Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den radikala frihetliga vänstern i Umeå, 2002-2013: Kollektiva berättelser och politisk praktik i ett socialt handlingsfält

Lundstedt, Måns LU (2016) SOCM04 20152
Sociology
Abstract (Swedish)
De senaste femton åren har den radikala frihetliga vänstern i Umeå utvecklats från slutenhet och militans till öppenhet och pragmatisk inblandning i lokala konflikter. Uppsatsen intresserar sig för hur dessa förändringar korresponderar mot utvecklingsprocesser i rörelsens interna liv. Specifikt analyseras på vilka sätt rörelsens kollektiva självförståelse som politisk aktör konstruerats, hur dess praktik förändrats, och hur dessa utvecklingslinjer relaterar till varandra och till förändrade relationer inom och utanför rörelsen. Frågeställningarna vävs samman med hjälp av Pierre Bourdieu och den nyinstitutionella sociologins fältbegrepp. På denna väg kan betydelsen av vetande, praktik och relationer föras samman. Uppsatsens empiri består av... (More)
De senaste femton åren har den radikala frihetliga vänstern i Umeå utvecklats från slutenhet och militans till öppenhet och pragmatisk inblandning i lokala konflikter. Uppsatsen intresserar sig för hur dessa förändringar korresponderar mot utvecklingsprocesser i rörelsens interna liv. Specifikt analyseras på vilka sätt rörelsens kollektiva självförståelse som politisk aktör konstruerats, hur dess praktik förändrats, och hur dessa utvecklingslinjer relaterar till varandra och till förändrade relationer inom och utanför rörelsen. Frågeställningarna vävs samman med hjälp av Pierre Bourdieu och den nyinstitutionella sociologins fältbegrepp. På denna väg kan betydelsen av vetande, praktik och relationer föras samman. Uppsatsens empiri består av narrativa intervjuer, rörelsedokument, samt ett dataset bestående över samtliga protesthändelser som rapporterats i Umeås lokalpress 2002-2013. Den centrala slutsatsen är att rörelsemiljön hålls samman av ett kontinuerligt värdeschema, där avståndstaganden från identitet, kritik mot representation, samt upphöjandet av handling tillsammans utgör grunden för föreställningar om en autentisk politisk praktik. Utan att fastställa linjära kausala samband bekräftas också hur olika sätt att närma sig denna autenticitet hänger samman med olika nätverkskonfigurationer och mönster av praktik. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Sedan det tidiga 2000-talet tycks den radikala frihetliga vänstern i Umeå ha förändrats drastiskt. När kvinnohuset i stadsdelen Haga ockuperas år 2004 sitter ett litet antal järnrörsbeväpnade aktivister bakom banderoller med anarkistiska symboler. När lokstallarna på andra sidan gatan ockuperas tio år senare bjuder namngivna ansvariga in allmänhet och media till stormöte. Från att till stor del ha ägnat sig åt egendomsförstörelse och andra typer av fläckvisa, hemliga och militanta aktioner, är man nu en öppen miljö med grupper som arrangerar studiecirklar och stadsodling, veckovis återkommande så kallade fikaallmänningar, och som tillsammans med kulturlivet kämpat för att bevara ett bibliotek. Jag är intresserad av att veta vad det... (More)
Sedan det tidiga 2000-talet tycks den radikala frihetliga vänstern i Umeå ha förändrats drastiskt. När kvinnohuset i stadsdelen Haga ockuperas år 2004 sitter ett litet antal järnrörsbeväpnade aktivister bakom banderoller med anarkistiska symboler. När lokstallarna på andra sidan gatan ockuperas tio år senare bjuder namngivna ansvariga in allmänhet och media till stormöte. Från att till stor del ha ägnat sig åt egendomsförstörelse och andra typer av fläckvisa, hemliga och militanta aktioner, är man nu en öppen miljö med grupper som arrangerar studiecirklar och stadsodling, veckovis återkommande så kallade fikaallmänningar, och som tillsammans med kulturlivet kämpat för att bevara ett bibliotek. Jag är intresserad av att veta vad det egentligen är som har hänt. I den här uppsatsen ställs därför tre frågor: Hur rörelsemiljön förstår sin egen roll i politiska processer, på vilka sätt man agerat, och hur relationer gentemot yttre aktörer förändrats. Dessa frågor besvaras med hjälp av intervjuer, rörelsens egna texter, och en databas bestående av de politiska protester som utspelat sig i Umeå mellan 2002 och 2013.
Uppsatsens viktigaste upptäckt berör rörelsens självförståelse. Här upptäcks, att det som håller samman rörelsen som avgränsad politisk miljö är en grundläggande uppsättning värden. Dessa värden står att finna i motståndet mot alltför utpräglade politiska identiteter, mot att låta sig själv eller någon annan representeras, och i ett hyllande av aktiva politiska handlingar. De problem som uppstår i förhållandet mellan teori och praktik, och som rörelsens deltagare hela tiden försöker lösa utgår samtliga från dessa tre kärnvärden. I uppsatsen sammanfattas denna strävan som ett sökande efter autentiska, äkta, politiska handlingar. Vid olika tidpunkter, och i relation till olika faser i utvecklingen av politiska praktiker och de sociala nätverken, har denna strävan sett ut på olika sätt. Inte minst märks hur förändrade relationer med punkscenen och det vidare kulturlivet, vid olika tillfällen, har fört in nya idéer och nya sätt att lösa denna strävan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Lundstedt, Måns LU
supervisor
organization
course
SOCM04 20152
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Sociala rörelser, Radikal frihetlig vänster, Umeå, Sociala handlingsfält
language
Swedish
id
8522438
date added to LUP
2016-01-25 09:44:02
date last changed
2016-01-25 09:44:02
@misc{8522438,
  abstract     = {{De senaste femton åren har den radikala frihetliga vänstern i Umeå utvecklats från slutenhet och militans till öppenhet och pragmatisk inblandning i lokala konflikter. Uppsatsen intresserar sig för hur dessa förändringar korresponderar mot utvecklingsprocesser i rörelsens interna liv. Specifikt analyseras på vilka sätt rörelsens kollektiva självförståelse som politisk aktör konstruerats, hur dess praktik förändrats, och hur dessa utvecklingslinjer relaterar till varandra och till förändrade relationer inom och utanför rörelsen. Frågeställningarna vävs samman med hjälp av Pierre Bourdieu och den nyinstitutionella sociologins fältbegrepp. På denna väg kan betydelsen av vetande, praktik och relationer föras samman. Uppsatsens empiri består av narrativa intervjuer, rörelsedokument, samt ett dataset bestående över samtliga protesthändelser som rapporterats i Umeås lokalpress 2002-2013. Den centrala slutsatsen är att rörelsemiljön hålls samman av ett kontinuerligt värdeschema, där avståndstaganden från identitet, kritik mot representation, samt upphöjandet av handling tillsammans utgör grunden för föreställningar om en autentisk politisk praktik. Utan att fastställa linjära kausala samband bekräftas också hur olika sätt att närma sig denna autenticitet hänger samman med olika nätverkskonfigurationer och mönster av praktik.}},
  author       = {{Lundstedt, Måns}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Den radikala frihetliga vänstern i Umeå, 2002-2013: Kollektiva berättelser och politisk praktik i ett socialt handlingsfält}},
  year         = {{2016}},
}