Franchising ur ett konkurrensperspektiv - Är regleringen för franchising tillräcklig eller finns det risk för snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden?
(2016) HARH12 20152Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Franchising är egentligen ett företagsekonomiskt begrepp vars avtal berör många rättsområden såsom konkurrensrätt, avtalsrätt, immaterialrätt samt arbetsrätt. Det en verksamhetsform som kombinerar ett lyckat beprövat affärskoncept med egenföretagande. Det är en specialform av ett återförsäljaravtal, men bör enligt EU-domstolens avgörande i mål C-161/84 Pronuptia de Paris, inte räknas som en distributionsform, trots att verksamhetsformen många gånger har inslag av just distribution.
Undersökningen av franchising har gjorts ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Franchising är en typ av vertikalt avtal och artikel 101 FEUF blir gällande. Franchising faller vidare in under de undantag som anges i artikel 101.3 FEUF och kommissionens... (More) - Franchising är egentligen ett företagsekonomiskt begrepp vars avtal berör många rättsområden såsom konkurrensrätt, avtalsrätt, immaterialrätt samt arbetsrätt. Det en verksamhetsform som kombinerar ett lyckat beprövat affärskoncept med egenföretagande. Det är en specialform av ett återförsäljaravtal, men bör enligt EU-domstolens avgörande i mål C-161/84 Pronuptia de Paris, inte räknas som en distributionsform, trots att verksamhetsformen många gånger har inslag av just distribution.
Undersökningen av franchising har gjorts ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Franchising är en typ av vertikalt avtal och artikel 101 FEUF blir gällande. Franchising faller vidare in under de undantag som anges i artikel 101.3 FEUF och kommissionens gruppundantagsförordning 330/2010 för vertikala avtal och samordnade förfarande blir därför också tillämplig. Dock omnämns inte verksamhetsformen i förordningen, utan återfinns först i kommissionens riktlinjer om vertikala begränsningar från 2010, där två punkter avser definiering av franchising och dess användningsområde. Sedan 1980-talet har franchising expanderat på den europeiska marknaden och det kan dels bero på den frihet parterna ges vid utformning och ingående av avtal sinsemellan, dels på grund av avsaknaden av omfattande reglering på såväl EU-nivå såsom nationell nivå.
Frågan som har utretts och analyserats i uppsatsen är om den nuvarande regleringen kring franchising är tillräcklig med tanke på dess stora och snabba framväxt. Tillika undersökning huruvida ett franchiseavtal riskerar att det sker en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, då konkurrensbegränsande klausuler av olika slag, till exempel prisbestämningsklausuler, tillåts i franchiseavtalen. Konkurrensbegränsande klausuler är tillåtna i franchiseavtal på grund av att franchisegivaren måste ges något slags skydd för sitt affärskoncept och dess identitet. Fortsätter expansionen av franchising i samma takt som i nuläget och bättre tillsyn och reglering inte tillkommer, riskerar användandet av konkurrensbegränsande klausuler i avtalen att ge franchisegivare en otillbörlig fördel och konkurrensen på den inre marknaden riskeras att snedvridas. (Less) - Popular Abstract
- Franchising is an economic concept in business law, which relates to several legal areas of law such as competition law, contract law, intellectual property law and labor law. It is a business strategy, which combines a successful proven business concept with selfemployment.
Franchising is a special form of a reseller agreement, but should, according to the judgment from the EU Court of Justice in Case C-161/84 Pronuptia de Paris, not be considered as a form of distribution agreement, although the business form often have elements of distribution rights.
The investigation of franchising in this paper has taken a competition law perspective on the specific characteristics of this business form. Franchising is a type of vertical... (More) - Franchising is an economic concept in business law, which relates to several legal areas of law such as competition law, contract law, intellectual property law and labor law. It is a business strategy, which combines a successful proven business concept with selfemployment.
Franchising is a special form of a reseller agreement, but should, according to the judgment from the EU Court of Justice in Case C-161/84 Pronuptia de Paris, not be considered as a form of distribution agreement, although the business form often have elements of distribution rights.
