Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Kartläggning av faktorer för upplevd ilska och självskattad aggression hos klienter på två LVM-institutioner

Ardengård, Thomas LU (2016) PPTN76 20151
Department of Psychology
Abstract (Swedish)
Det huvudsakliga syftet med aktuell studie var att undersöka vilka enskilda faktorer som bidragit mest till upplevd ilska under pågående vårdtid för LVM-klienter på två LVM-institutioner. Samband mellan ilska och aggression samt könsskillnader i fråga om upplevd ilska och självskattade aggressiva karaktärsdrag har även undersökts. Sextio LVM-klienter med jämn könsfördelning undersöktes med ett helstrukturerat frågeformulär och med The Aggression Questionnaire, AQ. Resultaten pekar på att de enskilda faktorer som har bidragit mest till ilska för LVM-klienter är frågor som handlar om att de var tvångsvårdade, upplevde tristess, att kommunikationen mellan personal var bristfällig samt att personalen inte lyssnade på klienten. I fråga om... (More)
Det huvudsakliga syftet med aktuell studie var att undersöka vilka enskilda faktorer som bidragit mest till upplevd ilska under pågående vårdtid för LVM-klienter på två LVM-institutioner. Samband mellan ilska och aggression samt könsskillnader i fråga om upplevd ilska och självskattade aggressiva karaktärsdrag har även undersökts. Sextio LVM-klienter med jämn könsfördelning undersöktes med ett helstrukturerat frågeformulär och med The Aggression Questionnaire, AQ. Resultaten pekar på att de enskilda faktorer som har bidragit mest till ilska för LVM-klienter är frågor som handlar om att de var tvångsvårdade, upplevde tristess, att kommunikationen mellan personal var bristfällig samt att personalen inte lyssnade på klienten. I fråga om könsskillnader vad gäller upplevd ilska och självskattade aggressiva karaktärsdrag pekade resultaten på stora skillnader, där kvinnorna skattade högre än de manliga klienterna. På övriga skalor skattade kvinnorna även högre, även om dessa skillnader varierade från medelstora för en faktor (interpersonella faktorer), till små för en faktor (autonomi) eller mycket små för övriga faktorer (personalrelaterade, vårdstrukturella, hälsorelaterade, fysisk och verbal aggression). Dessa resultat kontrasterar mot tidigare forskning där männen generellt har beskrivits som mer aggressiva än kvinnorna, i synnerhet vad gäller fysisk aggression. Det framkom även signifikanta samband mellan faktorer som bidrog till upplevd ilska och självskattad aggression. De starkaste sambanden var mellan det aggressiva karaktärsdraget ilska och interpersonella faktorer av ilska, samt mellan skalan verbal aggression och interpersonella faktorer av ilska. Självskattad verbal aggression hade även ett starkt samband med vårdstrukturella faktorer och personalfaktorer av ilska. De faktorer som hade högst samband med fysisk aggression var hälsorelaterade och interpersonella faktorer av ilska. Resultaten implicerar att insatser i fråga om tidig identifiering och kartläggning av ilska och aggressiva karaktärsdrag kan bidra till mer preventivt och möjligen prediktivt arbete, i syfte att reducera institutionella hot- och våldsincidenter. Resultaten diskuteras även med fokus på tidigare forskning, rekommendationer i fråga om bemötande av aggressiva patienter och klienter, samt på konsekvenser av ilska och aggression. (Less)
Popular Abstract
The main purpose of the current study was to examine the individual factors that contributed most to perceived anger during a hospital stay for LVM clients in two LVM institutions. Associations between anger and aggression, and gender differences in perceived anger and self-rated aggressive traits have also been studied. Sixty LVM clients with equal distribution by genders were examined using a structured questionnaire form and The Aggression Questionnaire, AQ. The results indicate that the individual factors that have contributed most to anger for LVM clients are issues that concern compulsory care, experienced boredom, reportedly inadequate communication between staff, and that staff was reportedly neglecting the client. In terms of... (More)
