses vara fallet prövas det om regeln kan rättfärdigas mot bakgrund av någon rättfärdigandegrund och proportionalitetsbedömningen.

Kommittén föreslår att valutakursförluster ska utgöra en finansiell kostnad och att den i egenskap härav inte omfattas av den generella avdragsrätten i 16 kap. 1 § IL. Bolag med ett negativt finansnetto medges följaktligen inte avdrag för valutakursförluster, om möjlighet till koncernintern kvittning saknas. Praxis från EUD klargör att nämnda förluster är gränsöverskridande till sin natur. Därmed ska de svenska reglerna prövas mot antingen den fria rörligheten för kapital eller etableringsfriheten.

Vidare föreslås bolag med ett positivt finansnetto kunna göra avdrag för ett annat bolags negativa finansnetto inom samma koncern, förutsatt att de med avdragsrätt kan ge koncernbidrag till varandra enligt 35 kap. IL. Reglerna ska endast gälla den del av koncernen som beskattas i Sverige, vilket får till effekt att moderbolag riskerar att avhållas från att placera sina dotterbolag i andra medlemsstater. Med hänsyn till reglernas gränsöverskridande karaktär aktualiseras etableringsfriheten.

Sammanfattningsvis visar uppsatsen att reglerna om avdrag för valutakursförluster, beroende på hur avgörandet i Deutsche Shell tolkas, utgör ett hinder för den fria rörligheten. Det är antagligen inte möjligt att rättfärdiga hindret, varför reglerna får anses vara oförenliga med den fria rörligheten. Likaledes är det troligt att även reglerna om utjämning av finansnetton inom koncerner utgör ett hinder för den fria rörligheten. Här borde det dock vara möjligt att rättfärdiga hindret med hänvisning till risken att förluster beaktas två gånger och behovet av att bevara fördelningen av beskattningsrätten. Reglerna torde, mot bakgrund av EUD:s praxis, inte vara oproportionerliga. (Less)
Abstract
The main proposal for a new corporate tax system presented by the Swedish Committee on Corporate Taxation is complex. Certain aspects of the proposal might be violating the free movement stipulated in TFEU. In this thesis two of the said aspects are examined, namely the rules concerning limitations of the deduction for currency losses and offsetting net income within concerns.

According to settled case-law, the ECJ applies three steps when deciding if a national income tax provision is compatible with the free movement. In a first step the court determines whether the taxpayer has exercised a freedom stipulated in the TFEU. The court then asks if the national rule constitutes an obstacle to the freedom concerned. If so it subsequently... (More)
The main proposal for a new corporate tax system presented by the Swedish Committee on Corporate Taxation is complex. Certain aspects of the proposal might be violating the free movement stipulated in TFEU. In this thesis two of the said aspects are examined, namely the rules concerning limitations of the deduction for currency losses and offsetting net income within concerns.

According to settled case-law, the ECJ applies three steps when deciding if a national income tax provision is compatible with the free movement. In a first step the court determines whether the taxpayer has exercised a freedom stipulated in the TFEU. The court then asks if the national rule constitutes an obstacle to the freedom concerned. If so it subsequently considers if the obstacle can be justified and if it would stand up to the proportionality test.

As regards currency losses, it is suggested that they should be considered a financial cost. As such they are not subject to the general provision in Ch. 16 section 1 of the Swedish Income Tax Act (IL), stating that expenses to acquire or retain income shall be deductible. Hence, companies with a negative net interest are not allowed to deduct expenses arising from the impact of currency exchange rates.

Furthermore, the committee suggest that companies should be able to offset net income within a concern, provided that they are allowed to give group contributions according to the provisions in Ch. 35 IL. The proposed rules, however, only apply to entities liable for tax in Sweden. Companies may therefore be deterred from setting up subsidiaries in other Member States. Due to the cross-border nature of the rules concerned, they have to be in accordance with the freedom of establishment.

This thesis demonstrates that the provisions concerning limitations of the deduction for currency losses, might constitute an obstacle to the exercise of free movement, depending on how the Deutsche Shell case is interpreted. The obstacle can probably not be justified and should thus be considered incompatible with the free movement. Similarly, it is likely that the rules regarding offsetting net income within concerns constitute an obstacle. The prospects of justifying these rules are, however, greater and they will also be likely to pass the proportionality test. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Friberg, Viktor LU
supervisor
organization
alternative title
The Corporate Taxation Committee's Final Report (SOU 2014:40) in the Light of the EU Law: An analysis with focus on limitations of the deduction for currency losses and offsetting net income within concerns
course
LAGM01 20152
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
skatterätt, tax law, taxation, EU, SOU 2014:40
language
Swedish
id
8515146
date added to LUP
2016-02-22 11:17:34
date last changed
2016-02-22 11:17:34
@misc{8515146,
  abstract     = {The main proposal for a new corporate tax system presented by the Swedish Committee on Corporate Taxation is complex. Certain aspects of the proposal might be violating the free movement stipulated in TFEU. In this thesis two of the said aspects are examined, namely the rules concerning limitations of the deduction for currency losses and offsetting net income within concerns.

According to settled case-law, the ECJ applies three steps when deciding if a national income tax provision is compatible with the free movement. In a first step the court determines whether the taxpayer has exercised a freedom stipulated in the TFEU. The court then asks if the national rule constitutes an obstacle to the freedom concerned. If so it subsequently considers if the obstacle can be justified and if it would stand up to the proportionality test.

As regards currency losses, it is suggested that they should be considered a financial cost. As such they are not subject to the general provision in Ch. 16 section 1 of the Swedish Income Tax Act (IL), stating that expenses to acquire or retain income shall be deductible. Hence, companies with a negative net interest are not allowed to deduct expenses arising from the impact of currency exchange rates.

Furthermore, the committee suggest that companies should be able to offset net income within a concern, provided that they are allowed to give group contributions according to the provisions in Ch. 35 IL. The proposed rules, however, only apply to entities liable for tax in Sweden. Companies may therefore be deterred from setting up subsidiaries in other Member States. Due to the cross-border nature of the rules concerned, they have to be in accordance with the freedom of establishment. 

This thesis demonstrates that the provisions concerning limitations of the deduction for currency losses, might constitute an obstacle to the exercise of free movement, depending on how the Deutsche Shell case is interpreted. The obstacle can probably not be justified and should thus be considered incompatible with the free movement. Similarly, it is likely that the rules regarding offsetting net income within concerns constitute an obstacle. The prospects of justifying these rules are, however, greater and they will also be likely to pass the proportionality test.},
  author       = {Friberg, Viktor},
  keyword      = {skatterätt,tax law,taxation,EU,SOU 2014:40},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Företagsskattekommitténs slutbetänkande (SOU 2014:40) i ljuset av EU–rätten: En analys med fokus på utjämning av finansnetton inom koncerner och avdragsbegränsningar för valutakursförluster},
  year         = {2015},
}