The investigation of franchising in this paper has taken a competition law perspective on the specific characteristics of this business form. Franchising is a type of vertical agreement and Article 101 TEEU treaty is therefore applicable. Franchising falls further under the exceptions provided in Article 101.3 TEEU treaty. The Commission Regulation 330/2010 on vertical agreements and concerted practices will therefore also be relevant. However, franchising is not specifically mentioned in the Regulation but solely in the Commission Guidelines on vertical agreements from 2010. In these guidelines, two conditions related to the definition of franchising and its use can be found. Franchising’s development on the European market may partly be due to the freedom which traders are given when drafting and concluding agreements partly because of the lack of comprehensive regulation at both the European level and the national level.
The issue that has been studied and analysed in this paper is whether the current regulatory framework regarding franchising is adequate, given this business model’s large and rapid expansion. In the research has also been included the question whether a franchisor could distort competition in the internal market through anticompetitive clauses of various kinds, for example price determination clauses, which is permitted in the franchising contract.
Anticompetitive clauses are allowed in a franchise agreement because of the protection the franchisor must have for its business concept and its identity. If the expansion of franchising continues at the same speed as present, and better supervision and regulation are not introduced, the risk of using anticompetitive clauses in franchise agreements may provide franchisors an unfair advantage and competition within the internal market risks being distorted. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8524555
- author
- Olofsson, Johanna LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH12 20152
- year
- 2016
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Franchising, Konkurrensrätt, Artikel 101 FEUF, Kommissionens förordning 330/2010, Kommissionens riktlinjer om vertikala begränsningar 2010, Pronuptia de Paris
- language
- Swedish
- id
- 8524555
- date added to LUP
- 2016-01-21 10:52:47
- date last changed
- 2016-01-21 10:52:47
@misc{8524555,
abstract = {{Franchising är egentligen ett företagsekonomiskt begrepp vars avtal berör många rättsområden såsom konkurrensrätt, avtalsrätt, immaterialrätt samt arbetsrätt. Det en verksamhetsform som kombinerar ett lyckat beprövat affärskoncept med egenföretagande. Det är en specialform av ett återförsäljaravtal, men bör enligt EU-domstolens avgörande i mål C-161/84 Pronuptia de Paris, inte räknas som en distributionsform, trots att verksamhetsformen många gånger har inslag av just distribution.
Undersökningen av franchising har gjorts ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Franchising är en typ av vertikalt avtal och artikel 101 FEUF blir gällande. Franchising faller vidare in under de undantag som anges i artikel 101.3 FEUF och kommissionens gruppundantagsförordning 330/2010 för vertikala avtal och samordnade förfarande blir därför också tillämplig. Dock omnämns inte verksamhetsformen i förordningen, utan återfinns först i kommissionens riktlinjer om vertikala begränsningar från 2010, där två punkter avser definiering av franchising och dess användningsområde. Sedan 1980-talet har franchising expanderat på den europeiska marknaden och det kan dels bero på den frihet parterna ges vid utformning och ingående av avtal sinsemellan, dels på grund av avsaknaden av omfattande reglering på såväl EU-nivå såsom nationell nivå.
Frågan som har utretts och analyserats i uppsatsen är om den nuvarande regleringen kring franchising är tillräcklig med tanke på dess stora och snabba framväxt. Tillika undersökning huruvida ett franchiseavtal riskerar att det sker en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, då konkurrensbegränsande klausuler av olika slag, till exempel prisbestämningsklausuler, tillåts i franchiseavtalen. Konkurrensbegränsande klausuler är tillåtna i franchiseavtal på grund av att franchisegivaren måste ges något slags skydd för sitt affärskoncept och dess identitet. Fortsätter expansionen av franchising i samma takt som i nuläget och bättre tillsyn och reglering inte tillkommer, riskerar användandet av konkurrensbegränsande klausuler i avtalen att ge franchisegivare en otillbörlig fördel och konkurrensen på den inre marknaden riskeras att snedvridas.}},
author = {{Olofsson, Johanna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Franchising ur ett konkurrensperspektiv - Är regleringen för franchising tillräcklig eller finns det risk för snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden?}},
year = {{2016}},
}