The main purpose of the current study was to examine the individual factors that contributed most to perceived anger during a hospital stay for LVM clients in two LVM institutions. Associations between anger and aggression, and gender differences in perceived anger and self-rated aggressive traits have also been studied. Sixty LVM clients with equal distribution by genders were examined using a structured questionnaire form and The Aggression Questionnaire, AQ. The results indicate that the individual factors that have contributed most to anger for LVM clients are issues that concern compulsory care, experienced boredom, reportedly inadequate communication between staff, and that staff was reportedly neglecting the client. In terms of gender differences in perceived anger and self-rated aggressive character traits, the results indicated medium size effect differences, in which female clients scored higher than male clients on the two aggression scales anger and hostility. The female clients scored slightly higher than men on other scales as well, although these differences ranged from medium for one factor (interpersonal factors), small for one factor (autonomy) or very small for other factors (personnel-related, health related structural and physical and verbal aggression). These results are in contrast with previous research in which men generally have been described as more aggressive than women, in particular regarding physical aggression. Significant correlations also existed between factors that contributed to the perception of anger and self-reported aggression. The strongest correlations were between the aggressive trait anger and interpersonal factors of perceived anger, and between the aggressive trait verbal aggression and interpersonal factors of perceived anger. Self-rated verbal aggression also had strong correlations with health related structural factors and interpersonal factors of anger. The factors with highest correlations regarding physical aggression were health-related, and interpersonal factors of anger. The results suggest that investments in early identification and conceptualization of anger and aggressive traits may contribute to more preventive and possibly predictive work, in order to reduce institutional threats and incidents of violence. The results are also discussed, with focus on earlier research, recommendations regarding treatment of aggressive patients and clients, as well as the consequences of anger and aggression.

Keywords: anger, aggression, substance abuse, compulsory care (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ardengård, Thomas LU
supervisor
organization
course
PPTN76 20151
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
anger, substance abuse, compulsory care, tvångsvård, missbruk, Ilska, aggression
language
Swedish
id
8593716
date added to LUP
2016-02-01 16:09:08
date last changed
2016-02-01 16:09:08
@misc{8593716,
  abstract     = {{Det huvudsakliga syftet med aktuell studie var att undersöka vilka enskilda faktorer som bidragit mest till upplevd ilska under pågående vårdtid för LVM-klienter på två LVM-institutioner. Samband mellan ilska och aggression samt könsskillnader i fråga om upplevd ilska och självskattade aggressiva karaktärsdrag har även undersökts. Sextio LVM-klienter med jämn könsfördelning undersöktes med ett helstrukturerat frågeformulär och med The Aggression Questionnaire, AQ. Resultaten pekar på att de enskilda faktorer som har bidragit mest till ilska för LVM-klienter är frågor som handlar om att de var tvångsvårdade, upplevde tristess, att kommunikationen mellan personal var bristfällig samt att personalen inte lyssnade på klienten. I fråga om könsskillnader vad gäller upplevd ilska och självskattade aggressiva karaktärsdrag pekade resultaten på stora skillnader, där kvinnorna skattade högre än de manliga klienterna. På övriga skalor skattade kvinnorna även högre, även om dessa skillnader varierade från medelstora för en faktor (interpersonella faktorer), till små för en faktor (autonomi) eller mycket små för övriga faktorer (personalrelaterade, vårdstrukturella, hälsorelaterade, fysisk och verbal aggression). Dessa resultat kontrasterar mot tidigare forskning där männen generellt har beskrivits som mer aggressiva än kvinnorna, i synnerhet vad gäller fysisk aggression. Det framkom även signifikanta samband mellan faktorer som bidrog till upplevd ilska och självskattad aggression. De starkaste sambanden var mellan det aggressiva karaktärsdraget ilska och interpersonella faktorer av ilska, samt mellan skalan verbal aggression och interpersonella faktorer av ilska. Självskattad verbal aggression hade även ett starkt samband med vårdstrukturella faktorer och personalfaktorer av ilska. De faktorer som hade högst samband med fysisk aggression var hälsorelaterade och interpersonella faktorer av ilska. Resultaten implicerar att insatser i fråga om tidig identifiering och kartläggning av ilska och aggressiva karaktärsdrag kan bidra till mer preventivt och möjligen prediktivt arbete, i syfte att reducera institutionella hot- och våldsincidenter. Resultaten diskuteras även med fokus på tidigare forskning, rekommendationer i fråga om bemötande av aggressiva patienter och klienter, samt på konsekvenser av ilska och aggression.}},
  author       = {{Ardengård, Thomas}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Kartläggning av faktorer för upplevd ilska och självskattad aggression hos klienter på två LVM-institutioner}},
  year         = {{2016}},
}