Utanförstående arbetstagare i Arbetsdomstolen

Abstract

Employees who are not members of a trade union is a group that is growing on the labor market, but for a long time they have been in a very small minority. A substantial part of the labor law would therefore appear to be intended for the other actors on the labor market, since the need to cater to a small group's interests probably have not had as high a priority as other aspects of the labor market and the labor law. In this essay I will immerse myself in what kind of position employees who are not members of trade unions has in Swedish labor law.

Some things that seem especially problematic for the employees outside of trade unions I pay special attention to. An example of this is the Swedish Labour Courts composition of members, where the trade unions and employers are represented, but members who can represent employees that doesn’t belong to a trade-union are missing. The reason for why the Labour Courts is composed in this manner is largely due to the position of power and trust that the union contract bearing actors have received from legislators, which in turn is a consequence of some characteristic features of the Swedish labor market, including the high number of employees who are members of trade unions in Sweden.

The lack of legislation on discrimination in Swedish law regarding employees who are not members of trade unions is discussed and also what significance the negative right of association is given. In connection to this, I also discuss what considerations legislators made when they decided that codified legislation to protect against discrimination of employees who are not members of trade unions was not needed and why the right to belong to any union is more important than the right to not belong to any union.

To try and show what practical significance the problems I have described above has in the administration of justice I present a number of court cases and briefly discuss how I understand the court's ruling.

In fact, it appears to me that the members of the Labour Court does not seem to act on any hidden agenda to suppress the employees who are not members of trade unions in order to increase the number of organized workers. In most of the cases I have seen, Members of the court have simply applied the law in accordance with our legislation, which rather suggests that a possible fault would lie there, rather than in the hands of the individual members. On the other hand, a group of members who are not affiliated to employers or employee organizations would most likely increase the confidence that employees who are not members of trade unions has for the Labour Court.

Abstract (Swedish)

De utanförstående arbetstagarna är en grupp som växer på arbetsmarknaden, men som under en lång tid har varit i en väldigt liten minoritet. En stor del av arbetsrätten kan därför verka vara avsedd för de andra aktörerna på arbetsmarknaden, då behovet av att tillgodose en så liten grupps intressen förmodligen inte har haft lika hög prioritet som andra företeelser på arbetsmarknaden och arbetsrättens område. I den här uppsatsen fördjupar jag mig i de utanförstående arbetstagarnas ställning i den svenska arbetsrätten.

Särskild uppmärksamhet ägnas framförallt åt vissa saker som verkar särskilt problematiska för de utanförstående arbetstagarna. Ett exempel på detta är Arbetsdomstolens sammansättning av ledamöter, där arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarna finns representerade men ledamöter som kan representera de utanförstående saknas. Bakgrunden till varför den här uppbyggnaden tillämpas är till stor del den maktposition och det förtroendet som de kollektivavtalsbärande parterna på arbetsmarknaden har fått från lagstiftarna, vilket i sin tur är en följd av vissa karaktäristiska drag hos den svenska arbetsmarknaden, däribland den höga anslutningsgraden i Sverige.

Bristen på diskrimineringslagstiftning i svensk lagstiftning för de utanförstående arbetstagarna behandlas och likaså den betydelse som tillägnas den negativa föreningsrätten. I samband med detta tar jag upp de avvägningar som har gjorts hos lagstiftarna när man har funnit att kodifierad lagstiftning för skydd mot diskriminering av utanförstående inte har behövts och varför rätten att tillhöra vilken facklig organisation man vill är viktigare än rätten att inte tillhöra någon organisation.

Vilken praktisk betydelse de problem jag har beskrivit ovan får i rättskipningen försöker jag visa genom att presentera ett flertal rättsfall och i korthet diskutera hur jag har uppfattat domstolens avgörande.

I själva verket framgår det för mig som att ledamöterna i Arbetsdomstolen inte verkar agera efter någon dold agenda om att förtrycka de utanförstående arbetstagarna för att öka antalet organiserade arbetstagare. I de allra flesta av de fall jag har sett har ledamöterna helt enkelt tillämpat rätten i enlighet med vår lagstiftning, vilket snarare tyder på att en eventuell brist skulle ligga där snarare än hos de individuella ledamöterna. Samtidigt borde en krets av ledamöter där representanter som inte tillhör arbetsgivarsidan eller arbetstagarorganisationerna kunna öka det förtroende som en utanförstående arbetstagare har för Arbetsdomstolen.

• author: Jönsson, Stefan
• supervisor: Ann Numhauser-Henning
• organization: Department of Law
• alternative title: Non members of trade unions and the Swedish Labor Court
• course: LAGM01 20152
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: arbetsrätt, labour law, utanförstående arbetstagare, Arbetsdomstolen
• language: Swedish
• id: 8515529
• date added to LUP: 2016-02-01 14:04:26
• date last changed: 2016-02-01 14:04:26