Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med hepatit C. En litteraturstudie.

Peltola, Jessika LU and Wiström Olsson, Karolin LU (2016) SJSK20 20152
Department of Health Sciences
Abstract (Swedish)
Bakgrund: Omkring 130-150 miljoner människor runt om i världen är smittade med hepatit C-virus. Tidigare studier visar på att sjukdomen påverkar såväl den biologiska, sociala och psykiska hälsan samt har en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att belysa centrala aspekter av den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hepatit C. Metod: En strukturerad litteratursökning genomfördes för att hitta relevant litteratur. Åtta artiklar av såväl kvalitativ som kvantitativ design valdes ut och granskades utifrån granskningsmallar med syfte att avgöra deras kvalitet. Artiklarna analyserades sedan enligt Kristenssons beskrivning av en integrerad analys. Dessa åtta artiklar ligger till grund för resultatet till... (More)
Bakgrund: Omkring 130-150 miljoner människor runt om i världen är smittade med hepatit C-virus. Tidigare studier visar på att sjukdomen påverkar såväl den biologiska, sociala och psykiska hälsan samt har en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att belysa centrala aspekter av den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hepatit C. Metod: En strukturerad litteratursökning genomfördes för att hitta relevant litteratur. Åtta artiklar av såväl kvalitativ som kvantitativ design valdes ut och granskades utifrån granskningsmallar med syfte att avgöra deras kvalitet. Artiklarna analyserades sedan enligt Kristenssons beskrivning av en integrerad analys. Dessa åtta artiklar ligger till grund för resultatet till föreliggande studie. Resultat: Fyra övergripande kategorier identifierades och visar på att försämrad hälsorelaterad livskvalitet beror på stigma, kunskapsbrist, symptom och biverkningar samt oro inför framtiden. Hur sjukdomen påverkade patienternas sociala liv var en återkommande aspekt som behandlas genomgående i hela resultatet. Diskussion: Såväl stigma som kunskapsbrist lyftes fram som viktiga aspekter som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Aspekterna kan antas leda till en försämrad vårdrelation mellan sjuksköterska och patient samt svårigheter att uppnå de egenvårdsbehov som patienten anser sig själv ha. Slutsats och kliniska implikationer: En framträdande bild som framkom var att kunskapsbrist leder till stigmatisering från såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienterna själva och personerna i deras närhet. Därför identifieras information och utbildning i olika former som en viktig klinisk implikation. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Peltola, Jessika LU and Wiström Olsson, Karolin LU
supervisor
organization
course
SJSK20 20152
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Hepatit C, Hälsorelaterad livskvalitet, Stigma, Patientperspektiv
language
Swedish
id
8569808
date added to LUP
2016-02-22 16:23:40
date last changed
2016-02-22 16:23:40
@misc{8569808,
  abstract     = {{Bakgrund: Omkring 130-150 miljoner människor runt om i världen är smittade med hepatit C-virus. Tidigare studier visar på att sjukdomen påverkar såväl den biologiska, sociala och psykiska hälsan samt har en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att belysa centrala aspekter av den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med hepatit C. Metod: En strukturerad litteratursökning genomfördes för att hitta relevant litteratur. Åtta artiklar av såväl kvalitativ som kvantitativ design valdes ut och granskades utifrån granskningsmallar med syfte att avgöra deras kvalitet. Artiklarna analyserades sedan enligt Kristenssons beskrivning av en integrerad analys. Dessa åtta artiklar ligger till grund för resultatet till föreliggande studie. Resultat: Fyra övergripande kategorier identifierades och visar på att försämrad hälsorelaterad livskvalitet beror på stigma, kunskapsbrist, symptom och biverkningar samt oro inför framtiden. Hur sjukdomen påverkade patienternas sociala liv var en återkommande aspekt som behandlas genomgående i hela resultatet. Diskussion: Såväl stigma som kunskapsbrist lyftes fram som viktiga aspekter som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Aspekterna kan antas leda till en försämrad vårdrelation mellan sjuksköterska och patient samt svårigheter att uppnå de egenvårdsbehov som patienten anser sig själv ha. Slutsats och kliniska implikationer: En framträdande bild som framkom var att kunskapsbrist leder till stigmatisering från såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienterna själva och personerna i deras närhet. Därför identifieras information och utbildning i olika former som en viktig klinisk implikation.}},
  author       = {{Peltola, Jessika and Wiström Olsson, Karolin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med hepatit C. En litteraturstudie.}},
  year         = {{2016}},
}